Carl Troilius som förmodligen har ett hyfsat högt IQ och en omfattande utbildning kring det mesta som berör en människa både fysisk och psykiskt samt som också troligen har en enorm förmögenhet.
Hur försöker staten "vårda" honom till en bättre människa?
Hur spenderar han sin tid?
Personligen tror jag aldrig att en sådan person kan bli bättre, dels för att läggningen är fysisk betingad samt att det inte heller finns något sätt att "köra" över denna vilja.
Samt torde det ju inte heller finnas incitament till att bli bättre. Utan läkarlegitimationen kan han inte utöva sitt yrke i något i-land såvitt jag förstår inom rimligheter. Där finns det ingen "morot" och är man ekonomisk oberoende så kan man skita i vilket när man ändå är helt utskämd i hela Sverige.
Hur skulle ni själva resonerat om ni hade vandrat i en situation liknande denna?