Inom samtida medvetandefilosofi, rättare sagt inom s k funktionalistiska teorier, definieras medvetande som ett slags komplex av olika växelverkande tillstånd. En medveten upplevelse är medveten genom att den kausalt påverkar andra medvetna upplevelser, yttre handling och beteende etc.
Medvetande blir, som en följd härav, realiserbart genom olika sorters material: medvetande kan föverkligas genom en hjärna, centrala nervsystemet etc, men även via "död materia" om den har denna kausala struktur.
Hypotetiska marsianer, hydror, AI, vårt matsmältningssystem eller någon än mindre del av oss kan alltså beskrivas som medvetna förutsatt att denna struktur kan iakttas. Så, om någon kan påvisa sådan kausalitet i mänskligheten i stort, skulle mänskligheten kunna beskrivas som en enda stor, medveten, tänkande organism.
Nu står visserligen funktionalismen inte oemotsagd, och inte heller är indicierna på att mänskligheten i stort är ordnad som en organism vidare skriande.
