Citat:
Ursprungligen postat av
gart
Det finns massor med obegripligheter. Den största (rätta mig om jag har fel) verkar var: vad gör huvudpersonerna? Den överbryggande handlingen är ju att de "måste" ta sig till kusten. Varför det? Det är ju hela upplägget och syftet med det får aldrig någon förklaring.
Vad gör man när det är hopplöst? Det är meningslöst att ta sig till havet. Där finns inte mer hopp än i en döende skog.
Din fråga kunde ställts av en rumpnisse. Vaffo gö di på dette viset? Ja, vad fan svarar man på det? Det är ju fullständigt hopplöst.
Citat:
Ursprungligen postat av
Bimbodeluxe
Jag blev förbannad på slutet. Efter en film av misär och svält hoppar det fram en välmående kärnfamilj med en fucking välmående hund?
Hunden borde ha varit uppäten för länge sen. Eller ingen borde ha ödslat mat på den åtminstone.
En välmående kärnfamilj? Människor med vissa känslor äter inte sina medmänniskor. Vissa äter inte en upp sina husdjur.
Eller så kanske den välmående kärnfamiljen var framgångsrika kannibaler med ett gäng soon-to-be-eaten fångar i ladan?
Citat:
Ursprungligen postat av
gart
Självklart. Jag hatade slutet. Helt plötsligt blev detta tydligen en feelgood-familjedisney? Dessutom ingick det väl i upplägget att det inte längre levde några växter eller djur på jorden? Den där katastrofen hade ju tagit kål på allt utom människor. Så varifrån kom hundfan?
(Är filmen så gammal att det inte behövs spoiler-taggar runt spoilers längre?)
Pappan dör.
Citat:
Ursprungligen postat av
gart
Kan du berätta något om handlingen som man inte begriper om man bara ser filmen?
Varför var det till exempel nödvändigt att gå mot kusten? Vad fanns där som gjorde det värt besväret?
Det fanns ingenting vid kusten, men människor är ju dumma i huvudet och brukar hoppas även i situationer som är fullständigt hopplösa. Nånstans måste man gå...
Det finns inga ytterligare förklaringar i boken.
Hela boken är ju en allegori över livets meningslöshet, draget till sin absoluta spets.