Citat:
Ursprungligen postat av BredaBertilFFS
Det du jiddrar om har bara funnits i max 2000 år här uppe. På så kort tid hinner inget ske evolutionellt. Männen behövde vara kreativa, vältränade och smarta när de skulle ut och jaga efter vilda djur. De spårade dem ofta och sen fick de göra upp en plan för hur de ska gå tillväga. Medans kvinnorna satt och sydde ihop djurhudar, samlade bär, skötte barnen och gjorde vindskydd m.m Jag tror det var ett ganska jämställt samhälle på "jägaråldern" då man ansåg kvinnor mäktiga eftersom de födde och tog hand om barnen.
Jävligt bra inlägg. Våra hjärnor har inte förändrats särskilt mycket sedan "jägaråldern", som du kallar den, och på den tiden behövdes både män och kvinnor lika mycket. Precis som nu, men skillnaden numera är att den fysiska aspekten inte betyder lika mycket medan vi vill vara fria att forma våra liv oberoende av vilket kön vi fötts in i.
Förr i världen - som någon påpekat tidigare - skötte kvinnor periodvis hela ruljangsen, när männen låg ute i krig eller drog på långa plundringsresor, till exempel. Mannen valde därför sällan en kvinna som bara var vacker, hon skulle vara stark, rådig och uthållig också. När männen kom hem återgick ordningen till det vanliga. Men kvinnorna hade stor makt i
sin sfär - alltså hemmet - och ingen skulle ha kommit på tanken att nedvärdera en kvinna som "bara" var hemma och tog hand om barn och hushåll. I alla gamla sagor och berättelser framträder också starka kvinnor, som i högsta grad aktivt påverkar beslut och skeenden.
Att männen haft större rättigheter än kvinnor och värderats högre är förknippat med deras funktion i samhället. Männen rörde sig över ett större område medan kvinnornas värld var hemmet och närmiljön. Det fanns ett betydligt bättre socialt och ekonomiskt skyddsnät för en kvinna vars man dog eller vars gård brann ner, vilket var ett av skälen till arvsreglerna och annan lagstiftning. Män förutsattes i större utsträckning att klara sig själva. Det sistnämnda lever kvar än idag och ligger som en av bakgrundsfaktorerna till att fler män begår självmord och/eller hamnar i destruktivt missbruk.
När man läser hur vissa skribenter på FB ondgör sig över kvinnor och tycker de är mindre värda än djur får i vart fall jag flashar till alla religiösa dårfinkar genom tiderna, från Augustinus till ayatollorna, som stödjer sin uppfattning på påhittade berättelser och dito gudar. Normala män har aldrig behandlat sina kvinnor som dynga eller betraktat dem som värdelösa eller underlägsna, utan tvärtom uppskattat den uppbackning och det stöd deras kvinna gett dem, samt att hon fött och fostrat de gemensamma barnen.