Hur många sifferkombinationer?

Hur många sifferkombinationer kommer man i håg utan hjälpmedel.
Jag tänker på en vanlig person typ telefon nr person nr konto nr?

kan någon ge ett någorlunda svar på det.

Vad kan medel svaret vara på det?

En studie av korttidsminnet

och minnesknep för att lagra större informationsbärande enheter

Anna Ahlgren,

Jan Hägglund,

Sammanfattning

Vi har studerat minnesregler som används för att utöka den totala mängd information man kan hålla i korttidsminnet och jämförde i det hänseendet akademiker med icke-akademiker. Detta utfördes med hjälp av tre test där slumpade sifferkombinationer på tolv siffror mellan ett och nio exponerades för försökspersonen på olika sätt. Det första testet visade siffrorna en och en, det andra visade alla siffror på en gång och det tredje testet visade siffrorna grupperade i grupper om tre, så kallad chunkning.

Vår hypotes var att resultatmässigt kommer icke-akademiker att gör lika bra resultat som akademiker eftersom det finns så många användningsområden för siffror, inte bara matematik eller annan akademisk sifferbehandling. Vi tror oss också kunna visa att tolv siffror är en allt för lång sifferkombination att lagra i korttidsminnet och en otränad försöksperson kommer max att klara nio förutsatt att personen inte använder sig av någon typ av chunkning. Om en försöksperson använder sig av någon typ av chunkning så borde det totala antalet siffror öka eftersom det fortfarande inte blir fler informationsbärande enheter. De två senare hypoteserna grundar vi på teorin om att korttidsminnets lagringskapacitet är 7± 2 objekt.

Resultatet visar att skillnaderna mellan akademiker och icke-akademiker är minimala gällande det första och det tredje testet men man kan se en liten skillnad i test nummer två. Detta visar inte att akademiker har bättre sifferminne utan tyder mer på att de har medvetna strategier/minnesregler redan från början. Hypotesen om att den maximala lagringskapaciteten är max nio siffror eller chunkningsenheter har visat sig svår att bevisa eftersom det fanns stora individuella skillnader hos försökspersonerna. Dock kan man se att motivationen hos de flesta försökspersonerna minskar när man skall försöka komma ihåg fler än nio siffror.

Det var inte det han frågade efter. Han frågade hur många telefonnummer man kan komma ihåg, alltså långtidsminne.

Ang. Ahlgrens och Hägglunds experiment: De nämner inte ett jota om en mycket väsentlig faktor när det gäller förutsägelsen av resultatet, vilket förvånar mig något.

Att det finns andra användningsområden för siffror är ju självklart en korrekt och bra synpunkt, men det finns andra faktorer. En som gjort valet att bli "akademiker" är statistiskt sett (obs: fetstilt för att det här är flashback och det är inte helt ovanligt med irrelevanta kommentarer som "min polare är städare och kan rabbla 150 decimaler av PI så du har FEL") "smartare" än en som valt en annan karriär.

Dvs det jag kommenterar är "hönan eller ägget"-faktorn. Visst är det inte självklart att en akademiker genom sitt val blivit bättre på att komma ihåg siffror, men just att h*n var bra på att komma ihåg saker till att börja med bidrog troligtvis till att h*n blev akademiker. Ur ett statistiskt perspektiv alltså. Självklart finns det undantag åt BÅDA hållen, men jag tycker inte man skall förbise faktorn i ett experiment.

Om man syftar på naturvetenskapliga akademiker, så ja då är siffersinne säkerligen korrelerat med benägenhet att studera och även med studieresultaten. Men inom övrig akademika så ser inte jag något som helst samband mellan studier och siffersinne. Många driver på högskolan för att "nättwörka" och klarar sig med utmärkta betyg tack vare ett utvecklat sinne för att upprepa det man förväntas upprepa, utan mellansteg i form av informationsbearbetning.