Manivarium

Tack för visad sympati..

Det jag menade är att vårat universum dör, men det är bara en liten del av någonting ännu större. Så som vi ser på universum idag är att det är som en ballong. Man blåser upp den sen smäller den efter ett tag och försvinner.

heh... nja man kan ju gå till mikrokosmos fram till makro... men frågan är vart slutar mikrokosmos och vart slutar makrokosmos? mikrokosmos verkar bli mindre och mindre medans makrokosmos verkar bli större... solsytem->galaxer->galaxhopar osv samtidigt åt andra hållet blir kvantteori->strängar osv... makro och mikrokosmos kanske går ihop på ngt sätt i våra elva dimensioner...?

Min teori:

Jag tror att universum bildades på följande sätt. Enligt mig så har det alltid funnits partiklar i rymden. Några partiklar som var samlade på ett och samma ställe i rymden hade en sådan enorm densitet och på så sätt en väldigt stor kraft som attraherade en massa andra partiklar. Så massa partiklar drogs tills detta ställe och kolliderade(big bang). Efter kollisionen så åkte en massa partiklar med väldig fart långt som tusan och bildade universum. Sedan har dessa kollisioner fortsatt och expanderat universum till något oändligt(då dessa kollisioner aldrig upphör). I och med att det är rätt oförutsägbart hur partiklarna som kolliderat åker, så har den "yttre gränsen" en oregelbunden form. Man kommer dock aldrig att kunna se eller upptäcka den "gräns" då den är såpass långt bort och ständigt expanderar.


Jag är inte speciellt insatt i hur saker ting och fungerar i rymden, detta är endast en flummtanke.

Allt om universums uppkomst, big bang och allt är enbart en konspiration. Allt är SÄPOs fel. Det finns bara ett nu. Nu ska jag sova.

Om den "vanliga" teorin att det bara har funnits en big bang skulle vara verklighet, då skulle alltså den stora smällen explodera i ett oändligt stort vakum. Då måste ju partiklarna som var först med att sticka iväg inte bromsas ner av något, eftersom det inte finns nått som kan hindra dem eftersom det bara existerar vakum framför dem. Eftersom dess oerhörda hastighet så kan man ju säga att universum är oändligt? äsch, vart lite flummigt skrivet, hoppas ni fattar endå..

Om ni har svårt att tänka er det här med rumtidens krökning (vem har inte det...) så tänk er själva som tvådimensionella varelser. Ni kan bara uppfatta två dimensioner (ungefär som vi bara kan uppfatta tre rumsdimensioner).

Ni lever på ytan av en sfär. Om ni går rakt fram, i en och samma riktning, så kommer ni så småningom fram/tillbaka till samma punkt som ni startade från.

Tro fan att man skulle ha svårt att förstå hur det gick till! Ens sinnen skulle ju inte vara kapabla att uppfatta den lokala "krökningen".