2008-12-14, 11:04
#37
2008-12-14, 12:48
#39
Det stämmer nog ganska bra att vi inte vet någonting. Detta gäller iaf information som man lättvindligt kan komma över. Jag brukar kalla det "den allmänna kunsapen" eller "mainstream världsbilden" eller liknande.
Man kan veta mycket om man har personlig erfarenhet, men att t.ex påstå att man vet hur det ser ut i Afrika, om man inte ens har varit där. Eller att tro att månen är gjord av sten eller ligga på ett visst avstånd från Jorden, när den faktiskt kan vara gjord av ost och dingla runt i ett snöre nån kilometer upp i himlen, det är inte att veta. Det är att tro sig veta!
Rimligtvis är det mesta korrekt, varför skulle Afrika se annorlunda ut än vad som sägs? Och varför skulle månen vara gjord av något så idiotiskt som ost?
Men det är fortfarande inget som man verkligen vet förrän man har fått gå till grunden av informationen själv. T.ex att vistas på månen och känna om det verkligen är sten. eller kanske plast! 
Man kan veta mycket om man har personlig erfarenhet, men att t.ex påstå att man vet hur det ser ut i Afrika, om man inte ens har varit där. Eller att tro att månen är gjord av sten eller ligga på ett visst avstånd från Jorden, när den faktiskt kan vara gjord av ost och dingla runt i ett snöre nån kilometer upp i himlen, det är inte att veta. Det är att tro sig veta!
Rimligtvis är det mesta korrekt, varför skulle Afrika se annorlunda ut än vad som sägs? Och varför skulle månen vara gjord av något så idiotiskt som ost?
Men det är fortfarande inget som man verkligen vet förrän man har fått gå till grunden av informationen själv. T.ex att vistas på månen och känna om det verkligen är sten. eller kanske plast!
2008-12-14, 13:33
#40
2008-12-15, 13:22
#41
Citat:
Ursprungligen postat av Seburo C-X
Upplever att det blir lite språk om språk här. Och att filosofin är att veta hur använda språket.
Men. Vad jag vet är att jag har någon slags fenomen, upplevelser om man så vill., vilka jag inte kan förneka utan motsägelse. Vad är då förståelse? Är det att fråga varför, och få svar på denna fråga? Det finns inga fenomen som svarar på den frågan. Hur ska jag då har förståelse? Är det när jag abstraherar? Vad kan jag vinna av det? Är dessa också fenomen som jag inte kan förneka? Vad de vittnar om torde jag kunna förneka. Men om det de vittnar om på ett sätt som inte stöter på problem förklarar det vi ställer frågan om då kan jag icke förneka dess riktighet.
Men helt klart finns det någon kognitiv process som avtäcker tingen. Hur ska jag förneka den? Om de kan utan att stöta på problem ge ett svar på varför fenomenen är som de är då har vi nått förståelse.
*berusad*
Men. Vad jag vet är att jag har någon slags fenomen, upplevelser om man så vill., vilka jag inte kan förneka utan motsägelse. Vad är då förståelse? Är det att fråga varför, och få svar på denna fråga? Det finns inga fenomen som svarar på den frågan. Hur ska jag då har förståelse? Är det när jag abstraherar? Vad kan jag vinna av det? Är dessa också fenomen som jag inte kan förneka? Vad de vittnar om torde jag kunna förneka. Men om det de vittnar om på ett sätt som inte stöter på problem förklarar det vi ställer frågan om då kan jag icke förneka dess riktighet.
Men helt klart finns det någon kognitiv process som avtäcker tingen. Hur ska jag förneka den? Om de kan utan att stöta på problem ge ett svar på varför fenomenen är som de är då har vi nått förståelse.
*berusad*
Coolt! Du förde en diskussion om Kants begreppskategorier på fyllan. Snyggt jobbat!
Åskådningar (alltså upplevelser) utan tillhörande begrepp är "blinda" enligt Kant. Det skulle vara som att titta på något och samtidigt ha stängt av all vår förståelse. Vi hade lika gärna kunnat stirra ut i tomma rymden. Spännande att Kant fortfarande är så lätt att implementera i den filosofiska diskussionen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
