Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  1. Ekonomi
  2. Nationalekonomi

Rantesankning orsakar hogre inflation

Svara
  • 1
  • 2
2008-12-06, 09:19
  #1
Tzi
Medlem
Tzis avatar
Citat:
Reporäntan sänks till 2 procent
DATUM 2008-12-04

Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan med 1,75 procentenheter till 2 procent. Reporäntan bedöms ligga kvar på denna nivå under det kommande året. En kraftig sänkning av räntan och räntebanan är nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på 2 procent.


Med anledning av kraftig rantesankning i Sverige (se http://www.economist.com/world/brita...=features_box3 och http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=29850 ) ifragasatter jag riksbankens tillforlitlighet. Jag har inte tillrackligt med tid eller expertis att djupdyka i rapporter. Men med oktobers inflation pa 4%, ett mal pa 2% och en sa kraftig rantesankning i en lagkonjuktur och finansiell kris blir jag lite misstanksam. Rantesankningen motiveras med "fallet i produktion och sysselsättning", vilket med tanke pa riksbankens mal och syfte ar en dalig motivering. Dessutom namns att priser, speciellt pa olja har gatt ner (och implicit att priserna kommer att fortsatta falla?). Riksbankens prognos for dom narmaste aren ar valdigt nara 2%. Ar dom trovardiga? Vad tror du att inflationen kommer att vara om ett ar?
Citera
2008-12-06, 09:42
  #2
Jolk
Medlem
Problemet här skulle jag säga är att SEK fallit 40% mot $ och en hel del mot € vilket givetvis gör vår import enormt dyr och drar upp inflationen.

Att oljan har rasat kommer givetvis att innebära ett rätt bra tryck neråt för inflationen. Glöm inte heller att räntan på bolån står för en relativt stor del av inflationen.

Summa sumarum? Ja vi får väl vänta och se, men min gissning blir att vi vid nästa högkonjunktur kommer att få en ohygglig inflation. Vi är i stor grad beroende av olja och därmed prisutvecklingen på olja. Nu drar många oljebolag in investeringar i nya oljefält eftersom priset är för lågt. När priset är lågt så ökar efterfrågan. När efterfrågan sedan i en högkonjunktur ligger på en hög nivå och utbudet börjar minska, då smäller det. Med ett långvarigt oljepris på $200 så kommer vi nog att gå mot >20% inflation i USA och något lägre i Sverige.

Men om det i det läget är rätt att höja räntan till över 20% är jag väldigt tveksam till. Vi måste byta olja mot andra energikällor, annars kommer ekonomin att brytas på mitten. 20 gånger värre än finanskrisen.
Citera
2008-12-06, 09:49
  #3
D Roger.
Medlem
Jag är benägen att hålla med. De botar baksmällan med en ny fylla, det är tanken. Det finns ju ett otal sätt att räkna inflation på, de har också ett spann på 2-3%. Med de remarkabla sänkningena av kronan och löntagare som ser hur utgifter hela tiden växer ikapp, och om, löneökningarna så...

Jolk: Högkonjuktur får vi nite se på länge nu, vi stapplar oss fram, och räntebördan växer tills vi är i en japansk situation där de väl nådde 0,5% ränta som högst nu?

200 dollar för soppan är soft. Naturligtvis beroende på dollarkursen, men ändå.
__________________
Senast redigerad av D Roger. 2008-12-06 kl. 09:54.
Citera
2008-12-06, 10:00
  #4
Jolk
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av D Roger.
Jolk: Högkonjuktur får vi nite se på länge nu, vi stapplar oss fram, och räntebördan växer tills vi är i en japansk situation där de väl nådde 0,5% ränta som högst nu?

200 dollar för soppan är soft. Naturligtvis beroende på dollarkursen, men ändå.
5 år uppgång, 2 års nedgång. Det kommer att komma nu med.

Japaner är lite speciella. De har över en årslön på banken i snitt, om de bara kunde spendera lite av det så skulle de få mångfald tillbaka över tiden. Svenskar ligger väl på 30 000 i snitt eller så?
Citera
2008-12-06, 14:18
  #5
C-O.M
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tzi
Med anledning av kraftig rantesankning i Sverige (se http://www.economist.com/world/brita...=features_box3 och http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=29850 ) ifragasatter jag riksbankens tillforlitlighet. Jag har inte tillrackligt med tid eller expertis att djupdyka i rapporter. Men med oktobers inflation pa 4%, ett mal pa 2% och en sa kraftig rantesankning i en lagkonjuktur och finansiell kris blir jag lite misstanksam. Rantesankningen motiveras med "fallet i produktion och sysselsättning", vilket med tanke pa riksbankens mal och syfte ar en dalig motivering. Dessutom namns att priser, speciellt pa olja har gatt ner (och implicit att priserna kommer att fortsatta falla?). Riksbankens prognos for dom narmaste aren ar valdigt nara 2%. Ar dom trovardiga? Vad tror du att inflationen kommer att vara om ett ar?


Om du kollar på KPI mellan september och oktober så utvecklingen negativ om det inte varit för stigande räntekostnader.
Med sjunkande räntekostnader är det således deflation.
Citera
2008-12-06, 14:53
  #6
Tzi
Medlem
Tzis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av C-O.M
Om du kollar på KPI mellan september och oktober så utvecklingen negativ om det inte varit för stigande räntekostnader.
Med sjunkande räntekostnader är det således deflation.

Det later otroligt! Hur far jag tag pa den datan?
Citera
2008-12-06, 14:55
  #7
C-O.M
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tzi
Det later otroligt! Hur far jag tag pa den datan?

http://www.scb.se/templates/pressinfo____251753.asp

"Senaste månaden: priserna upp 0,2 procent
Konsumentpriserna ökade i genomsnitt med 0,2 procent från september 2008 till oktober 2008.

Till månadsförändring i oktober bidrog framförallt högre boendekostnader (1,3 %) vilka påverkade uppåt med 0,4 procentenheter, därav stod ökade räntekostnader (5,2 %) för 0,3 procentenheter"
Citera
2008-12-06, 15:00
  #8
Signalspanaren
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tzi
Det later otroligt! Hur far jag tag pa den datan?

http://www.scb.se/templates/pressinfo____251753.asp

Citat:
Senaste månaden: priserna upp 0,2 procent
Konsumentpriserna ökade i genomsnitt med 0,2 procent från september 2008 till oktober 2008.

Till månadsförändring i oktober bidrog framförallt högre boendekostnader (1,3 %) vilka påverkade uppåt med 0,4 procentenheter, därav stod ökade räntekostnader (5,2 %) för 0,3 procentenheter. Högre priser på charterresor (5,0 %) samt tomater (41,1 %) bidrog vardera uppåt med 0,1 procentenheter den senaste månaden.

Ökningen bromsades dock av sänkta priser på drivmedel (-8,9 %) vilket påverkade nedåt med 0,4 procentenheter.

... dvs, priserna sjunker på råvaror nu, vilket bromsar inflationen.

Normalt sett brukar man se prisförändringar på längre sikt, tex ett år:

Citat:
Senaste tolv månaderna: priserna upp 4,0 procent
Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 4,0 procent i oktober 2008.

Högre boendekostnader (10,0 %) bidrog uppåt med 2,6 procentenheter till konsumentprisernas årsförändring i oktober. Därav bidrog ökade räntekostnader (25,6 %) och högre elpriser (22,1 %) med 1,5 respektive 0,8 procentenheter. Höjda hyror (2,6 %) påverkade uppåt med 0,3 procentenheter. Ökade egnahemskostnader för reparationer (8,8 %) och avskrivningar (4,3 %) påverkade ytterligare uppåt med 0,1 procentenheter vardera. Den tidigare sänkningen av fastighetsskatten (-26,5 %) bidrog nedåt med 0,2 procentenheter.

Det senaste årets prisökningar på livsmedel (7,4 %) påverkade inflationstakten uppåt med 0,9 procentenheter i oktober. Prishöjningar för restaurangbesök (6,2 %), bidrog uppåt med 0,4 procentenheter.

Stigande priser inom grupperna transport (2,1 %), alkohol och tobak (7,7 %), och inventarier och hushållsvaror (0,9 %) bidrog tillsammans uppåt med ytterligare 0,7 procentenheter.

Den totala uppgången motverkades av prissänkningar inom gruppen rekreation och kultur (-2,4 %) och teletjänster och teleutrustning (-6,9 %) vilket bidrog nedåt med 0,3 respektive 0,2 procentenheter. Sänkta priser på tandvård (-11,6 %), främst till följd av den nya tandvårdsreformen, bidrog nedåt med 0,1 procentenheter från oktober 2007 till oktober 2008.

... dvs, inflationen "ex-räntor" ligger på cirka 2.5% på årsbasis just nu. Det finns ett mått som heter "KPI med fast ränta", KPIF, som kan vara av intresse för den som vill rensa bort räntans inverkan på KPI.

KPI i sig är ganska volatilt på grund av just ränteförändringar och råvarupriser, så ibland vill man exkludera dessa faktorer. Dock, vill man se på den totala prisuppgången, så är det KPI som man får titta på.

Man kan sannolikt vänta sig mindre KPI-ökning på årsbasis på grund av kommande räntenedgångar samt råvaruprisminskningar. Får se hur länge till bara, om pengar fortsätter att skapas i nuvarande takt så har vi en hemsk inflation att vänta 2010...
__________________
Senast redigerad av Signalspanaren 2008-12-06 kl. 15:02.
Citera
2008-12-06, 17:18
  #9
J.karlsson
Medlem
inflationen ökar väl inte när det kapacitsutnyttjandet i produktionen är låg?
Citera
2008-12-06, 17:25
  #10
Signalspanaren
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av J.karlsson
inflationen ökar väl inte när det kapacitsutnyttjandet i produktionen är låg?

Det är en omtvistad fråga (orkar inte gå in på inflation == penningsmängdsökningsdebatten nu). Men lär av 70-talet, får vi en utbudschock (energi) om något år så ska du se att priserna stiger trots lågt kapacitetsutnyttjande.

Glöm inte bort importen. Förenklat: låg ränta jmf med omvärlden = svag valuta = dyrare import = högre pris för produkter som importeras. Vid kraftig valutanedgång kommer exportindustrin att återhämta sig snabbare, men priserna på importerade varor kommer att stiga desto mer, och då kan vi få både större kapacitetsutnyttjande och dyrare varor på en gång.
Citera
2009-02-17, 15:03
  #11
Tzi
Medlem
Tzis avatar
Inflation december 0,9%

Glad overaskning for mig iallafall.

(Zimbabwe 231000000 %)
Citera
2009-02-17, 16:00
  #12
Vekruset
Medlem
Vekrusets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Tzi
Inflation december 0,9%

Glad overaskning for mig iallafall.

(Zimbabwe 231000000 %)

Inflationsmätningarna använder så vitt jag förstått förvanskande sätt att mäta. Inte minst så lär bolån räknas in i korgen, vilket innebär att en räntesänkning "sänker" inflationen, medan vi obelånade stackare ser kraftigt höjda priser omkring oss, utan någon kompensation för det.

Jag har sett prisökningar på upp till 40% under året. Vad ser du själv, ute i verkligheten?
Citera
Svara
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback