Svenskar beter sig dåligt mot sina föräldrar?

1. Grov och onödig generalisering, precis som när en "vit makt-rasist" säger att "alla blattar är bögar". Du inser säkert själv hur dåligt det är att dra alla över en kam. Men likväl kan vi se vissa generella skillnader.

2. Jag har själv ganska stor "erfarenhet" på området av olika skäl som jag inte tänker redogöra för här, men här är mina 2 ören:

Svensk pedagogik och barnauppfostran har utvecklats oerhört fort det senaste seklet och har kanske i viss mån slagit över från att ha varit kadaverdisciplin till extrem individualism.

I Mellanöstern och många andra kulturer som inte har den svenska demokratiska traditionen eller synen på frihet och individualism, råder snarare en diktatorisk familjesyn och enorm social kontroll. Detta är givetvis på gott och ont.

Jag har haft störst insyn i familjer och uppfostran från Balkan och Mellanöstern, och min uppfattning är att det råder en otrolig dubbelmoral och hyckleri: samtidigt som man hyllar familjesammanhållningen och hård disciplin, så efterlängtar man och avundas den svenska friheten.

Man respekterar föräldrar och äldre bara för att man "skall göra det" - inte på grund av att de är snälla, bra eller vettiga människor. Man lyder föräldrarna så långt man kan utan att man riskerar bestraffning (som ofta kan vara hård), men gnäller och revolterar i smyg.

Ofta gnälls det över den sociala kontrollapparaten, allt skvaller och "djävla föräldrar" som skall ha koll på allting - man gnäller över svenskarna som "får göra som de vill". Kallas även "avundsjuka".

Ofta pratar man om "den svenska avundsjukan", men jag tror att avundsjuka uppstod i Juggeland eller i arabvärlden. Möjligen hos turkarna.

Jag kan dock hålla med om att många svenskar har en för slapp disciplin i sin uppfostran av sina barn. Detta beror till stor del på att ansvaret för barnuppfostran och skola har tagits över av staten på 60-talet, då den fria viljan och individualismen tog över kadaverdisciplinen, "flumskolan" som den kallas tog över på 70-talet och lever kvar än idag.

Dock föredrar jag den svenska modellen, där barnen lär sig att bli individer som tänker själva, som lär sig yttrandefrihet och slippa den brutala social kontrollapparaten.

Men jag tror också på att orsak ger konsekvens, barn MÅSTE lära sig vad "frihet under ansvar" innebär. Där brister ofta både den svenska och "utländska" uppfostran, men på olika sätt.

Jag skulle tro att det handlar om någon form av frigörelse.
I Sverige (västvärlden generellt?) kanske vi har kommit längre på det här området än, exempelvis, Pakistan?
Jag har en "blattevän", som ideligen ljuger för sin far (antar att du klassar detta som att han "beter sej dåligt mot sina föräldrar").
När vi var mindre (15?) stal han sin fars bil var gång den var obevakad.

Så nej, jag tror inte att det har med svenskar att göra.
Jag tror däremot att det har något att göra med vårt samhälle.
Jag skulle kunna tro att det finns någon märkbar skillnad mellan att vara född i Sverige, gentemot att ha flytt(at) hit som tonåring, eller liknande.

Det kan ju vara så att han är rasist?
Jag säger inte att han är det, jag ville enbart påpeka att det är mycket möjligt, även för någon som kallar sej själv "blatte", att vara rasist.
Vita har inte ensamrätt på rasistiska påhitt, begreppet funkar åt samtliga håll.

Jag har också uppfattat det här fenomenet.
När jag gick på gymnasiet hade vi ett par "blatte-tjejer" i min klass.
Högljudda och skrikiga. Ingen respekt för lärare eller att passa tider. Uttryckte sej dagligen högljutt om hur fruktansvärt tråkigt det är att gå i skolan.
Trots detta satt de ändå kvar längst i skolan (tills den stängde, runt 5 på kvällen) varje dag.
Jag tyckte att det hela var totalt oförståeligt, och frågade (något i stil med följande, åtminstone) "Ni hatar skolan över allt annat, men ni är ändå sist härifrån jämnt, varför?".
En av dem svarade något med innebörden att "Pappa tror att jag pluggar".
Jag kan väl tillägga att de verkligen inte pluggade, utan satt (precis som på raster / håltimmar) med kompisar från andra klasser och skrek / klottrade / skvallrade om Brad Pitt.

Till deras försvar ska väl nämnas att de erkände sin dubbelmoral inför oss (deras klasskamrater); "Nej herregud! *fnitter* Om pappa skulle veta att jag inte är oskuld skulle han döda mej! *mer fnitter*".

Japp, många blattar har mer respekt för sina föräldrar än svenskar har respekt för sina.

1. Det är bättre att som ung faktiskt våga stå upp för sin egen åsikt än att känna sig som en hunsad hund på hemmaplan. Om mina barn skulle lyda mig blint skulle jag undra vad i helvete som pågick.

2. Många blattar respekterar och lyder sina föräldrar, dessvärre tillämpar de inte samma respekt på sin omgivning, ofta då svenskar och framförallt kvinnor.

hon

Nej så kan det inte vara, Aftonbladet har lärt mig att bara vita män kan vara rasister!

När jag gick i högstadiet i en förortsskola till stockholm så var det iaf i min klass att blattarna gick lös på lektionerna å stökade, sen när dom kom hem fick dom veta ett och annat av farsan sin, men likväl dagen efter var det samma visa..
Sen fanns det ju svenskar som var rötägg också såklart..

Tror att det har att göra om 1000tals år av olika religioner och olika levnadssätt därför är det så stor skillnad mellan svenska och utländska levnadssyn och familje syn.

Du har så rätt i det du säger! Ett ypperligt exempel är en arbetskollega till mig som på fullt allvar sa att det var dagiset som ska uppfostra barnen. Jag har noll respekt för såna föräldrar, och oftast är det deras barn som är riktiga skitungar. Att deras ungar blivit jävliga och odrägliga är först och främst föräldrarnas fel, men samtidigt är det väl inte så märkligt att det blivit så när den generella synen i samhället är att dagis/skola ska uppfostra barnen. Var tog föräldraansvaret vägen?

När det gäller invandrare har du delvis rätt. Tycker dock att invandrarbarn är minst lika odrägliga som svenska, ibland värre. Men det är väl kulturkrockar m.m. som ställer till det...
Att många respekterar sina föräldrar är en sak, men det skulle vara bra om de respekterade sina medmänniskor också. Fast det gäller ju också våra svenska barn...

Det är väl ett välkänt faktum att svenskar är respektlösa mot sina föräldrar överlag? Förstår inte vad som skall diskuteras då.

Norden är känt för sina svaga familje/släkt-band. I andra kulturer är det jävligt tragiskt att lämna sina föräldrar på ålderdomshem t.ex.

Men det är ju bara ett tecken på att man kapat av navelsträngen ju

Jag respekterar mina föräldrar för att de är bra människor och har gett mig en bra uppväxt.
Hade så inte varit fallet, hade jag inte brytt mig ett skit om dem.

Har en arbetskompis (arab), som har fullt upp med att vara ilsken på alla som på något sätt förolämpat, ignorerat, eller vad som helst, hans föräldrar, systrar, mor-farföräldrar osv osv..

Säga va man vill om uppfostring, men visst fan har invandrare generellt sett större respekt för föräldrarna, fan var varannan svensk tonåring kallar ju sina föräldrar för alla möjliga fula ord osv, jag säger att svenska barn har mycket mindre respekt för sina föräldrar.