Värdelösa individer?

Jag har en gång i tiden vart en så kallad "luffare" som du utrycker det. Jag gick på socialbidrag och brukade droger hej villt till vardags som senare ledde till missbruk. Med det menar jag att jag längre inte styrde drogen utan den styrde mig, och min vardag.

Jag kan inte påstå att jag haft någon tuff uppväxt. Många andra har haft det mycket svårare och klarat sig prickfritt i livet. Jag hade däremot en nyfikenhet som många andra kanske inte har och upptäckte på den vägen hur tråkigt det blev till vardags utan någon slags drog. På den vägen dök självklart nya problem upp, som ångest och andra tråkiga bieffekter. Det löstes ju snabbt och enkelt med nya droger, och så var den onda cirkeln igång.

Varför blev det så här just för mig då? Nyfikenheten var steg ett. Brist på vart gränserna gick var steg två. Jag hade väldigt lätt för att tänka just för stunden och inte på det långa loppet. Här och nu var det som räknades, vad som komma skall fanns inte i huvudet. Är du väl inne i sylten och har just det tänket är det väldigt svårt att agera vettigt och tänka logiskt. En svag mentalitet. En missbrukarpersonlighet. Vissa har den, andra inte.

Detta gäller ju inte bara droger. Utan allt som tillfredställer en på nåt vis. Spel, jobb, sex med mera.

Snacka om att dra alla över en kam... Visst, det finns många som lever för knarket och inte gör annat, men många kan faktiskt kontrollera sitt bruk! Inkl. mig själv, mitt vardagsliv ser ut som så att jag arbetar 3-5 dagar i veckan i en kassa på en affär, och så studerar jag samtidigt, vill inte nämna vad jag studerar till då det kan outa mig... Hur som helst, jag tillsammans många andra kan kontrollera sitt bruk av droger, läs på lite om de olika substanserna grabben, alla droger är inte beroendeframkallande- tvärtom, de flesta är faktiskt mindre beroendeframkallande än alkohol ska du veta. De enda drogerna som är lätta att fastna för är opiater (t.ex heroin), benso och centralstimulantia (t.ex kokian). Men även kokainmissbrukare kan leva ett fullt normalt liv. Allt handlar om ens egen inställning.

Jag röker på så fort jag får chansen, ibland betyder det varje dag, ibland en gång i veckan. Hallucinogener använder jag för att det är kul, man lär känna sig själv och sitt undermedvetna, och så kan jag inte ljuga om att det är väldigt kul att se alla färger och dyl.! Men hallucinogener använder jag inte mer än en-två gånger i månaden eftersom man rätt snabbt bygger upp en tollerans, det skulle alltså vara slöseri att göra det för ofta.

Puss & kram

Jag är nog vad du kallar "värdelös". Soc har jag inget med att göra för tillfället, men jag har kommit berusad till psykologen de senaste två gångerna. Det var inte uppskattat. Hon fixa en tid akut till min läkare den här veckan så jag måste försöka prata mig ur ett lvm.

Varför vissa har en tendens att ta mer droger än vad som är nyttigt är jävligt svårt att förklara. I djurförsök (möss) så har man testat olika saker för att se hur många som blir ca: 17% beroende. Ett sätt att testa är att man ger musen en elstöt innan morfinet kommer, de flesta mössen skiter i att ta stöten för att få morfinet, men en liten grupp tar smärtan för belöningen.

Jag har diverse diagnoser som har en inverkan. Men det finns människor som har samma problem som inte tar droger. Så då kan vi säga att det påverkar men det är inte den enda förklaringen.

Grupptryck är jag lite för gammal för att falla för. När jag var yngre så visst jag umgick med folk som tog diverse droger. Men jag sökte mig till dom, vilket slutade i ett lvu. lvu:t hjälpte föga dock.

injicera försöker jag hålla mig ifrån, men att "knarka" på en tisdag är mer vanligt än undantag. Just nu måste jag försöka motivera mig själv att inte supa så mycket och ta någon illigal drog istället. Alkoholen är fan inte snäll.

Ett lästips är jeppe på berget. Han har det inte lätt och super hårt, men varför just han blir försupen går inte riktigt att svara på. Det finns gott om folk som inte har det lätt.

Värdelös tråd från en idiot, med storhetsvansinne.

Dom dyker upp lite då och då. "Känner ni er inte värdelösatrådar".
Ska vi se hur mycket pajkastning det blir denna gång.

Till ämnet: Det är tufft och knarka juuuh!

luffare på socialbidrag har sällan pengar till knark.

De riktiga knarkarna är de som har pengar dvs. Stureplansknarkarna.

*Dr Alban
*Thomas Brolin
*Carolina Gynning
*Gunde Svahn
*Linda Trosing
*Papa Dee

mfl

John Lennon hade råd att bruka heroin, han satt i sin lägenhet i New York och knarkade nonstop i 2år, sen spelade han in sitt sista album Double Fantasy. För nästan exakt 28 år sen väntade en annan knarkare utanför Mr Lennons lägenhet, tja ni vet vad som hände sen...

Det hänger inte så många luffare på flashback tyvärr, så du får nog gå ut på gatorna och fråga dem istället.
Jag tror att jag kan svara för i alla fall en stor del av flashbacks droganvändare när jag säger att jag använder droger för att förgylla vardagen, och inte för att klara av livet.
Skillnaden? Jag kan leva utan droger, och går oftast flera veckor i sträck utan. Jag brukar mycket oftare alkohol än annat, men omväxling är ju trevligt.

Precis, ingen ide att argumentera.

Det enda jag undrar över är hur TS orkar gå runt och funderar på sånt här..... kanske inte händer så mycket spännande i hans liv, eller vad vet jag!

när din morsa och farsa supit ihjäl sig när du är 14-15 år och misshandlat dig under hela din uppväxt har du nog ett annat perspektiv på din fråga. Visst går det att bearbeta dessa problem, men knark i alla dess former är betydligt enklare och "bättre" för stunden. Givetvis håller inte detta i längden, men det lilla solskenet knarkandet ger för många är det enda dom har.

Jag tror att de flesta som brukar narkotikaklassade preparat är helt vanliga medborgare som väljer att berusa sig med andra medel än de som lagligen erbjuds och med detta kommer alla de problem kriminalisering för med sig.

Men dessa väletablierade individer blir underrepresenterade i brottsstatistik då det inte är de som man förknippar med narotika, just eftersom de inte missbrukar preparaten, håller sig utöver det inom lagens ramar och inte heller umgås med andra narkomaner.



Jag kan förstå att det finns de som vill fly verkligheten när man inser vad det är för värld man lever i, hur minimaliserad man hade blivigt som individ genom ett Svenssonliv sammt att rebellen inom oss kommer alltid försöka bryta de regler andra sätter åt oss mot vår vilja.