Mänsklighetens uppbyggnad.

Försökte du vara rolig?

Nej inte ett dugg men eftersom den här tråden han handlar om annat än miljön så tänker jag inte diskutera. Men du kan ju alltid googla.

Människan är ett flockdjur, och vår individuella överlevnad är beroende av att flocken överlever. Därtill säkrar flocken vår avkommas överlevnad. Därför är flockens regler viktiga för oss.

Och som berörts, varje inom varje flock är det princip alltid förbjudet att döda andra flockmedlemmar. Enda undantagen är strider om makten, eller strider vid parningen. Men, även där, så är det ganska ovanligt att man försöker döda den andra.

Människan har utvecklat en förmåga att utsträcka denna flock till allt större områden, och därför är mord förbjudet i nästan alla sammanhang, utom när det är flocken själv som utför denna gärning.

Så, som du ser, man behöver inte blanda in frågor om det är RÄTT eller FEL, det är helt enkelt så som vi fungerar, och alla logiska kullerbyttor eller religiösa påbud som man vill ta till, kommer inte att förändra något.

Vi dödar inte varandra eftersom detta hotar vår egen överlevnad.

Jag tror inte på allt jag läser, jag tror bara på det som är sant. Det finns en hel del nonsens i Bibeln också.

De dödar inte för att det är en instinkt, de dödar för att det är deras jobb.

Jag skulle snarare säga att det är för att vi har känslor och förmågan att relatera och tänka medvetet. Vi förstår att andra människor har känslor; därför känns det fel att döda (oskyldiga) människor. Rätt och fel är koncept som kommer från våra känslor. Men om vi upplever för mycket negativa känslor kan våran koncept av rätt och fel bli förvridet och då kan vi få en onaturlig instinkt som får oss att vilja mörda.

Jo, visst - vi har känslor, men det har alla djur. Ilska t ex finns ju djupt inne i hjärnan, det som brukar kallas reptilhjärnan just för att vi har denna del gemensamt med reptiler. Så en orm kan t ex bli förbannad.

SKÄLET till våra känslor är i grund och botten att det ger oss en överlevnadsfördel. Panik hjälper oss att fly en övermäktig fiende. Ilska att försvara vår flock eller vårt territorium. Kärlek att fortplanta oss med individer vars genuppsättning stämmer med vår egen.

Vår empati med våra flockmedlemmar är en sådan känsla som ger oss en fördel som flockmedlemmar.

Jag försöker inte på något sätt förminska våra känslor, men det skadar aldrig att försöka förstå varför dessa känslor finns.

Överlevnad är en viktig del av livet, men jag tror inte att det är den enda anledningen varför vi har känslor. Vi har känslorna också för att utan dom skulle vi inte kunna göra något, och livet skulle vara meningslöst.

Jag anser inte att evolutionsteorin kan förklara varför vi har känslor. Överlevnadsinstinkten kommer från känslor, för att utan känslor skulle vi inte ha någon anledning att vilja leva.

"Vi har känslor för att vi ska kunna överleva, och vi vill överleva för att vi har känslor." Det är ett cirkelresonemang, ett ägg och höna problem.

Enda anledningen, nja, jag tror inte det finns någon anledning - det finns ingen som har planerat och konstruerat oss, men däremot kan vi ju förstå HUR våra känslor har uppstått.

Och då kan jag ju bara se att det är för att det är till fördel för oss - ur överlevnadssynpunkt.

På vilket sätt är det ett cirkelresonemang?