Ett tips till trådens alla läsare som vill få fakta om hur det verkliga livet ser ut i Pyongyang, ta del av frispråkiga sanningsvittnen som levt flera år på plats.
Exempelvis intervjuer och boken av den Tyske ambassadören
Thomas Schäfer.
Du kan googla fram flertalet artiklar intervjuer med honom.
Det Svenska ambassadörsparet
Stiernström Walkersom beskrivit vardagen i Nordkorea efter 3 år på plats, i artikeln
”Från Pyongyang till Gärdet” (
www.mitti.se)
Den som orkar kan ta del av mängder av intervjuer med fd ambassadpersonal som ger sina skildringar av hur svårt livet är i Nordkorea.
Samstämmiga entydiga exempel:
Strömmen går ofta, oregelbundet och utan förvarning. Dock fungerar ALLTID belysningen vid statyer och monument.
Vattnet når så gott som aldrig de övre våningsplanen i höghusen.
Väldigt få, även yngre-friska vill inte bo högt upp i husen, av uppenbara skäl.
Sophämtningen är svag, mycket vanligt att de boende får gå ner till gård eller gata där militären står med lastbilar som har en tank på flaket i vilket hinkarna töms manuellt genom kedjelangning.
Luften är full av föroreningar och smutsigt koldamm, (läs de hemkomna Svenskarnas berättelse om hur allt bohag var fullt av koldamm vid uppackningen hemma).
Korruptionen-svarthandel-försöken att få den torftiga vardagen att gå ihop, genom att ”fixa och trixa” är utbredd bland den vanliga befolkningen.
Avlyssningen/bevakningen är konstant och utbredd, ingen litar på någon.
Även INMINBAN = grannskaps/kvartersövervakningen är kollektiviserad och håller koll på alla boende med rapporteringsplikt om man missköter exempelvis sin städning eller bryter mot partiets föreskrifter.
Ambassadörer rapporterar, att även i Pyongyang förekommer svår misär, vilket regimen gör allt för att dölja, hemlösa barn som håller till i de många obebodda ”fasadhusen” - höghusen. Människor har av flera setts tvätta kläder i vattenpölar.
Jag hoppas att de trådskribenter som infantilt nog, fortsätter desinformation pga ideologisk hjärntvätt, alternativt på uppdrag av vänskapsföreningar eller regimen, tar del av ALL information de ambassadörer som frispråkigt redogjort och dokumenterat sina erfarenheter, så att den meningslösa pajkastningen kan upphöra.