Fri vilja - samlingstråd

Antingen så har ditt val anledningar, och då är det ju inte ett fritt val.

Eller så kommer ditt val från ingenstans, och då är det ju inte ett fritt val.

Svårare än så behöver det inte vara?

Det finns ofta goda anledningar till flera olika handlingar. Då väljer man troligen en av dessa.

Jag tror inte att man väljer sin personlighet. Jag tror inte att autister väljer att bete sig som de gör.

Hur många inlägg finns i tråden nu? Är det verkligen någon som inte har koll på de sätt som "fri vilja" används som begrepp?

Om man tittar på en karaktär i en film så kan man säga att han har fri vilja till den mån karaktärens val är oberoende av yttre faktorer—typ andra karaktärer, men även något internt som karaktären tycker kommer utifrån, typ OCD eller vad det nu kan vara.

Samtidigt så har karaktären uppenbarligen ingen fri vilja i någon annan slags fantasi-baserad bemärkelse; karaktären kommer inte göra något annat nästa gång, och även om den gör det (typ i ett spel / simulering istället för film) så har den inte mycket till frihet ändå.

Framförallt väljer man inte sina tankar och känslor, eller något annat som pågår inuti hjärnan, och det är väl det som sägs styra våra fria val.

Återigen så handlar det mest om vad man ser som internt eller externt. Vissa identifierar sig med hjärnan så dom tycker att dom visst bestämmer; dom tänker "jag är hjärnan, så när hjärnan väljer så väljer jag."

Samtidigt har de flesta problem att identifiera sig själva med cancern som växer inuti hjärnan och som gör dom aggressiva, så dom säger "ursäkta mitt beteende, det är utanför min kontroll."

Väldigt komplicerat, fastän det är hemskt enkelt i själva verket! ^^

Och jag tror inte att enbenta kan springa, iaf inte utan någon väldigt bra protes. Handikappade kan ofta inte göra samma saker som de som inte har några handikapp.

Har du något annat förslag på vad du är, om inte din hjärna? När du tänker något, är inte det samma sak som att din hjärna tänker detta?

Enligt forskningen så är väl tankar samma sak som elektriska impulser inuti hjärnan? Jag vet inte hur du känner, men jag tror inte att jag är elektriska impulser, eller ens de tankar som representeras?

Jag har en hjärna som tänker på samma sätt som att jag har en vänsterarm som skriver just nu. Jag är inte min arm, eller min hjärna, och inte texten som armen skriver, eller tankarna som hjärnan tänker.

Dom är en del av min upplevelse, vilket även "jag" är, eller min personlighet eller vad man ska säga. Jag har någon vag känsla av att det är "mina" tankar, att det är "jag" som tänker, men allt det är ju bara tankar. Koncept. Jag är inget koncept.

Jag är den eller det eller whatever som upplever, inte något av det som upplevs. Låter säkert som mumbo-jumbo, men det är varken mer eller mindre komplicerat än att jag är medveten, och det enda som är medvetet är medvetandet. Inte hjärnan. Någon kan fråga dig eller mig "är du medveten?" och vi behöver inte tveka när vi svarar. En tanke är inte medveten om något.

Har funderat på det här rätt mycket senaste tiden och är övertygad om att den fria viljan finns till viss del. Man kan kolla på hur vi valt att bygga våra samhällen. Till exempel är hela vårt rättsystem byggt på att det finns en fri vilja. Det är uppsåtet som är det viktiga, vad man vill uppnå.

Vardagliga och banala beslut går till viss del på automatik. Du gör inga aktiva och genomtänkta val när du kokar en kopp kaffe på morgonen eller sätter dig på bussen till jobbet. Du kan heller inte styra vad du ska tänka om du ser en viss sak eller hör någonting. Det är tankar som bara ploppar upp i huvudet på grund av den externa världen och det styr du inte själv.

Däremot när det gäller viktiga och stora beslut som att flytta till ett nytt land så pågår det en inre process i dig där du reflekterar och väger för- och emot, men till syvende och sist så är beslutet ditt egna. Men det bästa exemplet tycker jag man kan hitta hos missbrukare eller beroende. Trots att man är fysiskt och psykiskt beroende kan man anstränga sig och välja nykterheten mot alla odds. Eller så kan man välja att lyssna på abstinensen, ångesten och fortsätta missbruka. Missbrukaren kan också göra olika val på olika dagar.

Så det är blandat det där tror jag.

Determinismen tycker jag är en människofientlig uppfattning där man vill reducera människor till myror som går på autopilot. Det är ju just den fria viljan som skiljer människor från djuren - att man kan lägga in ett medvetet veto mot sina impulser och drifter.

Dessutom så verkar inte världen vara 100% deterministisk. Enligt klassisk fysik så är den det men kvantmekaniken har ställt till det rejält för deterministerna. Dessutom är experiment när man mäter impulser i hjärnan mycket bristfälliga då jag kan argumentera föra att själva observationen/mätningen påverkar resultatet - ungefär som i double slit experiment.

Det är möjligt att deterministerna inte behöver fatta några egna beslut över huvud taget, vad vet jag? Personligen så måste jag iallafall fatta beslut då och då. Till exempel om jag ska cykla eller ta bussen till jobbet... ibland har jag valt att cykla trots att det är skitdåligt väder. Om jag inte fattar något beslut alls så fastnar jag dock hemma. Min hjärna fattar inga beslut åt mig automatiskt.

Det är ju också ett problem hur man väljer att definiera fri vilja. Men enligt mig är det möjligheten att välja ologiska och osannolika beslut trots att det finns bättre alternativ.

Den amerikanske forskaren Benjamin Libets forskning används ibland för att visa att vi inte har någon fri vilja.
Han bad deltagarna i ett experiment att helt enkelt bestämma sig för att trycka på en knapp, medan han registrerade hjärnaktiviteten och mätte tiden mellan beslut och handling. Han upptäckte att när deltagaren trodde sig fatta sitt beslut att trycka på knappen så hade hjärnan redan, en kort stund innan, uppvisat aktivitet som han benämde ”the readiness potential”. Deltagarens hjärna hade alltså fattat beslutet innan deltagaren ens själv tänkt tanken. Alltså ingen fri vilja.

Men.

Han gjorde mer. I ett liknande experiment bad han deltagarna att när de fattat ett beslut att göra något (som att trycka på knappen), att sedan ändra sig, alltså att bestämma sig för att inte trycka på knappen. Han kunde då fortfarande se den omedvetna ”readiness potentialen” vid beslutet att handla, men inte när deltagaren ändrade sig.

Libets forskning är viktig för materialister, men han själv sa att han visserligen inte kunde bevisa att vi har fri vilja, men däremot att vi har en fri "motvilja". Om det går att förstå vad jag menar.

Här är ett klipp där en hjärnforskare förklarar det bättre än jag.

https://www.youtube.com/watch?v=-F6rFBxoav0

Fast är de ens materialistiska, de som tolkar Libets experiment med formuleringar av TYP
"Deltagarens hjärna hade alltså fattat beslutet innan deltagaren ens själv tänkt tanken."

Enligt en materialistisk världsbild går det ju inte att skilja mellan vad "deltagaren själv" vill och vad "deltagarens hjärna" vill. Vad skulle den skillnaden vara i så fall? Inte en själ iaf, enligt materialististen. Den citerade meningen är dualistisk, som om "deltagaren själv" betyder "deltagarens ickematriella själ".

Libets experiment visar öht inte någonting om den fria viljans existens eller ickeexistens. Det säger bara något om hur hjärnan arbetar när den kommer fram till ett beslut. Enligt materialisten måste ju en persons alla tankar och vilja osv finnas och hända i hjärnan. Libet visar att viljan att trycka på knappen börjar hända innan vi faktiskt trycker, även i ett sånt här fall när man försöker att fatta beslut på kort tid. Och det är allt.

Och bara för att vara tydlig tycker jag inte heller att det bevisar eller motbevisar att vi har en själ.

Well, det tycks finnas en viss skillnad mellan en hjärna och resten av den fysiska kropp hjärnan finns i.

Jag måste erkänna att jag inte riktigt har förmåga att varken förstå eller bemöta resten av ditt inlägg.