2008-10-26, 11:17
  #1
Medlem
rularns avatar
Hallå!

Tänkte eventuellt läsa en kurs som heter "Tillämpning av Lie-algebra för lösning av differentialekvationer, 7.5 hp, avancerad nivå" nästa läsperiod . Är det något vettigt? Finns det något praktiskt användningsområde eller är det bara slöseri av tid?

Kan tillägga att jag har för avsikt att påbörja en masterutbildning nästa år i "electric power" alternativt energiteknik. Kan jag ha användning av denna kurs eller inte?

Tror inte denna tråden platser under arbetsliv och studier, vill mer att den skall handla om just Lie-algebra.
Citera
2008-10-26, 16:02
  #2
Medlem
Quantilhos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av rularn
Hallå!

Tänkte eventuellt läsa en kurs som heter "Tillämpning av Lie-algebra för lösning av differentialekvationer, 7.5 hp, avancerad nivå" nästa läsperiod . Är det något vettigt? Finns det något praktiskt användningsområde eller är det bara slöseri av tid?

Kan tillägga att jag har för avsikt att påbörja en masterutbildning nästa år i "electric power" alternativt energiteknik. Kan jag ha användning av denna kurs eller inte?

Tror inte denna tråden platser under arbetsliv och studier, vill mer att den skall handla om just Lie-algebra.

Jag vet att Lie-algebra används en hel del inom mer avancerad kvantmekanik och kärn/partikelfysik. Så ska du profilera dig mot kärnkraft kanske det kan vara en spännande grej.

Tror inte att Lie-algebra behövs så mycket för vanlig elkraftteknik och energiteknik. Iallafall är det ingenting jag brukar ta med när jag undervisar i Energiteknik iallafall.
Citera
2008-10-26, 16:36
  #3
Medlem
sheridans avatar
Se inte så praktiskt på saken. Du kommer inte ha många tillfälligheter att läsa ren matematik efter grundutbildningen. Tag tillfället i akt nu. Jag ångrar själv att jag inte tog minst en bra kurs i gruppteori, och nu, över ett decennium efter disputationen så är de enda användbara kurserna de grundläggande. Alla tillämpade kurser har jag glömt helt och hållet men grunderna i matematik och fysik återanvänder man hela tiden. Detta trots att jag jobbar i industrin och inte ett universitet.
I själva verket så är det en liten tragedi att inriktningen mot teknologiområden börjar på vissa linjer redan efter ett år på den svenska högskolan. Det borde ta 3-4 år innan man öppnar nåt annat än en fysik eller matematikbok. Kanske är det bättre på universiteten (?).
Citera
2008-10-27, 01:05
  #4
Medlem
Mr Mojo Risin's avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sheridan
...
A) I själva verket så är det en liten tragedi att inriktningen mot teknologiområden börjar på vissa linjer redan efter ett år på den svenska högskolan.
B) Det borde ta 3-4 år innan man öppnar nåt annat än en fysik eller matematikbok. Kanske är det bättre på universiteten (?).

A = bra för BNP.
B = bra för forskning/framsteg.

Möjligt att balansen kunde vara mer optimal än vad den är.
Citera
2008-10-27, 03:52
  #5
Medlem
sheridans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mr Mojo Risin'
A = bra för BNP.
B = bra för forskning/framsteg.

Möjligt att balansen kunde vara mer optimal än vad den är.

Det är katastrofalt för BNP att bestföre-datum på en ingenjörsutbildning är 3-5 år när arbetslivet är 40. En stabil grund i matematik håller den tiden. I många fall är kunskapen föråldrad när teknologerna kommer ut ur högskolan. Sen så står de där utan verktyg och kan inte angripa annat än färdigformulerade problem. Jag har massor av sådana ingenjörer runt mig, hälften del är dessutom doktorer eller lic. Verktygslådan de känner sig trygga med är begränsad till gymnasiematematik.
För att inte tala om vad som händer om man måste byta jobb till ett nytt arbetsfält. Vem vet vad man måste kunna om 10 år? För 10 år sen kunde jag inget av det jag kan idag.
Citera
2008-10-29, 00:57
  #6
Medlem
Jag gissar att du inte har så mycket användning av kursen inom ditt område. Men det är ju samtidigt kul att bredda sig lite med matematikkurser. Jag har aldrig ångrat en sekund jag spenderat med matematik för övrigt, för även om man inte har direkt användning för matematiken kan man ofta finna väldigt mkt skoj i att se analogierna som jämt dyker upp mellan den mest abstrakta matematiken och de ämnen man fokuserar på.

Som någon sade är det förstås mycket riktigt att man använder detta i avancerad kvantmekanik. Med sammansättning av operatorer som bilinjär multiplikation över operatorrummet vi använder är en associativ algebra(t o m en Banach-algebra om operatorerna är linjära), ur vilken vi kan konstruera en Lie-algebra på det vanliga sättet vi brukar göra detta av associativa algebror. Detta blir ju trevligt nog exakt lika med kommutatoroperationen :-). Vilken man såklart använder flitigt i ett område där spektralteori är så viktigt.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in