Entropi

Man kan lägga oändligt med tid på att fixa saker men någon gång måste man ge upp. Eftersom det är svårare att fixa än att förstöra så är kampen dömd att misslyckas. Men anta att man sköter sin bil till punkt och pricka och har den stående i garage när den inte används. Bilen kanske överlever en själv. Tillslut är det ägaren som får en sjukdom och dör. Sen rasar taket in på garaget och råttor gnager sönder sätena. Som sagt oändligt med sätt någonting kan gå åt helvete men få sätt att fixa det. När man reparerar något tar man resurser från ett annat ställe och orsakar kaos där. Ytterst kommer energin från solen som förbrukas även om det tar några miljarder år.

Så här långt har du helt rätt, och även om det du skriver på samma tema i följande inlägg.

Märkligt nog är det tvärtom. Svarta hål har den största entropi som är fysikaliskt möjlig för den massan. Öht fungerar gravitation lite tvärtom mot annars när det gäller entropi: mer hopklumpning = större entropi. Det är inte riktigt så ointuitivt som det först kan verka. Som du skriver själv är högre entropi samma som det mer sannolika tillståndet, som naturen strävar mot själv, och när det gäller gravitation så strävar den just mot mer hopklumpming.

T ex i början på Big Bang var materian extremt jämnt fördelad, med väldigt små ojämnheter (orsakade av kvantfluktuationer under inflationsepoken enl inflationsteorin). Dessa små ojämnheter hade lite större gravitation än omgivningen och drog därför till sig mer materia vilket gjorde dessa ännu större, och därmed bildades det galaxer osv. Denna gravitationella instabilitet kallas för Jeans instabilitet.

--

The fact that the black hole entropy is also the maximal entropy that can be obtained by the Bekenstein bound (wherein the Bekenstein bound becomes an equality) was the main observation that led to the holographic principle.[2]

https://en.wikipedia.org/wiki/Black_hole_thermodynamics

Entropibegreppet uppfanns innan kvantfysik, på den tid då man trodde att Newtons deterministiska fysik även gällde för materians minsta beståndsdelar. Till att börja med som ett begrepp i termodynamik, dvs tillsammans med storheter som temperatur och tryck och densitet osv, men sen lyckades man även att koppla detta till klassisk (dvs inte kvant) mekanik, där allt detta då definieras som statistiska storheter, dvs som olika sorters medelvärden.

Varför räkna med olika sorters medelvärden om man faktiskt kan räkna exakt på varje molekyl? (Hypotetisk fråga, iaf enl indeterministiska tolkningar av kvantfysik kan vi inte räkna exakt ens på bara en enda molekyl.) Svar: därför att antalet molekyler i t ex 1 kg luft är vad vi experter kallar för JÄVLIGT MÅNGA. Redan med bara 1 kg luft är det fler molekyler att hålla reda på än det finns digital minneskapacitet för i hela världen.

TL;DR
Entropi fungerar alldeles utmärkt som ett statistiskt mått även i deterministisk fysik.