2008-11-08, 23:50
  #61
Medlem
Avva66s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Vazze
Men lägg ner, en labrador/golden/tax är ALLA farligare än en Rottweiler som ras, all statistik visar detta. Rottweilern är inte farligare än ägaren tillåter den, dock så är 99% av dem som har en rottis bra hundörare och kan hantera en rottis. Sen har du den där 1% som inte fattar ett skit och det är dem som är farliga, tänk då att Rottweilern inte är speciellt vanlig som husdjur jämfört med schäfer, labrador, tax etc.. Och att där så har verkligen man skaffat en "leksak" för ungarna, det är dessa ekipage du skall oroa dig för istället, där mindre än 50% är bra hundförare och dem andra 50% tror att det är en leksak..
Men vänd på siffrorna då, om alla som har en tax/labbe istället hade
en rottis. Då skulle inte siffrorna se så bra ut för den. Och eftersom fler har schäfer, labrador eller tax så drar dom raserna upp statistiken.

Ts är ju oerfaren, så en rottis låter som overkill helt klart.
Men visst, tillhör han den där 1% så ska han inte ha nån hund alls.
Citera
2008-11-10, 02:05
  #62
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Avva66
Men vänd på siffrorna då, om alla som har en tax/labbe istället hade
en rottis. Då skulle inte siffrorna se så bra ut för den. Och eftersom fler har schäfer, labrador eller tax så drar dom raserna upp statistiken.

Ts är ju oerfaren, så en rottis låter som overkill helt klart.
Men visst, tillhör han den där 1% så ska han inte ha nån hund alls.

Du förstod iaf. Min poäng.

Är du oerfaren eller har "lite tid" för din hund så kan en labrador bli minst lika farlig som en pitbull på steroider. Men i labradorens fall så köps de ofta hem till barnfamiljer som ett "gående gossedjur" vilket inte alltid är så lämpligt, för att citera Cesar Millan:
djur, hund, ras och sen individ...

Har vänner som har "små" hundar (Terrierkorsningar) och dessa trevliga ekipage kommer inte i närheten av mina ungar, den ena utav de studsar bara som en jävla studsboll (totalt understimulerad hund) och vill gärna bita på allt den ser (och även inte ser). Har tryckt till den här hunden ett par gånger när den vart i närheten av min dotter med en väldigt skenhelig blick.. Creeps me out..
Citera
2008-11-22, 11:06
  #63
Medlem
lastkindwordss avatar
Har Alaskan Husky och haft renrasig Husky.
Du kan aldrig räkna med att få den att gå koppel-lös. Aldrig stött på någon annan som lyckats heller. Men, med träning från valpstadiet och strikta regler, kanske du kan klara det.

Hundrasen är väldigt pratsam, pratar med dig som är flockledaren genom ylningar, growlingar m.m.
Sjukt starka jaktinstinkter, bland annat därför du ej kan ha dem i koppel.
Äter dåligt, kräsna och vill helst ha sällskap vid mattider. Älskar ALLT annat än sitt torrfoder, kan gå dagar ibland utan att dem rör maten. Sedan börjar dem äta igen, men får dem människo-mat så vill dem äta ofta. Trots att jag köpt hiskeligt dyra foder från alla världens olika märken.

Underbar hund för övrigt, och vackra att se på.
Citera
2008-11-23, 10:12
  #64
Medlem
Mondobabys avatar
TS du har fått många bra råd här i tråden.
Det som en del har glömt att nämna är att när man som förstagångshundägare bör tänka på är att välja en vuxen hund.
Du har erfarenhet hemifrån säger du, var du själv aktiv i träning och övrig vård av hunden då?

Hör gärna med dina vänner/familj om du kan få "låna" en hund och se hur det utvecklar sig först.
Visst många vill ha en valp och ha det jobbet med att träna hunden från start, med allt som det innebär.
En vuxen som hund som du känner lite sen tidigare, kan göra att du får en erfarenhet som gör det lättare för dig när du väljer hund från valp senare kanske.

Välj inte en hund med "problem" bara.
Utan en hund som är stabil och utbildad.
Hör dig gärna för hos polisen/militären.
Hos dom kan du ofta hitta en vuxen hund med bra utbildning och utan "valpproblemen"..
Dom har ofta hundar som missat på ett moment i sin utbildning, t.ex skotträdsla el liknande.

Och glöm inte att titta på många hundar innan du bestämmer dig,, låt helst hunden välja dig.
Citera
2008-11-23, 10:26
  #65
Medlem
Har rottis haft två inbrott båda gångerna har hundfan släppe in tjuvarna utan att blinka. Tyvärr blir han bara överlycklig så fort vi får främmande oavsett vem det är. Just nu ligger han och sover med en halvvuxen kattunge mellan framtassarna. Nu bryr inte kattmamman sig längre men hunden åkte på rejält med stryk några gånger när ungen var nyfödd. Hunden stal ungen från mamman för att gosa och slicka på den. Obs hunden är ingen skendräktig tik utan en 6 årig hanne.
Rottissar aggresiva då måste man nog behandla dem jäkligt illa. Fast visst kan det hända olyckor de är stora och starka, min får inte hälsa på småbarn eftersom att det ofelbart resulterar i att han knuffar omkull dom under hälsningsermonin
Citera
2008-11-30, 03:58
  #66
Medlem
antikvetarens avatar
Jag är själv en stolt ägare till en Sibbe.

Det är definitivt ingen hund för nybörjare. Det är en dominant ras, lyssnar när den själv vill. Eftersom det är en ras som inte är sönderavlad har den kvar en jaktinstinkt som är svår att arbeta bort. Och när en sibbe väl sätter fart är det svårt att få stopp på honom / henne! Om hunden rymmer hemifrån tar han / hon sig gärna en liten "joggingrunda" men kommer tillbaka inom några timmar om allt gått vägen. Även om hunden har ägaren inom synhåll låter han / hon inte sig fångas in.

Huskyn är som sagt en DOMINANT ras. Vid 6 månaders ålder utvecklas hundens personlighet och han / hon försöker ofta testa dig och göra allt för att ta sig upp på hierarkitrappans översta trappsteg. Men de utvecklar sällan någon aggression mot ägaren.

Huskyn har ett starkt behov att vara nära sin flock och hemmiljö. Så fort jag hade lämnat in min hund på ett pensionat började hon tugga sönder inredningen... tog hem henne, hon var stressad och drack litervis med vatten. Sedan blev hon lugn igen, även när vi lämnade henne ensam igen för en stund, eftersom hon vet att vi är i närheten.

Annars är den här rasen extremt tillgiven, och ÄLSKAR människor, men är samtidigt reserverad mot folk utanför flocken. Min hund är också lite av en "fredsmäklare". Höjs ljudnivån under ett samtal, eller om man bråkar lite på låtsas är hon genast framme och ska styra och ställa...

Huskyn, i varje fall min, älskar att "prata". Jag och hon kan sitta och yla till varandra ett bra tag... men detta fungerar inte när som helst, och definitivt inte under en promenad (det finns ju så mycket annat hon vill lägga fokus på, matte är totalt ointressant).

Hon fäller två gånger om året, en av perioderna pågår just nu, vilket är lite märkligt eftersom kylan redan gjort sig märkbar ett bra tag. Räkna med två sopsäckar päls om dagen!

Visst kräver en husky mycket motion! Utöver promenaderna försöker jag aktivera henne på andra sätt, som att springa upp och ner för trappan här hemma.

Har sett endast en husky som gått fint utan koppel vid sin ägares sida, men denne hade brutits ner mentalt av förre ägaren. Precis som det ska göras.
Citera
2008-11-30, 17:20
  #67
Medlem
Många som skriver i tråden har antagligen ingen erfarenhet av rasen öht, utan bara hört diverse skräckhistorier. Jag är själv en husky ägare och vi bor i centrala malmö. Som det har skrivits innan så stämmer det att Huskyn är en dominant ras, men det gäller för dig att visa att det är du som är boss på ett tidigt stadie.

Jag har varit stenhård mot min hund från första början och då menar jag stenhård. Har dock aldrig lyft ett finger mot min hund, älskar henne över allt annat. När hon gör nått fel då får hon veta det ordentligt och då gör hon aldrig om det igen, men när hon gör rätt så får hon så mkt beröm så hon nästan spricker Min vovve kan gå bredvid mig utan koppel, men jag föredrar med koppel då vi rör oss i centrum. Men i skogen och liknande får hon vara fri, skulle jag kalla och hon inte kommer tillbaka direkt är det koppel som gäller. Sen provar vi igen och då kommer hon på studs. Så din husky kommer alltid att testa dig men se till att det är du som bestämmer! Oavsett vad hunden vill göra måste hon söka kontakt med dig först, dvs söka ögonkontakt och sen ger du henne tillstånd eller ej. Och detta är något som du måste träna och träna och träna på. Vi gör det varje dag.

Du får tänka på att en Husky har extrema jaktinstinkter och sticker gärna om den ser en kanin, dock räcker det med att jag ropar på min så kommer hon tillbaka. Det gäller för dig som husse/matte att visa att lyssna på dig och dina kommandon är mer givande än att springa efter en kanin.

Vad det gäller att lära dem saker så har jag inte haft några större problem, hon kan sitt, ligg, hoppa, hej (skaka tass) puss, stå, försiktigt, stanna och sjung dvs yla. Dessa tricks lärde hon sig helt på 2-3:e försöket, ha bara nått gott du kan muta dom med

Sedan går det att träna en husky till att vara ensam hemma, men det kommer kosta dig tid och soffor min tuggade sönder ett soffbord av modell LACK från ikea. Men idag kan hon vara ensam hemma i alla fall 2-3h utan några problem.

Motion är en väldigt viktig punkt i en huskys liv. Långa promenader med lite hjärnaktivitet och olika övningar är att föredra och då är det iaf 3h motion om dagen som gäller. Min husky blir mer trött av att tänka än att springa, kanske något att tänka på för din hund med?

Människor som inte har en susning om huskyns speciella sätt kommer nog bli rädda. Ex min drar alltid öronen bakåt när jag pratar med henne eller när jag ska klappa henne, det är ett tecken på undergivenhet. För vissa raser är detta tydligen ett tecken på ilska eller aggression, En gång kom en kärring fram till mig och påstod att min hund var aggressiv för att den gjorde så. Och när jag försökte förklara för henne slog hon döv örat till. För hon visste minsann! Då hon var en fd PUDEL uppfödare. Kärringen ringde ta mig fan polisen och sa att en galen kamphund var lös på stadens gator och torg. (Polisen kom, kela me min hund, skratta åt tanten och sen var det inget mer med det).

En husky är sällan aggressiv dock kan dem vara lite territoriella mot nya hundar i deras hem, min hund tillåter inte att andra "nya" hundar ska komma in i vardagsrummet förräns det passar henne. Och detta kan vara hundar som hon känner sen innan.

Phew ett långt inlägg, men iaf vad jag vill komma till är att du får den hunden du själv skapar, en husky behöver tydliga regler KONSTANT! Förvisso gäller detta i princip alla raser men alla hundar har sina sidor och egenskaper som ger dem olika förutsättningar. Jag är själv väldigt stolt över det faktum att vi alltid får beröm av kända och okända människor som träffar min hund och säger att de aldrig sett en husky som min, då de har hört en massa historier. Som det stod i inlägget före mig, så fäller även min hund och då menar jag verkligen att hon fäller! Du anar inte hur det är att borsta och borsta men att vakna upp på morgonen och se att man har en heltäckningsmatta igen. Trots att man borsta bort litervis med päls dagen innan. Som tur är gör dom det bara 2 gnger om året.

Ska tillägga att min hund iaf älskar människor och spec små barn (hon tror säkert att hon är en liten människa innerst inne), har en liten sladdis syster på 6 år, hon och min jycke avgudar varann, det är hur kul som helst och se dem när de filosoferar ihop :d
__________________
Senast redigerad av skylinx 2008-11-30 kl. 17:29.
Citera
2008-12-01, 16:44
  #68
Medlem
Pistoler0s avatar
Min tråd

Kom in på min tråd, där kan du läsa lite om Husky´s. På dom första sidorna.
För jag funderade mycket på en Husky men efter lite info så ändrade jag mig.
Är inne på att skaffa en Amstaff.

iaf här är länken:
https://www.flashback.org/showthread.php?p=13931012&posted=1#post13931012
Citera
2008-12-03, 00:17
  #69
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av _Shakermaker
Jag skulle köra på en Alaskan Husky istället!

Gruvligt misstag då den rasen behöver mer motion än Sibirian!
Citera
2008-12-03, 00:32
  #70
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lastkindwords
Har Alaskan Husky och haft renrasig Husky.
Du kan aldrig räkna med att få den att gå koppel-lös. Aldrig stött på någon annan som lyckats heller. Men, med träning från valpstadiet och strikta regler, kanske du kan klara det.

Hundrasen är väldigt pratsam, pratar med dig som är flockledaren genom ylningar, growlingar m.m.
Sjukt starka jaktinstinkter, bland annat därför du ej kan ha dem i koppel.
Äter dåligt, kräsna och vill helst ha sällskap vid mattider. Älskar ALLT annat än sitt torrfoder, kan gå dagar ibland utan att dem rör maten. Sedan börjar dem äta igen, men får dem människo-mat så vill dem äta ofta. Trots att jag köpt hiskeligt dyra foder från alla världens olika märken.

Underbar hund för övrigt, och vackra att se på.

Jag har Alaska Huskys och vi motionerar rejält. Din beskrivning är klockren och därmed kan den som funderar på att skaffa sig en 'kompishund' glömma den rasen. De är fulla av jaktinstinkter så ett liv utan koppel finns inte på kartan. De är dessutom så duktiga att de tar alla djur från ren och nedåt i storlek utan undantag. Springa ifatt en hare, ren eller ett rådjur är enkelt för dem då Alaskan är väldigt snabba med sina långa ben.
Vidare är rasen väldigt elak mot andra hundar.

Vi (bara två just nu) bor ensligt och mot mig är de givetvis tama, snälla och viker ihop öronen när jag pratar med dem. Vi är en flock och de tror säkert att jag också är en hund.
Matlusten hänger ihop med antalet timmar vi är i skogen. Normala dagar äter de normalt men när vi är till fjälls och åker skidor, äter de upp till tre gånger ransonen. Blir jag sjuk hemma och bara går ut med dem korta stunder - slutar de äta.
Jag älskar hundrasen men den ska inte väljas av någon som inte tänker ägna all tid åt hunden. Det är lite som att ha vilda vargar boende hemma.
Citera
2008-12-03, 00:47
  #71
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av antikvetaren
Jag är själv en stolt ägare till en Sibbe.

Det är definitivt ingen hund för nybörjare. Det är en dominant ras, lyssnar när den själv vill. Eftersom det är en ras som inte är sönderavlad har den kvar en jaktinstinkt som är svår att arbeta bort. Och när en sibbe väl sätter fart är det svårt att få stopp på honom / henne! Om hunden rymmer hemifrån tar han / hon sig gärna en liten "joggingrunda" men kommer tillbaka inom några timmar om allt gått vägen. Även om hunden har ägaren inom synhåll låter han / hon inte sig fångas in.

Huskyn är som sagt en DOMINANT ras. Vid 6 månaders ålder utvecklas hundens personlighet och han / hon försöker ofta testa dig och göra allt för att ta sig upp på hierarkitrappans översta trappsteg. Men de utvecklar sällan någon aggression mot ägaren.

Huskyn har ett starkt behov att vara nära sin flock och hemmiljö. Så fort jag hade lämnat in min hund på ett pensionat började hon tugga sönder inredningen... tog hem henne, hon var stressad och drack litervis med vatten. Sedan blev hon lugn igen, även när vi lämnade henne ensam igen för en stund, eftersom hon vet att vi är i närheten.

Annars är den här rasen extremt tillgiven, och ÄLSKAR människor, men är samtidigt reserverad mot folk utanför flocken. Min hund är också lite av en "fredsmäklare". Höjs ljudnivån under ett samtal, eller om man bråkar lite på låtsas är hon genast framme och ska styra och ställa...

Huskyn, i varje fall min, älskar att "prata". Jag och hon kan sitta och yla till varandra ett bra tag... men detta fungerar inte när som helst, och definitivt inte under en promenad (det finns ju så mycket annat hon vill lägga fokus på, matte är totalt ointressant).

Hon fäller två gånger om året, en av perioderna pågår just nu, vilket är lite märkligt eftersom kylan redan gjort sig märkbar ett bra tag. Räkna med två sopsäckar päls om dagen!

Visst kräver en husky mycket motion! Utöver promenaderna försöker jag aktivera henne på andra sätt, som att springa upp och ner för trappan här hemma.

Har sett endast en husky som gått fint utan koppel vid sin ägares sida, men denne hade brutits ner mentalt av förre ägaren. Precis som det ska göras.

Bra inlägg! Min hanhund jag har just nu (Alaska) har den starkaste personlighet jag någonsin upplevt bland mina hundar. Som du beskriver försökte han med bestämdhet förändra ledarskapet vid ca 6-7 månaders ålder. Han morrade och visade tänderna mot mig vid ett tillfälle.
Jag agerade som man ska som ledare och visade hunden vem som bestämde men tänkte efteråt att hur skulle det blivit om hunden hade hamnat i ett svagt hem? Hunden som agerade är idag 5 år och min absolut bästa vän. Vi litar på varandra men han har kvar sin starka personlighet med allt vad det innebär. Det morras inte mot mig längre och han är trygg i sin tillvaro numera.
Citera
2008-12-03, 06:48
  #72
Medlem
catami, man får den hund man själv uppfostrar. som du exempelvis kan läsa i mitt låååånga inlägg i tråden. en del av det du beskriver känner jag inte alls igen i min hund.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in