Spelarna anses vara giriga legoknektar som går dit pengarna är bäst, och skiter i fansen och klubben. Det ligger mycket i det, men det är långt ifrån hela sanningen. Tycker att diskussionen om klubbkänslan och dess död är alldeles för ensidig.
Sällan eller aldrig nämns klubbarnas och fansens lojalitet mot spelarna. Eftersom den i princip knappt existerar. En spelare som är skadedrabbad eller inte levererar kommer dumpas vid första bästa möjlighet. Spelaren kan få några extra chanser ifall han har bra rykte i klubben, men efter ett tag är tålamodet slut och då åker han ut. Jämför t.ex. Jon Flanagan och Jose Enrique i Liverpool. Båda har varit skadedrabbade länge, men levererade hyfsat när de var skadefria. Den ena är en Liverpool-kille och därför är tålamodet större, den andre är inköpt spanjor och bör därför dumpas så fort som möjligt. Ifall Jose Enqrique gör comeback kommande säsong och är otroligt bra, tror ni han kommer känna någon större lojalitet mot Liverpool och dess fans?
Ett annat exempel i samma klubb är Lucas Leiva. Inköpt under Benitez, hopplöst dålig i långa perioder då han spelades i fel position. Alla ville dumpa honom. Mascherano såldes till Barca och när Lucas fick spela defensiv mittfältare var han lagets bästa spelare. Sen drog han av korsbandet, och har haft svårt att komma upp i samma nivå efter det. Eftersom Liverpool börjar ha lite mycket spelare på innermittfältet snackas det om att dumpa Lucas. Han har gett 8 år av sin karriär till Liverpool, presterat när han använts på rätt sätt men haft lite otur med skador. Han har hånats och ifrågasatts och klubben ser honom i perioder som dödkött. Varför ska Lucas vara lojal med Liverpool egentligen?
Vi gnäller över att spelare är giriga utan tålamod och lojalitet. Men om vi kollar oss i spegeln, hur stort är vårt tålamod med spelare som inte levererar? Hur stort är klubbens?
Håller helt med om ovanstående. Huvudet på spiken där. Supportrar & klubbar får den sortens spelare man förtjänar. Betraktar man spelarna endast som handelsvaror som man visslar ut eller dumpar när det inte går som på räls, ja då finns det ju ingen anledning för spelarna heller att betrakta klubben som något annat än en tillfällig arbetsplats. Jag vill ändå tro att de flesta supportrar trots allt stöttar & beundrar sitt lags spelare i de flesta fall.
Citat:
Ursprungligen postat av MentosFruitcore
Parmas lagkapten kommer följa klubben till Serie D. Där kan vi snacka lite klubbkänsla.
Jag har sedan flera år tillbaka känt det som att Alessandro Lucarelli växt ut till en riktig kultspelare & symbol för klubben. En sådan där typisk back som man gillar ännu mer pga vissa svagheter i själva spelet. Ledartyp & kämpe. Alla lag behöver en sådan kontinuitet som ett sådant inventarium innebär. Att man inte bara säljer iväg för att kvaliteten stundtals kan vara något haltande. Ett nyförvärv är inte alltid bättre än den gamle klanten som leder försvaret på kompetent vis med stenhård inställning, tonvis med rutin, samt kompletterat med ideliga tabbar.
