Jag har också lagt märke till, att det finns människor som
bara går ut på krogen för att bråka och slåss. Väldigt skumt. I Sundsvall kommer dom från Timrå, vilket inte hjälper om man vill minska stereotypifiering och regionalistiska stridigheter. Om det skulle bero på regionalistisk antagonism så är det inget nytt, jag vet till exempel flera etnologiska arbeten som handlar om att kartlägga och bevara olika dikter och berättelser där människor från olika orter kallas för olika pejorativa termer. "Holmsjömyggen" till exempel. När jag gick på högstadiet var det väldigt vanligt att ungdomar mobiliserades i stora grupper och skrek hot mot varandra medan man viftade med knivar och basebollträn, alltid utan våld. Det verkade ha med identitetsskapande processer att göra. När alnö-ungdomarna samlades under banéret "rasister" för att kollidera med invandrarungarna från Bredsand så handlade det mindre om att man hatade Dom än att man försökte skapa samhörighet
inom gruppen. Alnö-ungdomarna skapades som en homogen grupp genom att förverkliga bilden av Dom andra.
Men det förklarar nog bara en del av vad som händer på krogen,
och det är säkert väldigt många som inte passar in på den beskrivningen.
Man kan även se på det kulturella arvet vad gäller svenskars relation till sprit.
Vi har alltid haft problem med spriten.
Tydligen ska orsaken till att det är olagligt att bränna hemma
vara att potatisen tog slut och folk började svälta.
På 1700talet kunde det stå i ett löneavtal att
man skulle få en snaps på Söndagar.
Nu när vi börjat få influenser av kontinentaldrickande
samtidigt som vi behåller helgfyllan
har antalet alkoholförgiftningar och alkoholrelaterade sjukdomar gått upp.
Men jag vill inte gärna göra en koppling mellan våld och alkohol.
Det är ju inte alkoholen i sig självt som gör folk arga.
Det alkoholen gör är att den släpper på hämningarna.
Vilket även att-åka-utomlands gör.
Så dom här människorna blir säkert våldsamma på semestrar och annat också.
Väldigt intressant egentligen