2008-09-14, 14:58
#1
2008-09-14, 15:27
#3
2008-09-14, 15:36
#4
Citat:
Det är inte ljusets våglängdsintervall man upplever när man ser en färg. Att se en färg är att uppleva den som en quale. Som att dra handen över ett bord, eller att höra ett träd falla, eller att slicka på en stolpe. Det kan inte förstås objektivt, bara beskrivas subjektivt. Jag skriver att rött är den färg som äpplen eller brandbilar är, men det kan ändå betyda att jag upplever grönhet där du upplever rödhet. Eller, en helt annan färg överhuvudtaget. Det du upplever som rött kanske jag upplever som någon färg som du aldrig ens upplevt.
Ursprungligen postat av Kurret
färger är ju endast den tolkning våra hjärna/ögon gör av de olika våglängder ljuset har som träffar ögat (inom ett visst våglängdsintervall, 400-750 nm eller liknande). Så svaret är nej eftersom vi kan ju åstadkomma alla dessa våglängder på jorden.
Så problemet här är egentligen inte att resa någonstans för att se en ny färg, det är att ha ett sinne som är tillräckligt flexibelt för att uppleva färger det inte upplevt tidigare. Att titta på en gul maskros till exempel, kan upplevas helt olika beroende på vilken sinnesstämning man har. På hösten blir allting brunt och grått, men det behöver inte vara en dålig sak. Stannar man upp ett slag och ser på färgerna för det dom är, så är det inte längre "allt" som är brunt och grått. Det är ett löv med en ljusbrun nyans som ingen annan av löven runtomkring har, eller det är en trädstam med en mörkgrå nyans som ingen annan av träden har. Och det är bara i den vinkeln, går man runt lite, vänder på lövet, känner på trädstammen, så upplever man färgerna helt annorlunda.
Varje solnedgång kan upplevas som olika
Man är aldrig samma person,
man har ett föränderligt sinne.
2008-09-14, 15:53
#5
Citat:
Ursprungligen postat av yidaki
Det är inte ljusets våglängdsintervall man upplever när man ser en färg. Att se en färg är att uppleva den som en quale. Som att dra handen över ett bord, eller att höra ett träd falla, eller att slicka på en stolpe. Det kan inte förstås objektivt, bara beskrivas subjektivt. Jag skriver att rött är den färg som äpplen eller brandbilar är, men det kan ändå betyda att jag upplever grönhet där du upplever rödhet. Eller, en helt annan färg överhuvudtaget. Det du upplever som rött kanske jag upplever som någon färg som du aldrig ens upplevt.
Så problemet här är egentligen inte att resa någonstans för att se en ny färg, det är att ha ett sinne som är tillräckligt flexibelt för att uppleva färger det inte upplevt tidigare. Att titta på en gul maskros till exempel, kan upplevas helt olika beroende på vilken sinnesstämning man har. På hösten blir allting brunt och grått, men det behöver inte vara en dålig sak. Stannar man upp ett slag och ser på färgerna för det dom är, så är det inte längre "allt" som är brunt och grått. Det är ett löv med en ljusbrun nyans som ingen annan av löven runtomkring har, eller det är en trädstam med en mörkgrå nyans som ingen annan av träden har. Och det är bara i den vinkeln, går man runt lite, vänder på lövet, känner på trädstammen, så upplever man färgerna helt annorlunda.
Varje solnedgång kan upplevas som olika
Man är aldrig samma person,
man har ett föränderligt sinne.
Så problemet här är egentligen inte att resa någonstans för att se en ny färg, det är att ha ett sinne som är tillräckligt flexibelt för att uppleva färger det inte upplevt tidigare. Att titta på en gul maskros till exempel, kan upplevas helt olika beroende på vilken sinnesstämning man har. På hösten blir allting brunt och grått, men det behöver inte vara en dålig sak. Stannar man upp ett slag och ser på färgerna för det dom är, så är det inte längre "allt" som är brunt och grått. Det är ett löv med en ljusbrun nyans som ingen annan av löven runtomkring har, eller det är en trädstam med en mörkgrå nyans som ingen annan av träden har. Och det är bara i den vinkeln, går man runt lite, vänder på lövet, känner på trädstammen, så upplever man färgerna helt annorlunda.
Varje solnedgång kan upplevas som olika
Man är aldrig samma person,
man har ett föränderligt sinne.
Oj vad trevligt det var att läsa den texten, bra skrivet! gillade det mycket
2008-09-14, 15:59
#6
Citat:
Ursprungligen postat av yidaki
Det är inte ljusets våglängdsintervall man upplever när man ser en färg. Att se en färg är att uppleva den som en quale. Som att dra handen över ett bord, eller att höra ett träd falla, eller att slicka på en stolpe. Det kan inte förstås objektivt, bara beskrivas subjektivt. Jag skriver att rött är den färg som äpplen eller brandbilar är, men det kan ändå betyda att jag upplever grönhet där du upplever rödhet. Eller, en helt annan färg överhuvudtaget. Det du upplever som rött kanske jag upplever som någon färg som du aldrig ens upplevt.
Så problemet här är egentligen inte att resa någonstans för att se en ny färg, det är att ha ett sinne som är tillräckligt flexibelt för att uppleva färger det inte upplevt tidigare. Att titta på en gul maskros till exempel, kan upplevas helt olika beroende på vilken sinnesstämning man har. På hösten blir allting brunt och grått, men det behöver inte vara en dålig sak. Stannar man upp ett slag och ser på färgerna för det dom är, så är det inte längre "allt" som är brunt och grått. Det är ett löv med en ljusbrun nyans som ingen annan av löven runtomkring har, eller det är en trädstam med en mörkgrå nyans som ingen annan av träden har. Och det är bara i den vinkeln, går man runt lite, vänder på lövet, känner på trädstammen, så upplever man färgerna helt annorlunda.
Varje solnedgång kan upplevas som olika
Man är aldrig samma person,
man har ett föränderligt sinne.
Så problemet här är egentligen inte att resa någonstans för att se en ny färg, det är att ha ett sinne som är tillräckligt flexibelt för att uppleva färger det inte upplevt tidigare. Att titta på en gul maskros till exempel, kan upplevas helt olika beroende på vilken sinnesstämning man har. På hösten blir allting brunt och grått, men det behöver inte vara en dålig sak. Stannar man upp ett slag och ser på färgerna för det dom är, så är det inte längre "allt" som är brunt och grått. Det är ett löv med en ljusbrun nyans som ingen annan av löven runtomkring har, eller det är en trädstam med en mörkgrå nyans som ingen annan av träden har. Och det är bara i den vinkeln, går man runt lite, vänder på lövet, känner på trädstammen, så upplever man färgerna helt annorlunda.
Varje solnedgång kan upplevas som olika
Man är aldrig samma person,
man har ett föränderligt sinne.
Wow, bra sakt mannen =)
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
