Citat:
Ursprungligen postat av anakata
En del folk reagerar valdigt lustigt under angestattacker. T.ex. en bekant som sprang ut i skogen med foljd att man fick ga skallgang efter honom. Sa det ar absolut ingen orimlighet att agera som A, aven om det inte ar vanligt.
Jag tycker ni är dumma som bara tror vad tidningarna skriver, ni vet hur mycket skit de lägger till / hittar på.
Jag tror att de börjat tjaffsa. Båda har druckit för mycket. Hon är hysterisk och svartsjuk och han tycker det är skit jobbigt och han puttar till henne. Han puttar säkert till henne hårt in i väggen, för när man är skit packad vet man inte riktigt hur hår man puttar..
I alla fall.. han åker hem ensam och försöker lugna ner sig. Hon kommer dit en halvtimme senare och är helt hysterisk. Han säger säkert att de kan "prata om detta i morgon" men hon är full och ledsen och allt kommer på samma gång. Hon börjar skrika och puttas och han blir skit sur och kastar ett ljus på henne.
Anledningen till att jag tror att detta var helt utan hans avsikt är för att jag gör samma sak i fyllan, och det skäms jag för.
Jag kan börja tjaffsa med min kille, och han är helt lugn i början, även han är full. Sen provocerar jag honom mer och mer och han blir mer förbannad. Han säger ngt i stil med "håll tyst nu, vi pratar i morn" Men i min hjärta tänker jag inte helt klart (när jag är riktigt packad och vi har bråkat) utan fortsätter. Jag kan t.ex också ta en kniv och vilja ta livet av mig, eller börja dunka huvudet i handfatet, allt för uppmärksamhet.
Jag kan även börja putta på honom och vara "på" honom för mycket och efter ett visst antal tillsägningar så tröttnar man såklart.
Då kan han ta tag i mig, eller putta till mig och när jag är full blir allt så överdramatiserat. Då kan jag öppna dörren och skrika i trapphuset "SLUUUUTAAAA SLÅÅÅÅÅÅ MIIIIG" Bara tur hitills att ingen granne vaknat och lyssnat på mitt skitsnack.
Hur som helt. Jag vet inte vad jag tror, men jag är inte övertygad om att han är boven i det hela.