Kroppen körs under natten med Tonis bil 90 km ned till Stenåldersplatsen där den lyfts in i skogen en bra bit och kroppen bränns med fotogen och diesel, sannolikt att inte hundarna skulle få spår på kroppen , därför det var älgjakttider.
Toni påstod i förhör att det var han som placerade kroppen där men det är en lögn, han skulle inte ha kunnat bära kroppen till platsen där den brändes, utan det var flera personer inblandade och inte Toni.
Vid förhör frågade förhörsledaren vad han gjorde med granen som var huggit ned.
Toni svarade att han använde den som sopkvast att sopa skräpet i diket.
Den här granen var 4-5 meter därför ingen sopkvast, men Toni ljög han var aldrig där vid Stenåldersplatsen och brände kroppen, han har hört allt i efterhand.
Sedan körs den brända kroppen till ett avlägset ställe som är fyndplatsen.
Eftersom Toni påstår att det var han som orsakade Carolines död måste han veta var kroppen fanns.
För utredningen var det mycket viktigt att få fram var kroppen fanns, utan den skulle det blivit mycket svårt att åtala någon.
För att pressa Toni sade förhörsledarna att om inte kroppen kommer fram måste de blanda in Tonis son, som enligt förhörsledarna saknade alibi för tiden.
Det som hände var att Toni lovade avslöja platsen där kroppen fanns och pekade ut platsen på kartan, men han åkte inte med polisen till stället, sannolikt han kände inte till exakt platsen utan polisen fick själva leta.
Toni ville inte avslöja att han fått uppgifterna i efterhand och inte varit själv på platsen.
Tonis plan är mycket genomskinlig, den gick ut på att han skulle ta på sig skulden att han vållat Carolines död, och bli åtalad för vållande till annans död och griftefridsbrott.
Straffet för det skulle blivit några års fängelse, mot att anstiftaren som han räddade skulle fått sannolikt livstid, därför det var anstiftaren som var ansvarig för mordet.
Toni påstod i förhör att det var han som placerade kroppen där men det är en lögn, han skulle inte ha kunnat bära kroppen till platsen där den brändes, utan det var flera personer inblandade och inte Toni.
Vid förhör frågade förhörsledaren vad han gjorde med granen som var huggit ned.
Toni svarade att han använde den som sopkvast att sopa skräpet i diket.
Den här granen var 4-5 meter därför ingen sopkvast, men Toni ljög han var aldrig där vid Stenåldersplatsen och brände kroppen, han har hört allt i efterhand.
Sedan körs den brända kroppen till ett avlägset ställe som är fyndplatsen.
Eftersom Toni påstår att det var han som orsakade Carolines död måste han veta var kroppen fanns.
För utredningen var det mycket viktigt att få fram var kroppen fanns, utan den skulle det blivit mycket svårt att åtala någon.
För att pressa Toni sade förhörsledarna att om inte kroppen kommer fram måste de blanda in Tonis son, som enligt förhörsledarna saknade alibi för tiden.
Det som hände var att Toni lovade avslöja platsen där kroppen fanns och pekade ut platsen på kartan, men han åkte inte med polisen till stället, sannolikt han kände inte till exakt platsen utan polisen fick själva leta.
Toni ville inte avslöja att han fått uppgifterna i efterhand och inte varit själv på platsen.
Tonis plan är mycket genomskinlig, den gick ut på att han skulle ta på sig skulden att han vållat Carolines död, och bli åtalad för vållande till annans död och griftefridsbrott.
Straffet för det skulle blivit några års fängelse, mot att anstiftaren som han räddade skulle fått sannolikt livstid, därför det var anstiftaren som var ansvarig för mordet.