Varför är något "B"?

Jag har ofta hört folk säga att något är B, eller, b:igt.

När blir något "B"?

Har jag rätt om jag skulle påstå att den språkliga handlingen att "B":A är något 1980-tal?

Termen används fortfarande, dock inte lika vanlig som för sisådär 10år sedan.

A: Bäst
B: Sämre
C: Ännu sämre

osv...

B = inte toppklass..

Det är sällan man hör någon säga C.

Är väl egentligen bara när det gäller kändisar som C används utbrett, C-kändis.

Nja, det finns ju C-kändisar, typ Bigbrotherdeltagare eller så. (Som punksvin skrev). Och filmer - tror jag.

Kommer väl från betygsskalan, där A var högsta betyg och C lägsta. (Om man inte fick streck.)

Eller A-laget, B-laget i sport.

B brukar jag förknippa med botten

Keff har väl ersatt B iaf där jag bor.


Mvh M

Förr i tiden kändes det säkrare att flyga med en pilot som hade B-certifikat än
en som hade A-certifikat. Klassificeringen av piloter är visst ändrad numera.

A-lagarna dricker D-vin på parkbänken (D för dessert).

Jag har alltid dragit kopplingen via budgetfilm.