Det känns som om jag inte klarar av mitt jobb

Jag är ingenjör och har sedan jag blev klar med studierna förra året jobbat som teknisk konsult åt ett av de större bolagen i min bransch. Utbildningen jag läste har inte så mycket att göra med det jobbet jag har nu, men tanken från mina chefer är att jag ska lära mig på vägen. Fick börja med lite lättare sysslor som att uppdatera ritningar när jag började, för att gradvis få mer ansvar.

Nu är jag placerad på plats på en större industri på heltid. På grund av underbemanning sett till mängden arbete har jag fått ett större ansvar än jag känner att jag klarar av och vad som står i min arbetsbeskrivning.

Projekten jag får på mitt bord tar för lång tid, lösningarna jag kommer med fungerar inte perfekt och nu börjar tålamodet tryta hos en av mina uppdragsgivare. Jag känner mig helt enkelt usel som inte klarar av saker som verkar vara uppenbara för mina äldre och mer erfarna kollegor.

I vissa moment får jag bra feedback och stöd från en kollega som tagit på sig rollen som mentor för mig, men det är inte hela tiden han är tillgänglig vilket medför att jag emellanåt inte riktigt förstår vad jag håller på med och levererar resultat därefter.

Jämfört med mina kursare har jag kommit långt karriärmässigt och utvecklats snabbt, men det går för fort. Jag känner mig ganska vilsen och funderar dagligen på vad jag egentligen håller på med och om jag egentligen passar in på jobbet. Mina närmaste chefer säger att de är nöjda med mitt arbete, men jag känner ändå att jag inte räcker till.

Ibland vill jag bara säga upp mig och gå tillbaks till mitt gamla arbete där jag inte behövde tänka och ta lika mycket ansvar, men samtidigt vet jag att det var för att komma därifrån som jag började plugga och jag vet att jag har kapacitet och potential att klara ett avancerat arbete, bara det att det går för fort för mig nu.

Är det här något som alla som har ett avancerat arbete går igenom och att handlar mer om mitt självförtroende än att jag gör ett för dåligt arbete, eller är jag helt enkelt på fel position där jag är nu?

Är du anställd att göra något annat från början kan inte arbetsgivaren helt plötsligt ändra din tjänst. Nu har du ju gått med på det (antar jag), men du bör ändå påpeka att du inte är mogen för det ansvaret än och att det inte var den tjänsten du tog.

Lycka till!

Kör på bara! Du säger själv att dina närmaste chefer tror på dig så jag säger kör på bara. dock kan det vara bra och ta upp det hela till diskussion med din "mentor" och se vad han tänker och tycker om dina tankar. tippar på att du mest lider av dåligt självförtroende samt att det är helt nya uppgifter du har fått. räkna inte med att allt ska bli perfekt första gången du gör nått

Tanken är väl att jag ska hamna där jag är nu så småning om, självständig och relativt självgående, så tjänsten är egentligen inte fel. Bara det att jag blev placerad där som assistent för ett halvår sedan för att nu sitta som i det närmaste projektledare. En roll jag inte är mogen för.

Jag har tagit upp det med mina chefer, både han som hyrt in mig och min chef som anställt mig, men eftersom de är nöjda med vad jag presterar ser de ingen anledning att göra något åt saken. "Är du osäker så är det bara att fråga" lyder standardsvaret, men jag kan ju inte komma knackandes på dörren för varje skruv och mutter som ska användas.

För att se det rent krasst så tycker jag inte du gör fel så länge du gör ditt yttersta utifrån de kunskaper du har och de premisser som cheferna satt upp.
Jag har själv blivit kastad in i prosjekt där jag känt mig otillräckelig. Men om man från början gjort klart vilka kunskaper men besitter och cheferna likväl sätter in dig i svårare prosjekt så är det deras fel om sen resultatet inte blir tillräckligt.

Det är naturligtvis viktigt att du gör klart för cheferna hur du känner och att du håller dem uppdaterade om hur det går (innan du sitter rejält i skiten).

Nöj dig med att du gjort ditt bästa utifrån dina förkunskaper, mer kan ingen begära.

Lite nyfiken. Vilken slags ingenjör är du och vad jobbar du med nu?

Det finns något som kallas "The Imposter Syndrome" och drabbar många i vårt moderan samhälle, inte minst kan jag tänka de med avancerade arbetsuppgifter.

Detta "syndrom" yttrar sig som så att man tror om sig att man inte kan det man är satt och göra eller rent av är en bedragare som egentligen kan sin uppgift. Varför det blir så beror oftast på dålig kommunikation och att man inte får tillräckligt med uppskattning mer än i lönekuvertet.

Kanske är detta vad du lider av. Jag menar, dina chefer verkar ju ändå nånstans nöjda eftersom de sätter dig på så avancerade saker. Snacka med dem. Både dem och du bär ett ansvar att kommunicera här. Jag tror inte du är ensam på din arbetsplats. Tycker det verkar vara lite dåligt företagsklimat.

Får du aldrig beröm för det du gör?

Jo, du kan visst komma och knacka på dörren tror jag för varje skruv och mutter som ska användas. Inga frågor är väl för dumma? Det låter oftast dummare hos den som frågar.

Det är inte i positiv feedback det brister eftersom mina chefer är nöjda och jag får höra att jag jobbar bra både direkt av mina kollegor och när det pratas om mig i tredje person. Problemet är inte att jag inte känner mig uppskattad, utan att mina konstruktioner inte fungerar och att stillestånden ute i produktion alltid är längre än planerat när jag har varit framme.

Jag är medveten om att jag har valt en svår bransch där det är svårt att rekrytera personal (vilken det är håller jag tyst om eftersom jag inte vill att någon kollega eller kund ska koppla vem jag är), och bara att jag finns och gör mitt bästa är tillräckligt för mina chefer.

Det där med Imposter Syndrome ska jag studera lite, för det känns rätt träffande. En av anledningarna kan vara att jag är så pass mycket yngre än alla andra på avdelningen, så att jag inte riktigt känner att jag passar in. Att jag dessutom är konsult och inte anställd gör nog det än värre.

Jag tror du gör det lite galet i att jämföra dig med dina äldre och mer erfarna kollegor. Just erfarenhet är ju något du faktiskt saknar.

Tala med din mentor och dina chefer om saken. Kan inte de ge ett uttömmande svar kan du höra med någon av dina äldre kollegor. Ärlgit talat, tror du de gjorde allt rätt i början? Nääää...

Jag kan tänka mig att alla känner såhär när de får en ny roll med mer ansvar. Jag minns när jag fick sitta med på ett möte för blivande chefer (jag blev dock aldrig chef själv, då jag lämnade företaget tidigare än planerat, men det är en annan historia). Han som ledde mötet visade på en graf hur företaget har utvecklats. Det blir alltid en dipp i lönsamheten när en ny chef tillsätts. Kurvan har aldrig gått spikrakt uppåt.

Sluta att oroa dig, vi är alla nybörjare i början, vore ju konstigt om du kunde lika mycket som de..

Låter lite som när jag hade prao i högstadiet på ett företag som säkert liknar det som TS jobbar på.

Gubben jag hade som handledare satte mig genast i arbete med att sammanställa statistik och andra siffror och göra snygga diagram av det hela i Power point. Sammanställningen skulle användas av honom lite senare som underlag på något möte. Ett gäng papper med div. statistik på och en klapp på axeln, sedan gick han och drack kaffe eller något. Eftersom jag bara gick i högstadiet var det mesta av statistiken rena grekiskan för mig, men blyg som man var vågade jag inte leta reda på honom för att fråga vad allt egentligen betydde, så jag försökte pussla ihop det hela så gott jag kunde ändå. Jag minns att jag blev jag hyfsat nöjd trots att jag inte hade en susning om vad jag skrev. Handledaren tyckte däremot inte att det var helt lysande så han satte sig och gjorde om allt.
Då tyckte jag att jag var kass. Så här i efterhand förstår jag såklart att handledaren helt klart överskattade min förmåga, men att jag borde ha bett om hjälp.

Summa: Så länge du har berättat för din chef/mentor hur du känner och att du gör så gott du kan, tycker jag inte att du ska oroa dig. Intala dig själv att du har kompetensen.