Varför mår man så kasst?

Jag var tillsammans med en tjej i nästan tre år, vi gjorde slut i juni.
Då började jag röka hasch för att kunna dämpa ångesten och smärtan, men förra veckan slutade jag upp med rökandet, och det var då den stora smällen kom. JAg kan inte sova, kan inte äta, och hela dagen känns som ett stort stressmoment. Jag tänker på henne hela tiden, men vet samtidigt att vi aldrig kan vara tillsammans mer.

Så min fråga lyder, då jag själv har brist på erfarenhet av detta problem: Hur har ni lyckats må bättre efter en lång tids relation som fick ett abrupt slut?

Det mer intresanta här är vilken sorts hasch du rökte.

För svaret till din fråga är enkelt. Även om du är förstörd nu så läker tiden alla sår. Klyshigt men sant. Du kommer se tillbacka om några månader och se att det inte var så illa som du nu tror det är. Tills den tiden kommer kan du fortsätta att röka hasch och gråta ut .

Du mår sämre för att du slutade röka. Det kan medföra ångest.

Genvägar som droger, cannabis. även om man lyckas dölja grunden till botten eller inte, eller insikter under rus som egentlige bara varvar längre än man tror. Tycker du ska syssla dig med det fysiska. Arbeta hårt fysisk det får dig att slappna av, det är också en tillfällighet man kan inte träna helatiden och slappna av hela dagarna..

Samla en innre ro i dig. sitt i mörkret med slutna ögon och fokusera mot inget och bara vara, släpp alla "trådar" som binder till ditt liv som relation, problem och övriga saker. Samla inom dig själv. Tänk inte, var bara den du är inom dig. Det är verkligheten, nuet. Låt dig inte dras av "beroendet" som saknad av tomrum. Fyll den själv med att leva livet oavsett eller acceptera som det är. Du är den du är och det är bara att acceptera. Livet har en början och slut. Släpp dina krav, drömmar som du försöker fylla inom ramen. Släpp allt och lev vidare, där väntar livet dig för att möta framtiden med ny hopp av livets frukt.

Nu har ja iofs aldrig rökt på, men det är väl inte omöjligt att ditt rökande dämpade din sorg, som du aldrig fick bearbeta. Saker som man tränger undan har en förmåga att dyka upp.

Artyg har helt rätt. Det går inte att supa sig till oblivion för baksmällan PLUS det du ville glömma när du söp kommer att komma likförbannat.
Nu vet jag att du rökte på istället, men där låter jag andra kommentera som är mer bevandrade i ämnet än vad jag är i det området.

Beträffande hur lång tid det kommer ta är det omöjligt att säga. mitt råd är att ta det dag för dag.umgås umgås umgås med vänner, morfar, moster, granne vadsomhelst, så du kan hålla tankarna lite på annat också.grubbla och må dåligt kommer du göra tillräckligt ändå. tro mig.
En dag kommer det slå dig att "fan det gör inte så ont längre" , det kan jag lova dig . men jag vill inte spekulera om tiden det tar..lycka till broder.

Stackare, känner igen känslan Just känslan av att man vet att man aldrig mer kommer att vara i dennes lägenhet, kollandes på film mysandes, det är sådant som är värst att bearbeta tycker jag. När man socialiserar glömmer jag bort henne men direkt när man kommer hem och sätter sig vid datorn saknar man henne. Hoppas verkligen tiden läker alla sår för det här är ju mindre kul

Saknad, abstinens, ångest, vardag.
Går över efter ett par veckor.

word

Det jobbigaste med det hela var att vi bodde tillsammans i min nuvarande lägenhet, så allt påminner mig om henne trots att jag lämnat lr slängt hennes saker. Nu sitter man i samma lägenhet, och tittar på alla ställen man älskat på, kollar igenom filmer på datan som vi tittatpå tillsammans sjuukt jobbigt, men era råd är GULD värda, känns bra att man har någonstans att skriva av sig

Men sluta försätta dig i såna tankar.
Skit i att kolla på filmerna, eller förresten, skit i att sitta vid datorn öht.
Ut med dig istället, jogga, umgås med vänner, pimpa din bil, hjälp dina päron med sånt som hjälpas behövs, möblera om i din lya, köp nya saker, skaffa dig en hobby, kanske fågelskådning eller frimärkssamling?
Vadsom, bara det distraherar dig från att tänka på henne hela tiden.

Lyssna på mig, jag är expert på misslyckade förhållanden och hur man kommer över dom...

Seså, iväg med dig nu...

Tycker du ska komma hemifrån. Kanske läge att flytta? Fan va jobbigt att vara den som bor kvar med alla minnena. På så sätt är det lättare för personen som flyttat därifrån. Jag hade nog bytt lägenhet till en annan om jag var du.