Slog min flickvän, vad ska jag göra?

Det är klart att det kan provocera när det blir bråk, men jag går mycket längre.

Jag svär och kallar henna fula saker som ''hora'', ''slyna'' mm, vet att det är sjukt och det är därför jag ska skaffa hjälp till mig, det kan inte fortsätta så, nog är nog.

Män har ingen chans att vinna "psykiska slag" mot kvinnor i de flesta fall. Kvinnor har nästan alltid ett övertag och nästan ett utpressningsläge. De är också mästare på att provocera på de mest djävulska vis.

För det första tycker jag inte att du är man nog att föra ett samtal (även om det är hetsigt) om du tar till våld för att få din historia hörd.

Lär dig av detta!
Jag tror faktiskt inte att du behöver terapi eller liknande, nu vill du bara ursäkta dig så att du inte blir lika hatad.
Men händer det igen är det inte terapi du behöver, det är lobotomi.

Låt henne vara, om hon vill prata så tar hon kontakt med dig. Om du älskar henne så som du säger så ska det vara på hennes villkor nu.

Lycka till

Ett ilsket "jävla hora!" kan lätt slinka ur i vissa känsloladdade lägen men det låter som att du har problem.

Men tänk om jag inte kan kontrollera mig nästa gång? Det är väl bättre att gå till någon psykolog så att jag kan skaffa hjälp, annars kanske det händer igen.

Testa att gå dit eller prata med nån, om det verkar dåligt efter ett tag kan du ju strunta i det. Många tjejer gillar att man gör sånt så det är nog bra om hon får reda på att du sökt hjälp.

Vad du än gör, lyssna inte på Varnagel. Följer du hans råd och anammar hans paranoida världsbild kommer det garanterat att gå åt helvete för dig.

Det var oerhört dumt gjort av dig att lappa till och det låter också som att du har problem med din ilska på andra sätt. Att gasta hora, slyna och liknande till henne är inte att rekommendera - kanske därför hon inte ville lyssna på dig. Att söka hjälp är ett bra drag.

Kom bara ihåg att inte enbart göra det för hennes skull. Det är nämligen ganska stor risk att ni inte kommer att älska varandra hela livet, även om ni löser det här. Ni är unga båda två och att snacka om mitt livs stora kärlek etc i 19-20-årsåldern är... lite tidigt. Hur länge har ni varit tillsammans? Lär dig kontrollera dig för din egen skull, och för eventuella framtida flickvänners.

Kognitiv beteendeterapi borde kunna vara bra för dig.

Edit: Varnagels senaste inlägg var ju faktiskt inte så dumt.

1.Gå hem till henne, säg FÖRLÅT!
2. Gå där ifrån, lämna henne ifred och glöm henne.
3. Gå till en hjärnskrynklare och få hjälp med aggressionerna. För din egen skull.

Vi har varit ihop i 1 år ungefär, det känns som att hon är mitt livs kärlek, hon har underbar personlighet och vi har det väldigt kul tillsammans, det är mitt temparament som förstör det.

Menar du glömma henne helt? Att vi ska slutas träffas för alltid?

Min "paranoida" världsbild var inte riktad till TS utan till alla PK-marinerade feministspån och mentalt kastrerade mellanmjölkskillar. Den som tvivlar kan ju roa sig med att kolla upp mina påståenden och läsa på om feminismens historia. Fast då finns det en stor risk att man blir "paranoid" så det kanske är tryggast att låta bli och leva vidare i salig okunnighet. Hursomhelst är det lite OT. I övrigt tycker jag TS skall försöka prata med sin tjej om ett tag när han och kanske hon har lugnat ner sig lite och att han skall "söka hjälp" om han tror att han behöver det. Om inte annat så tror tjejer mycket på sånt så det kanske kan övertyga henne i en för TS positiv riktning.

Du lägger en sån stor jävla vikt på henne och inte på dig själv vilket stör mig.
Om du verkligen vill lära dig något av detta och förändras så får du vara beredd på att det inte kommer att ske på en vecka.

Jag och mitt ex misshandlade varandra (verbalt) till och från i två år, skämdes förmodligen lika mycket som du gör nu, ringde varandra en dag/vecka senare och bölade i en timme, sen var det bra igen. Detta beteende från oss båda resulterade i att vi betedde oss som totala svin utan att någonsin behöva förändras.
Till slut gick vi skilda vägar vilket gav mig en ENORM ångest i månader över hur jag behandlat henne genom åren. Sedan, efter kanske ett halvår, slutade jag glorifiera henne och kunde se på vårat förhållande hyffsat objektivt. Jag lärde mig av mina misstag och växte som människa.
Du verkar bara söka en genväg för att slippa gå igenom hela den långdragna processen som krävs. Detta lär förmodligen sluta med att du tar till näven igen om en månad eller ett år.

Jag tror att det bästa för dig är att du och din tjej lämnar varandra och att du mår skit en längre tid.