När har man rätt att ta livet av sig?

Jag anser att man ska få ta livet av sig när man själv vill. Det är ju ens eget liv som gäller, och man bestämmer ju själv om det.

Visst, ens anhöriga kan känna sorg och saknad, men de borde väl ändå inse att man har gjort ett val, och acceptera det valet man har gjort. Vi har ju väl ändå en fri vilja?

det är en fundamental misstag att påstå att man själv kan bestämma över sin egen kropp om det handlar om självmord

Skillnaden är att lägga sig och vila eller sova gör man av trötthet, människor som tar livet av sig gör det av feghet. De är rädda för något över sin pissiga situation så de flyr från den istället. De är människor som har tappat förmågan som gör människan som art så framgångsrik, nämligen förmågan att anpassa sig.

Men jag tänker inte hindra någon från att ta livet av sig, det är deras beslut. Faktum är att jag gärna hjälper till med processen (pekar ut bra rep för en snara, poängterar vilka metoder som är ineffektiva att ta livet av sig med etc.). Detta för att en människa som säger att denne vill ta livet av sig tappar all respekt och egenvärde i mina ögon och förtjänar således att dö.

Jag har inte rätt att stoppa någon från att ta livet av sig, men jag är banne mig inte tvungen att respektera människor som gör det...

När fan man vill. Det är ens egen kropp.

Vad baserar du det påståendet på?

Och låt oss säga att sådant var fallet, att vissa människor tar livet av sej för att dom är *fega*...

Och? Vad skulle du välja, heroinöverdos eller att springa naken in i mordor med Den Enda Ringen på fingret?

Om *feghet* är det bekväma alternativet, väljer jag det, om jag inte finner det obekvämare alternativet som intressant på nåt sätt.

Vem har liksom någonsin sagt att man måste välja det alternativ man finner obekvämast? Bibeln? Jantelagen?

Lol


Framgångsrik? Vi kanske har X2000 och Game Boy, men vi är fortfarande brutala mot varandra. 100000 års social evolution borde ha gjort mer än så.


Jag tror det mer är du som är rädd för dina egna tankar angående självmord, och inte vill se proceduren från självmordsaspirantens perspektiv. Läs detta om du är intresserad av att förstå vad jag menar:

http://users.aristotle.net/~diogenes/hate.htm




Du får gärna utveckla varför du tänker så också

Det är min subjektiva åsikt jag behöver inte basera den på något, och jag struntar blankt i vad som står i bibeln eller vad jantelagen säger. Guilt by association funkar inte på mig så du kan släppa det redan nu.

För övrigt så skulle jag inte ta livet av mig. Det är inte ens ett alternativ. Det spelar ingen roll hur stort motståndet är, jag får slåss vidare tills jag dör isåfall.



Nej man kan ju tycka att brutaliteten borde ha försvunnit. Men jag anser att du underskattar vilka enorma framsteg X2000 och Game Boy är. Detta för att du lever i ett tryggt i-land där såna saker är lika självklara som att solen går upp varje morgon. Vi är bortskämda med framsteg vi som lever i i-länderna.


Det behövs inte, jag har redan sett proceduren från självmordsaspirantens perspektiv. Jag har för övrigt aldrig blivit rädd för mina egna tankar angående någonting (och jag är ju trots allt en rätt så hatisk misantrop, det om något borde ju skrämma livet ur de flesta "normala" människor). Det är bara ett befängt antagande från din sida...

När man vill.

Verkar som de flesta härinne har missat en sak, de som begår självmord är inte mentalt friska de är ofta deprimerade har presonlighetsstörningar osv. Självmord är inte som att äta en banan om ni nu trodde det.

Det är intressant att du säger det på det sättet.
Det finns kulturer där ens själv är större än den individuella kroppen,
och då är även ens kropp lika mycket ens familjs som ens egen.
Att ta bort sitt liv är som att mörda någon ur sin egen familj.
Så verkar det inte vara här i Väst just nu,
men allt är relativt, även självmord

Allright.

En fråga då:

Om hela världen förutom du, d.v.s. ~7.000.000.000 - 1, tyckte att självmord vore superokey och praktiserade det ofta och vara glada och lyckliga, skulle du fortfarande tänka samma sak?

Om inte, känn dej träffad: http://www.youtube.com/watch?v=PYiC-td3Rc0


Hypotetiskt scenario: Du har av misstag svalt/fått i dej 2 paket ipren och förstört levern och kommer ULTRALIDA i 24-48 timmar innan du oundvikligen kommer dö, i en stuga i lappland utan grannar, telefon, internet osv.

Det ligger en granat på sidan om.

Skulle du stoppa den i munnen, eller lida tiden ut?

Det vore ingen skillnad, för du skulle dö så småningom ändå.

Om du tycker att lidande + död är bättre än bara död, have fun

Det är en ganska bra liknelse.


Javisst, X2000 och Game Boy är teknologiska framsteg, men jag tror att sociala och humanitära framsteg är vad som är viktigare när allt kommer kring


Jag menar inte direkt rädd, snarare obekväm för sina tankar. När du tänker tanken på att ha sex med ett barn eller din mamma, *skäms* du då inför dej själv för att du tänker sådana *smutsiga* tankar? Min gissning är "Ja", även om du kanske inte förstår varför. Samma sak med självmord, GISSAR jag. Du vill inte identifiera dej själv med att proceduren är okej, och projekterar din avsky osv på din omgivning istället för att bemöta dej själv inför tanken på det.

Om du blir sur nu, har jag rätt

kram!