2008-08-17, 12:53
#49
2008-08-19, 12:20
#50
Liten uppdatering
igen då.
Efter mitt utbrott på mitt ex så har han faktiskt hållit sig väldigt lugn.
Han kom som utlovat med barnen till deras kalas.
De var fina, hela och rena, och han var trevlig.
Träffade honom senast igår på våra barns första skoldag efter sommarlovet, och som sagt, han var trevlig.
Kanske för att han blev rädd för mitt hot eller vad jag ska kalla det för, eller så kanske han rentav skäms och tycker synd om mig i den situationen jag är i.
Vem vet..
Jag har inte fått svar alls från det där kollektivet någon tipsade om här.
Däremot har jag kanske chans att få en försökslägenhet någonstans.
Men som sagt, jag har fått nej på det flera gånger förut då de mer eller mindre är vikta åt människor med missbrukshistorik eller grava psykiska problem.
Mitt "problem" är att jag inte ser ut på utsidan som jag känner mig på insidan.
Jag går sönder snart
Jag har fortfarande en del riktigt mörka tankar, men jag gör allt för att hålla dem borta.
Även om det känns som jag kommer gå mitt itu av ren och skär avgrundsångest.
Måste ta ett andetag sakta för att inte ska kännas som att jag går i tusen bitar...
Tillbaka till ämnet.
Han jag träffade igår (på soc) var varm snäll och förstående och inte tittade på mig direkt efter deras mall:
Missbruk? > Nej
Har barnen tak över huvudet? > Ja
= Tack för att du kom, men vi kan inte hjälpa dig..
Så vi satt och pratade i ca 1,5 timme där det visserligen var jag som pratade mest.
Jag berättade typ samma historia som jag skrivit här, men lite mer ingående.
Han ställde en riktigt jobbig fråga som gjorde att jag började storgråta.
Han frågade när jag försökte ta livet av mig, om jag verkligen ville dö då.
Jag hade aldrig tänkt på det på det sättet, har nog försökt förtränga hur hemskt det egentligen är.
Och att han sade att han hade jobbat läääänge inom socialen och hört historier och träffat människor som inte ens i närheten har varit med om det jag hade och att det gått käpprätt åt helvete med dem.
Och att de hade mödrar som fortfarande gör att för dem, ger dem pengar och mat osv.
Så han precis som många av er här talade om att jag var en av de starkaste människor han träffat på och att det var inspirerande.
Han tyckte också att det var helt sjukt att jag är en människa som nu står på randen till att antingen tappa helt, eller ha ett någorlunda normalt liv, och att det var sjukt att bara för att jag inte _än_ hade tappat helt då vänta på att det händer och så skulle soc då hjälpa till enligt "tak över huvudet-lagen"
Så han tyckte att det var bättre att hjälpa mig OCH barnen som behöver kärlet utöver tak över huvudet.
Han lovade att han skulle göra precis allt han kunde för att hjälpa mig.
Så nu håller jag tummarna!
Och en sak till:
Jag är inget troll, hur kan jag bevisa det för er utan att ni gör slarvsylta av mitt ex?
Efter mitt utbrott på mitt ex så har han faktiskt hållit sig väldigt lugn.
Han kom som utlovat med barnen till deras kalas.
De var fina, hela och rena, och han var trevlig.
Träffade honom senast igår på våra barns första skoldag efter sommarlovet, och som sagt, han var trevlig.
Kanske för att han blev rädd för mitt hot eller vad jag ska kalla det för, eller så kanske han rentav skäms och tycker synd om mig i den situationen jag är i.
Vem vet..
Jag har inte fått svar alls från det där kollektivet någon tipsade om här.
Däremot har jag kanske chans att få en försökslägenhet någonstans.
Men som sagt, jag har fått nej på det flera gånger förut då de mer eller mindre är vikta åt människor med missbrukshistorik eller grava psykiska problem.
Mitt "problem" är att jag inte ser ut på utsidan som jag känner mig på insidan.
Jag går sönder snart
Jag har fortfarande en del riktigt mörka tankar, men jag gör allt för att hålla dem borta.
Även om det känns som jag kommer gå mitt itu av ren och skär avgrundsångest.
Måste ta ett andetag sakta för att inte ska kännas som att jag går i tusen bitar...
Tillbaka till ämnet.
Han jag träffade igår (på soc) var varm snäll och förstående och inte tittade på mig direkt efter deras mall:
Missbruk? > Nej
Har barnen tak över huvudet? > Ja
= Tack för att du kom, men vi kan inte hjälpa dig..
Så vi satt och pratade i ca 1,5 timme där det visserligen var jag som pratade mest.
Jag berättade typ samma historia som jag skrivit här, men lite mer ingående.
Han ställde en riktigt jobbig fråga som gjorde att jag började storgråta.
Han frågade när jag försökte ta livet av mig, om jag verkligen ville dö då.
Jag hade aldrig tänkt på det på det sättet, har nog försökt förtränga hur hemskt det egentligen är.
Och att han sade att han hade jobbat läääänge inom socialen och hört historier och träffat människor som inte ens i närheten har varit med om det jag hade och att det gått käpprätt åt helvete med dem.
Och att de hade mödrar som fortfarande gör att för dem, ger dem pengar och mat osv.
Så han precis som många av er här talade om att jag var en av de starkaste människor han träffat på och att det var inspirerande.
Han tyckte också att det var helt sjukt att jag är en människa som nu står på randen till att antingen tappa helt, eller ha ett någorlunda normalt liv, och att det var sjukt att bara för att jag inte _än_ hade tappat helt då vänta på att det händer och så skulle soc då hjälpa till enligt "tak över huvudet-lagen"
Så han tyckte att det var bättre att hjälpa mig OCH barnen som behöver kärlet utöver tak över huvudet.
Han lovade att han skulle göra precis allt han kunde för att hjälpa mig.
Så nu håller jag tummarna!
Och en sak till:
Jag är inget troll, hur kan jag bevisa det för er utan att ni gör slarvsylta av mitt ex?
2008-08-19, 20:10
#52
Citat:
Ursprungligen postat av lillabelle
igen då.
Så han precis som många av er här talade om att jag var en av de starkaste människor han träffat på och att det var inspirerande.
Han tyckte också att det var helt sjukt att jag är en människa som nu står på randen till att antingen tappa helt, eller ha ett någorlunda normalt liv, och att det var sjukt att bara för att jag inte _än_ hade tappat helt då vänta på att det händer och så skulle soc då hjälpa till enligt "tak över huvudet-lagen"
Så han tyckte att det var bättre att hjälpa mig OCH barnen som behöver kärlet utöver tak över huvudet.
Han lovade att han skulle göra precis allt han kunde för att hjälpa mig.
Så nu håller jag tummarna!
Och en sak till:
Jag är inget troll, hur kan jag bevisa det för er utan att ni gör slarvsylta av mitt ex?
Så han precis som många av er här talade om att jag var en av de starkaste människor han träffat på och att det var inspirerande.
Han tyckte också att det var helt sjukt att jag är en människa som nu står på randen till att antingen tappa helt, eller ha ett någorlunda normalt liv, och att det var sjukt att bara för att jag inte _än_ hade tappat helt då vänta på att det händer och så skulle soc då hjälpa till enligt "tak över huvudet-lagen"
Så han tyckte att det var bättre att hjälpa mig OCH barnen som behöver kärlet utöver tak över huvudet.
Han lovade att han skulle göra precis allt han kunde för att hjälpa mig.
Så nu håller jag tummarna!
Och en sak till:
Jag är inget troll, hur kan jag bevisa det för er utan att ni gör slarvsylta av mitt ex?
Jag tror inte att du är ett troll och jag tror inte att du har fabulerat ihop denna historia. (men så är jag godtrogen oxå
)Fantastiskt skönt att höra att du fick gehör hos socgubben!
Håller tummarna för att det blir verklighet av hans hjälp till dig, du förtjänar verkligen medvind nu.Min magkänsla säger mig att ditt ex är vänligheten själv eftersom han inser att du har en enorm krok i honom. Typiskt psykopatbeteende, sålänge dom känner sig underlägsna (eller snarare, så länge som dom vill ha något av en) så är dom vänligheten själv. Vilket kan svänga tillbaka oerhört fort när dom tycker att dom har uppnått det dom vill ha.
Så ta vara på den där videofilmen och nyttja den maximalt (se till att ditt ex inte kan få tag i den!). Jag rekommenderar dig fortfarande att ta kontakt med en *bra* advokat och be att få komma på en konsultation. Visa filmen, berätta din historia och fråga han om hur du ska kunna använda filmen för att få upprättelse.
Berätta gärna hur saker och ting utvecklar sig för dig, jag håller alla tummar...
2008-08-20, 09:15
#53
Jag tycker du verkar vara en jättestark tjej, även om du inte känner dej så.
Att överleva allt du gått i genom utan att falla i missbruksträsket ska du ha en eloge för.
Visade du bandet för dem på soc? Bara att du tagit kontakt med dem är jättebra! Man brukar alltid prata om soc som något dåligt. Men det är det inte alltid
Oftast så hjälper de mer än stjälper så att säga.
Du försöker ju göra något åt situationen.
Btw, du har all rätt att hålla dina barn ifrån deras far om du har oro över att de far illa hos honom. OCH DET GÖR DE! Med tanke på bandet så finns där ju inget som säger att det inte fortgår. Barnen kan se glada o lyckliga ut men under ytan.. vad döljer sig där? De måste ju vakna upp varje dag i hans hem, vem vet om de undrar över hans beteende "kommer han vara arg i dag, eller glad" och anpassar sej efter hans beteende.
Sluta upp med att köpa kläder som de har hos pappan! Som det e nu så serverar du pappan allt på ett silverfat. Lt han stå för de kostnaderna, skiter han i det.. ja, då kommer även skola/dagis att agera till slut. Personlig hygien, gå inte o klipp dem etc, låt pappan stå för det. Det e ju han som har boendet, han som har "huvudansvaret" han som får underhåll.. Som sagt. Andra kommer då reagera och destu fler som anmäler in till det sociala destumer så kommer de få upp ögonen på honom,
Du bör anmäla honom för videon. För så länge myndigheterna inte vet något så kan de inte agera heller. Allt som inkommer till dem arkiveras, och skulle det sen komma fram något senare, tex att han slått barnen o du då kommer viftandes med bandet så kan du anse dej vara medskyldig.. Då du inte agerat när tid har funnits. Innan de hunnit bli utsatta..
Man ska inte bara se på ytan, man måste skrapa och lufta för att komma åt. Lika mkt tid som du lägger ner på honom. Räkna med att han samlar bevis mot dig oxå under hela denna tiden. Ge honom inga rätt. Agera som man bör. Koppla in allt.
Barnen kommer ju oxå bli äldre. De kan berätta, de minns mkt mer än vad man tror..
Att överleva allt du gått i genom utan att falla i missbruksträsket ska du ha en eloge för.
Visade du bandet för dem på soc? Bara att du tagit kontakt med dem är jättebra! Man brukar alltid prata om soc som något dåligt. Men det är det inte alltid
Oftast så hjälper de mer än stjälper så att säga.Du försöker ju göra något åt situationen.
Btw, du har all rätt att hålla dina barn ifrån deras far om du har oro över att de far illa hos honom. OCH DET GÖR DE! Med tanke på bandet så finns där ju inget som säger att det inte fortgår. Barnen kan se glada o lyckliga ut men under ytan.. vad döljer sig där? De måste ju vakna upp varje dag i hans hem, vem vet om de undrar över hans beteende "kommer han vara arg i dag, eller glad" och anpassar sej efter hans beteende.
Sluta upp med att köpa kläder som de har hos pappan! Som det e nu så serverar du pappan allt på ett silverfat. Lt han stå för de kostnaderna, skiter han i det.. ja, då kommer även skola/dagis att agera till slut. Personlig hygien, gå inte o klipp dem etc, låt pappan stå för det. Det e ju han som har boendet, han som har "huvudansvaret" han som får underhåll.. Som sagt. Andra kommer då reagera och destu fler som anmäler in till det sociala destumer så kommer de få upp ögonen på honom,
Du bör anmäla honom för videon. För så länge myndigheterna inte vet något så kan de inte agera heller. Allt som inkommer till dem arkiveras, och skulle det sen komma fram något senare, tex att han slått barnen o du då kommer viftandes med bandet så kan du anse dej vara medskyldig.. Då du inte agerat när tid har funnits. Innan de hunnit bli utsatta..
Man ska inte bara se på ytan, man måste skrapa och lufta för att komma åt. Lika mkt tid som du lägger ner på honom. Räkna med att han samlar bevis mot dig oxå under hela denna tiden. Ge honom inga rätt. Agera som man bör. Koppla in allt.
Barnen kommer ju oxå bli äldre. De kan berätta, de minns mkt mer än vad man tror..
2008-08-20, 10:54
#54
2008-08-20, 23:37
#55
Citat:
Ursprungligen postat av lillabelle
Skit också.
Fick precis veta att jag inte var berättigad till en försöks/träningslägenhet för att jag som sagt inte hade en missbrukshistoria.
Tillbaka på ruta ett...
Jag är så otroligt ambivalent om det där videobandet.
Är det så att jag fortfarande känner att jag är värdelös och är rädd för vad han kan ställa till med?
Eller är jag rädd för vad som kan hända med barnen?
Eller både och?
Suck..
Fick precis veta att jag inte var berättigad till en försöks/träningslägenhet för att jag som sagt inte hade en missbrukshistoria.
Tillbaka på ruta ett...
Jag är så otroligt ambivalent om det där videobandet.
Är det så att jag fortfarande känner att jag är värdelös och är rädd för vad han kan ställa till med?
Eller är jag rädd för vad som kan hända med barnen?
Eller både och?
Suck..
Braka inte ihop, sådär är systemet. Alla instanser är fyrkantiga och gör det dom ska, inom sina ramar. Någon form av flexibilitet eller överskridande mellan verksamheterna existerar inte. Sålänge man är medveten om det så är det iaf ingen överraskning
Jag håller med dig om att det är paradoxalt att de som inte har problem med knark o liknande och som försöker hjälpa sigsjälva har svårt att få lite hjälp medans de som skiter i allt och bara förstör minnsan kan få hur hjälp som helst. 
Snälla, låt inte detta få dig att deppa ihop, gå vidare.
Ang. bandet:
1. Det är redan klargjort här av flera av läsarna att du inte är värdelös.
2. Du måste börja värdesätta den styrka som har hjälpt dig genom ditt svåra liv.
3. Den som har något att vara rädd för är ditt ex. Bandet är ditt enda bevis på hur sanningen och inte den fantasivärld som han har tutat i alla ser ut. Använd det, du har inget att förlora och allt att vinna. Jag känner folk som är lika mkt under isen som du (i en vårdnadstvist) som skulle ge sin högra arm för den guldsits som ditt band innebär.
4. Ser du till att bandet visas för soc och eller polis så kan han inte skada barnen. Då har han gjort bort sig för resten av sitt liv
(lämna för guds skull inte den enda kopian av bandet hos soc eller hos polisen, se till att få den kopierad!)5. Risken är att du känner dig värdelös för att du inte fick hjälp, men vänd på det och se det som att inte ens soc tycker att du är ett hopplöst fall, den hjälp som dom kunde ha var för folk som *verkligen* är värdelösa!
Vad jag förstår så är dessa lägenheter till för folk som måste tränas i att kunna ta hand om sigsjälva på en basal nivå, dvs hygien, mat, levnadsvanor/rytm. Du verkar inte vara så illa däran Fokusera på dina styrkor och inte snegla ner i avgrunden! När man åker slalom på en nivå där man tangerar sin förmåga så är rådet: "Håll blicken där du ska åka och inte på träden vid sidan om pisten. Du åker nämligen dit du tittar och tittar du av rädsla på träden så hamnar du där!" (förlåt en kass analogi men den har en poäng)
*håller alla tummar*
__________________
Senast redigerad av Growl 2008-08-20 kl. 23:39.
Senast redigerad av Growl 2008-08-20 kl. 23:39.
2012-05-29, 12:07
#56
Tänkte att jag skulle uppdatera så här ett par år senare:
Allt; precis allt har löst sig!
Jag bor nu varannan vecka med barnen i en stor fin lägenhet. Jag har ett fast arbete efter en examen jag tog, och relationen med mitt ex är ganska bra nu.
Jag hittade den här gamla tråden av en slump igår och tänkte att jag skulle skriva att allt har gått bra.
Jag anmälde aldrig mitt ex, utan jag gjorde som ni sade härinne: kämpa på och se till att behålla jobbet och relationen med mina barn.
Jag är så lycklig man bara kan bli, och även mina barn
Det finns glada slut även i denna värld
Stor kram till er alla <3
Allt; precis allt har löst sig!
Jag bor nu varannan vecka med barnen i en stor fin lägenhet. Jag har ett fast arbete efter en examen jag tog, och relationen med mitt ex är ganska bra nu.
Jag hittade den här gamla tråden av en slump igår och tänkte att jag skulle skriva att allt har gått bra.
Jag anmälde aldrig mitt ex, utan jag gjorde som ni sade härinne: kämpa på och se till att behålla jobbet och relationen med mina barn.
Jag är så lycklig man bara kan bli, och även mina barn
Det finns glada slut även i denna värld
Stor kram till er alla <3
2012-05-29, 16:33
#57
Citat:
Ursprungligen postat av lillabelle
Tänkte att jag skulle uppdatera så här ett par år senare:
Allt; precis allt har löst sig!
Jag bor nu varannan vecka med barnen i en stor fin lägenhet. Jag har ett fast arbete efter en examen jag tog, och relationen med mitt ex är ganska bra nu.
Jag hittade den här gamla tråden av en slump igår och tänkte att jag skulle skriva att allt har gått bra.
Jag anmälde aldrig mitt ex, utan jag gjorde som ni sade härinne: kämpa på och se till att behålla jobbet och relationen med mina barn.
Jag är så lycklig man bara kan bli, och även mina barn
Det finns glada slut även i denna värld
Stor kram till er alla <3
Allt; precis allt har löst sig!
Jag bor nu varannan vecka med barnen i en stor fin lägenhet. Jag har ett fast arbete efter en examen jag tog, och relationen med mitt ex är ganska bra nu.
Jag hittade den här gamla tråden av en slump igår och tänkte att jag skulle skriva att allt har gått bra.
Jag anmälde aldrig mitt ex, utan jag gjorde som ni sade härinne: kämpa på och se till att behålla jobbet och relationen med mina barn.
Jag är så lycklig man bara kan bli, och även mina barn
Det finns glada slut även i denna värld
Stor kram till er alla <3
Åååååååååååååååååå, en saga med lyckligt slut!!!!
Blir nästan lite tårögd här. Lycka till framåt också, och TACK för uppdateringen!!!
2012-05-29, 16:51
#58
Vilken kommun tillhör du?
Och vilken socialtjänst har lovat dig bostad om du skulle ha barnen? Har du det skriftligt?
Och vilken socialtjänst har lovat dig bostad om du skulle ha barnen? Har du det skriftligt?
Citat:
TACK för alla snälla svar!
Liten uppdatering och förtydligande information också.
Nej, jag är inte ett troll, även om jag själv läser igenom det jag skrivit så inser jag att det är en förbannad tragisk soppa...
Bekräftelseluder..Tja..
Du har rätt till din åsikt, även om jag inte håller med dig.
Det är en lillasyster jag har.
Min exmake..
Han bor i en stor fin lägenhet på Östermalm i Stockholm, och socialtjänsten anser att de har det bra hos honom.
Men jag frågade efter att tänkt till efter "Schnitzel Fritz" inlägg.
Vad händer med barnen om han skulle förlora allt?
Ringde idag till socialtjänsten och frågade. Fick svaret att om han inte kunde ta hand om dem så skulle jag automatiskt få ta hand om dem och då få hjälp med bostad.
Men inte nu då de har det bra......
Jag gjorde en mycket ful sak idag också.
Jag har lovat att ha kalas för ett av mina barn i helgen men han är med dem ute på sitt landställe med sin nya flickvän tillsammans med barnen.
Jag har fått låna en lokal i en väns hus, så att vi har någonstans att vara.
Detta kalas har varit inbokat ett tag, och nu som sagt bestämde han sig för att åka ut till sitt landställe och orkar inte skjutsa in barnen för kalaset.
Jag hör hur äcklig och nedlåtande han är och fäller vidriga kommentarer som att jag skulle tänkt på det innan, och att om jag vill ha dem över dagen så får jag minsann åka ut dit själv och hämta dem.
Ja, just det, han tog även bilen vid skilsmässan då "jag ändå inte har råd med den" och att han ville kunna ge sina barn möjligheter jag aldrig skulle kunna erbjuda dem.
Men han orkade som sagt inte skjutsa dem vilket hade tagit honom 40 minuter, och han kunde absolut inte tänka sig att hämta dem, ens i Åkersberga då han ville ta ett glas vin till maten.
Jag ska inte klaga heller då jag faktiskt vill vra med dem, så jag hade åt ut hela vägen till ön där de befinner sig, vilket hade tagit sammanlagt 3,5 timme dit och 3,5 timme hem...
Men det var den förbannades j-vla attityden som gjorde att det svartnade för ögonen på mig och jag gallskrek i telefon åt honom.
Det jag gjorde kan nästan liknas vid utpressning, och det skäms jag jättemycket för.
Jag bad honom i en mycket snäll och vänlig stämma att inte vara så självgod och ha den fruktansvärda nedlåtande attityden mot mig när han pratade.
(Han pratade som poliser pratar till fyllon som ljuger. Ni vet nog hur jag menar "jaha.. jaså du säger det du.. mhmm, men det skulle du tänkt på innan du valde att göra de val du gjort")
Då svartnade det för mina ögon, då han levt sig in i myten han skapat om sig själv "den ensamstående pappan som blev lämnad med tre barn av en psykopat" så han glömt bort vem han egentligen är och vad han gjort
Jag frågade då (läs: skrek) om han ville att hans underbara snälla fina flickvän utan några som helst problem ville veta vilken j-vla psykopat hon egentligen var tillsammans med.
(När det var som allra sämst så samlade jag bevis då jag insåg redan då att det skulle bli smutsigt. Dock varnade jag honom och bad honom att inte slå mig och säga helt FRUKTANSVÄRDA saker inför barnen. Allt detta finns på videoband, och han slog sönder videokameran med buller och bång.. Men videobandet var intakt. Och som sagt, han vet om att det är det också, och jag har mest behållt det, och många gånger stirrat på det och funderat på vilka konsekvenserna skulle bli om någon myndighetsperson skulle se det.
Men som sagt, han är den som kan erbjuda dem ett någorlunda normalt liv just nu, så jag väljer att inte göra något med det. För barnens skull..)
Jag frågade igen om han ville det.
Han blir då alldeles tyst och jag hör hur han trampar iväg efter att han precis har proklamerat att han "inte har tid med mig, för vi ska precis iväg på ett dyrt och fint värdshus jag ska bjuda min fina flickvän på"
Han väser vad f-n jag håller på med och om vi ska "spela det spelet" nu.
Jag hulkar fram att jag ville det om han ska vara så fruktansvärt nedlåtande och ha denna attityd, och dessutom försöka motverka mig att få ha ett kalas för barnen.
Jag hör då hur hans tjej kommer och han ändrar genast tonläge till ett jag inte hört på mycket länge.
Han är trevlig. Han säger att han både lämnar och hämtar barnen inne i stan..
För även om jag inte vet vad en mydighetsperson skulle göra om de såg videobandet, så vet båda han och jag att flickvännen han har (som faktiskt verkar "normal") skulle lämna honom direkt.
Men jag skäms jätteycket över mig själv nu.
Nu måste han ha värsta ångesten över att jag ska skicka en kopia på bandet eller till hennes föräldrar som jag sa att jag mer än villig att göra.
(Han har skrutit om hur fina hennes föräldrar är och att de älskar honom så mycket, och att det är så skönt att ha en normal svärfamilj då alla mina släktingar var störda i huvudet)
Usch..
Detta blev mycket längre än vad jag tänkt mig.
Det enda jag ville få sagt var: tack för era snälla ord!
Liten uppdatering och förtydligande information också.
Nej, jag är inte ett troll, även om jag själv läser igenom det jag skrivit så inser jag att det är en förbannad tragisk soppa...
Bekräftelseluder..Tja..
Du har rätt till din åsikt, även om jag inte håller med dig.
Det är en lillasyster jag har.
Min exmake..
Han bor i en stor fin lägenhet på Östermalm i Stockholm, och socialtjänsten anser att de har det bra hos honom.
Men jag frågade efter att tänkt till efter "Schnitzel Fritz" inlägg.
Vad händer med barnen om han skulle förlora allt?
Ringde idag till socialtjänsten och frågade. Fick svaret att om han inte kunde ta hand om dem så skulle jag automatiskt få ta hand om dem och då få hjälp med bostad.
Men inte nu då de har det bra......
Jag gjorde en mycket ful sak idag också.
Jag har lovat att ha kalas för ett av mina barn i helgen men han är med dem ute på sitt landställe med sin nya flickvän tillsammans med barnen.
Jag har fått låna en lokal i en väns hus, så att vi har någonstans att vara.
Detta kalas har varit inbokat ett tag, och nu som sagt bestämde han sig för att åka ut till sitt landställe och orkar inte skjutsa in barnen för kalaset.
Jag hör hur äcklig och nedlåtande han är och fäller vidriga kommentarer som att jag skulle tänkt på det innan, och att om jag vill ha dem över dagen så får jag minsann åka ut dit själv och hämta dem.
Ja, just det, han tog även bilen vid skilsmässan då "jag ändå inte har råd med den" och att han ville kunna ge sina barn möjligheter jag aldrig skulle kunna erbjuda dem.
Men han orkade som sagt inte skjutsa dem vilket hade tagit honom 40 minuter, och han kunde absolut inte tänka sig att hämta dem, ens i Åkersberga då han ville ta ett glas vin till maten.
Jag ska inte klaga heller då jag faktiskt vill vra med dem, så jag hade åt ut hela vägen till ön där de befinner sig, vilket hade tagit sammanlagt 3,5 timme dit och 3,5 timme hem...
Men det var den förbannades j-vla attityden som gjorde att det svartnade för ögonen på mig och jag gallskrek i telefon åt honom.
Det jag gjorde kan nästan liknas vid utpressning, och det skäms jag jättemycket för.
Jag bad honom i en mycket snäll och vänlig stämma att inte vara så självgod och ha den fruktansvärda nedlåtande attityden mot mig när han pratade.
(Han pratade som poliser pratar till fyllon som ljuger. Ni vet nog hur jag menar "jaha.. jaså du säger det du.. mhmm, men det skulle du tänkt på innan du valde att göra de val du gjort")
Då svartnade det för mina ögon, då han levt sig in i myten han skapat om sig själv "den ensamstående pappan som blev lämnad med tre barn av en psykopat" så han glömt bort vem han egentligen är och vad han gjort
Jag frågade då (läs: skrek) om han ville att hans underbara snälla fina flickvän utan några som helst problem ville veta vilken j-vla psykopat hon egentligen var tillsammans med.
(När det var som allra sämst så samlade jag bevis då jag insåg redan då att det skulle bli smutsigt. Dock varnade jag honom och bad honom att inte slå mig och säga helt FRUKTANSVÄRDA saker inför barnen. Allt detta finns på videoband, och han slog sönder videokameran med buller och bång.. Men videobandet var intakt. Och som sagt, han vet om att det är det också, och jag har mest behållt det, och många gånger stirrat på det och funderat på vilka konsekvenserna skulle bli om någon myndighetsperson skulle se det.
Men som sagt, han är den som kan erbjuda dem ett någorlunda normalt liv just nu, så jag väljer att inte göra något med det. För barnens skull..)
Jag frågade igen om han ville det.
Han blir då alldeles tyst och jag hör hur han trampar iväg efter att han precis har proklamerat att han "inte har tid med mig, för vi ska precis iväg på ett dyrt och fint värdshus jag ska bjuda min fina flickvän på"
Han väser vad f-n jag håller på med och om vi ska "spela det spelet" nu.
Jag hulkar fram att jag ville det om han ska vara så fruktansvärt nedlåtande och ha denna attityd, och dessutom försöka motverka mig att få ha ett kalas för barnen.
Jag hör då hur hans tjej kommer och han ändrar genast tonläge till ett jag inte hört på mycket länge.
Han är trevlig. Han säger att han både lämnar och hämtar barnen inne i stan..
För även om jag inte vet vad en mydighetsperson skulle göra om de såg videobandet, så vet båda han och jag att flickvännen han har (som faktiskt verkar "normal") skulle lämna honom direkt.
Men jag skäms jätteycket över mig själv nu.
Nu måste han ha värsta ångesten över att jag ska skicka en kopia på bandet eller till hennes föräldrar som jag sa att jag mer än villig att göra.
(Han har skrutit om hur fina hennes föräldrar är och att de älskar honom så mycket, och att det är så skönt att ha en normal svärfamilj då alla mina släktingar var störda i huvudet)
Usch..
Detta blev mycket längre än vad jag tänkt mig.
Det enda jag ville få sagt var: tack för era snälla ord!
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
