Min storebrorsa var en utpräglad Don Juan mellan tonåren tills han stadgade sig 1992, då var han 27 år. Han lever i hop med samma tjej fortfarande och de har två barn.
För honom i ungdomen var kvinnor utmanande villebråd och han lekte med ofta flera samtidigt. Hade han en fast relation var han alltid otrogen eftersom det blev tråkigt. Han hade väldigt lätt att charma och få kvinnor, unga såväl som äldre. Många såg väldigt bra ut. Jag tror man kan kalla det naturlig magnetism.
Samtidigt var de inte så mycket värda i hans ögon, förnöjelse för stunden mestadels.
Höjdpunkten av hans popularitet, det här var väl mitten av 80-talet, då ett gäng tjejer hade spray-målat hans "smeknamn" med stora röda bokstöver på en träplank i min hemstad.