Citat:
Ursprungligen postat av IskallNo1
Jag svärmar inte för en mördare.
Jag har fortfarande kontakt med min vän.
Fast det kanske du ser som samma sak eller??
Klart att jag kan se honom i ögonen.
Jag kände inte Johanna och jag träffade henne aldrig.
Så hur ska jag kunna se henne då??
Ditt agerande talar starkt emot att du har några vänner utöver tokstollen som sitter på livstid...
Jag har själv relativt många vänner och bekanta, skulle någon av dem kedja fast en ung tjej vid ett element för att mörda framför sitt barn, skulle den handlingen per automatik sortera bort vännen ur bekanstkapskretsen. Merparten av normala människor skulle sannolikt göra detsamma.
OM det nu är så att man har extremt starka band till mördaren som ex. syskon, förälder, barndomsvän eller långvarig partner. Då brukar man har kvar kontakten och känner sorg eller rent av skuld för att den som står en nära har åsamkat andra smärta (
läs några poäng kriminologi eller psykologi så klarnar dimman). Mördarens ex. figurerar här i forumet, något som uppenbart retar upp dig enormt, illa dold svartsjuka.
Du har nu närmre 60-70 inlägg där du i varje mening refererar till mördaren som "min goda vän" och låter alla förstå att ni har kontakt genom att slentrianmässigt skriva saker som "
då jag ser honom i ögonen", "
då vi pratar", etc.
Bönder som är understimmulerade brukar ofta hänga upp sitt liv på något
(i deras ögon storslaget) som hänt dem i livet. Praktexempel är en gubbe vid båtklubben som vid varje tillfälle som ges talar om hur han kände boxaren Ingo i sin ungdom. Jag och alla i omgivningen har hört alla storys otaliga gånger. Du är ett exakt den sortens ointressanta personlighetstyp, du har inget själv att briljera med.