Hur funkar en kavallerichock rent fysikaliskt?

Det verkar finnas en föreställning om att kavallerichocken är att likna vid att bli överkörd med stridsvagn ungefär - man tar hästens rörelseenergi och applicerar den direkt på fienden. Det brukar även finnas ett resonemang om att stigbygeln är avgörande för att lyckas med ett sådant anfall. Men hur fungerar det i verkligheten? Den här herren verkar iaf gå emot den gängse uppfattningen om kavallerichocken: http://www.classicalfencing.com/articles/shock.php

Här är förresten en intressant artikel om de polska husarernas kavallerichocker (de slog ju bland ut en svensk armé vid Kircholm): http://www.kismeta.com/diGrasse/HowHussarFought.htm

Finns det några praktiska experiment utförda som verkligen visar hur en chock ser ut? Om man bortser från den psykologiska effekten, hur bra är egentligen kavallerichocken? Om man ser på medeltida historia så slår ju alltid väldisciplinerat infanteri kavalleri?

Det här är förresten intressant: http://www.myarmoury.com/feature_lancepistol.html


Här verkar det faktiskt som om man uppnått den där mytiska stridsvagnseffekten? Någon som vet var man kan läsa mer om detta?

Era tankar?

Mer läsning:
http://thatsprettylame.blogspot.com/2008/03/historical-debate-on-cavalry-charge.html
http://www.investigations.4-lom.com/2007/04/24/writing-cavalry-charge/
http://www.investigations.4-lom.com/2006/12/13/cavalry-charges-shock/
http://www.investigations.4-lom.com/2006/12/14/cavalry-charges-theory/
http://www.investigations.4-lom.com/2006/12/15/cavalry-charges-practice/
http://www.romanarmy.com/rat/viewtopic.php?t=22852
http://forums.taleworlds.net/index.php?topic=33820.0
http://www.napoleon-series.org/cgi-bin/forum/archive2007_config.pl?frames;read=71226

Som jag förstått det är kavallerichockens verkan lite överdriven. Man kan inte ränna rakt in i en klump av människor och helt opåverkat rida ner dom och komma ut oskadd på andra sidan.
Däremot är det ett fruktansvärt psykologiskt vapen. Det är inte särskillt kul att först utstå ett regn av pilar för att sedan få 100 tungt beridna ryttare komma galloperandes mot en. Det är få som har moralen att stå kvar då.

Sen ska det ju tilläggas att hästar är levande varelser som inte gör allt man säger åt dom. Om soldaterna står kvar i till exempel en falang eller sköldmur så kommer inte hästarna springa rakt in i den. På samma sätt som man inte kan få en häst att hoppa ut från en klippa.

Nu ska jag väl säga att det där är den uppfattning jag har fått av att läsa och har själv aldrig ridit en häst eller vart på ett medeltida slagfält.

Instämmer, effekten är nog mestadels psykologisk. Vore kul med historiska anekdoter där man faktiskt har galloperat rakt in i infanteri. Sen kan man kanske se kavalleriet ur ett större slagfältsperspektiv också: bara genom att vara på plats tvingar det infanteriet att inta en defensiv hållning, vilket gör det lättare för projektilvapen att slå ut infanteriet.

Hästar är levande, men samtidigt väldigt korkade djur. Är de dessutom i flock så springer de bara för att hästen bredvid springer, som springer för att hästen bredvid... o.s.v.

Sen har du faktorn att men gärna begränsade synen på hästarna.

Mina hästar är tillräckligt tränade för att ensamma springa rakt igenom en sköldmur. (det är värst för mig och mina knän!) De ser att det är fritt bakom sköldmuren och så satsar de för att nå friheten bakom och då är en smäll från en sköld inget som de bryr sig om. De ger varandra värre smällar till vardags när de bråkar över lite havre.

Det jag undrar över är varför man inte angrep hästen mer än vad man gjorde. Hästen är ändå otroligt sårbar. Inte en enda jävla häst borde kunnat komma ut på andra sidan. Men fotsoldaterna var kanske för fokuserade på hotet från ovan från ryttaren för att kunna fokusera på att hugga efter hästars ben.

Ja, troligen. Att hålla på och hugga neråt mot hästens ben när ryttaren samtidigt hugger neråt mot din nacke är en dum idé och det är nog en stor del av anledningen. Man använde ju dock snubbeltrådar vid bakhåll och liknande, så att man insåg att hästen var sårbar är ju givet. Problemet var nog bara att komma åt den utan att själv hamna svårigheter på grund av omöjligheten att hålla garden på två ställen samtidigt.

Kavallerichock som sådan var enormt effektiv mycket tack vare den psykologiska faktorn. Att storma in i ett illa rustat bondeförband och slakta människorna med vassa hovar och vapen satte skräck även i bättre rustat infanteri som åsåg eländet från avstånd. Att skrämma motståndaren är lika viktigt som att skada honom.

Trådskaparen verkar något förvirrad.
Vad vill du egentligen veta? Topic antyder att du vill ha förklarat "fysikaliskt" varför ett gäng hästar kan ställa till med obehag i fiendens led?

Jag kom på ett slag där man red in i infanteriet utan att det hade en större effekt: Slaget vid Hastings ( http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Hastings ). Där stod infanteriet fast i sin sköldmur på kullen (iaf i början av slaget) och ryttarna kunde inte komma igenom.

Håll skölden över huvudet eller annan vinkel som skyddar mot ryttaren och hugg mot benen? En sköld är ju ändå inget skydd mot en häst.

Problemet är ju att man måste se varifrån hugget kommer för att parera med skölden och även hinna göra detta innan bladet klyver ens axel. Samtidigt ska man själv hinna måtta ett hugg mot fyra smala rörliga "pinnar" som förflyttar sig i hög hastighet förbi en själv och allt detta under en mycket kort stund, kanske ett par sekunder som mest. Dessutom så ska man se till att själv vara ur vägen både för ryttaren vars häst man hugger mot och de ryttare som rider vid sidan om och bakom ovan nämnda ryttare och som mycket väl kan hugga ner en ur en annan vinkel när man är upptagen med att värja sig från den första ryttarens klinga. En kavallerichock utförs ju inte av en ensam ryttare. Dessutom tillkommer terrängen som ofta inte är platt som i en gymnastiksal och heller inte fri från objekt att snubbla över. Lägg också till den reflexmässiga viljan att fly när något stort och tungt kommer emot en så att marken skakar under ens fötter. Det hela är svårare än vad man kanske först tror. Hollywood är en sak, verkligheten en annan.

Kavalleri har ingen chans emot vältränade soldater, men som tidigare har sagts så är det moralen och träningen som avgör. Nu är det inte något jättebra exemepel men Braveheart har ju en sådan scen...


Men ni som drömmer om att rida emot beredda trupper bör tänka om, sådana attacker skedde antingen i flanken eller ifrån röven... Oftast handlar det om att separera trupper ifrån befäl eller helt enkelt få mindre delar att slakta...


Om man ska säga något om kavalleri så är det att dom är som en yxa som öppnar upp trädet(blir enklare att hugga igen)


Sen kan jag av personlig erfarenhet att jag inte ens vågade stå kvar när ett föl på 250 kilo skenande, hur fan ska man våga stå kvar när ett ekipage på 700 kilo med rustning och blankt stål kommer emot en...

Nja vissa hästar springer ju rakt in i brinnande hus frivilligt (islands hästar) så man kan nog träna dom till det mesta.

Som jag har fattat det vanns dom flesta slagen under 1500-1870 på disciplin och att fienden flydde och att man själv stod kvar.

På den tiden hade man väll inte kommit så lågnt med kavalleri i europa och hästarna var nog inte så hårt tränade så dom stannade väll + att de va en kulle.


Men kavalleri är ju inte effektivt om man inte har infantery som kan få fienden att fokusera frammåt så att man kan komma upp på sidan.

Kolla bara på hur det gick för fransmännen vid agincourt http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Agincourt dom va ju helt överlägsna med förlorade iaf.