Världen längsta hälsningsfraser/ritualer

Vilket folk eller kulturområde har de längsta hälsningsfraserna och hälsningsritualerna? Hur lyder de på svenska och hur ser ritualen ut?

Den svenska modellen måste vara bland de kortare, dvs "hej!" och så skakar man händer i 3 sekunder. Vissa andra fraser som vi har är sällan mer än två ord. Man skulle kunna tänka sig längre fraser i Sverige men då bara i samband med några nedsättande ord, endast till någon som man redan känner relativt väl. Exempelvis " Hej på dig din rövknullare". Vv ge fler exempel.

Vad räknas som hälsningsfras?
Mycket kallprat skulle jag räkna in.
I det här till exempel:
"Hejsan svejsan kusin vitamin, vad händer och fötter?"
Skulle jag räkna in "vad händer och fötter" till hälsningen,
precis som den löjliga handklappningen som dom lärt sig på privatskolan tillsammans.
Eller när man står och pratar om vädret med tanten på busshållplatsen.
Eller när man frågar grannen hur många bitar socker han vill ha i kaffet.

Det korta "hej" kommer från sjömännens hälsningar på vikingaskeppen.
Det betyder samma sak på många andra språk,
vilket man kan skylla på våra förfäder.

Dom längsta orden har dom i Wales, på gammal kymriska.
Så man skulle kunna anta att dom säkert kan hitta på extremt långa hälsningsfraser.
Men jag vet inte faktiskt

Jag har fått för mig att inom vissa muslimska sammanhang är man oerhört hövliga och har en långvarig hälsningsritual där man hänvisar till en mängd religiösa auktoriteter och släktingar m.m. Därefter kan man starta den egentliga diskussionen.

Jag har själv hälsat på lite mer konservativa muslimer och noterat att de är mer måna om att höra hur man mår. De håller i handen på ett mjukare sätt, vinklar ofta sin hand så att den ligger under min med min handrygg uppåt i luften, i vanlig handskakningshälsnings-grepp. Någon handskakning sker egentligen inte utan man håller i händerna. Av artighet lägger de ofta sin vänsterhand ovanpå min högra handrygg. De står närmare mig med ansiktena på kanske bara 20 cm avstånd. Inte sällan tar de på armen med sin lediga hand under diskussionen. För en svensk är det lite ovant men jag tycker att det är hövligt och förtroligt. Jag gissar att det anses oartigt att trycka händerna med ett fast grepp som vi ofta gör i Sverige, vilket hos oss signalerar ärlighet.

En klassiker i nordafrikanska länder är "Var kommer du ifrån? Var är du på väg? (Är du muslim?)"
Dom första två frågorna är inte så enkla som man kan tro.
Varifrån man kommer, handlar egentligen om vilken släkt/klan man är medlem i.
Och var man är på väg handlar mer om vilket jobb man har.
Innan man svarat på dom här frågorna kan man inte prata om någonting annat.
Det är väldigt viktigt för dom att kategorisera en människa, innan den kan bli en person.
Om man inte berättar vilka intentioner man har så får man ingen tillit.
Och det är ändå bara som "främling", inte ens "vän"...