I väntan på avvisning - Tema: snyftartiklar

Dementa Zegjine framme i Albanien – befinner sig på sjukhus i livshotande tillstånd

Dagens nyheter 18 september

När Zegjine Xibri, 85, utvisades till Albanien visste döttrarna inte vad som skulle hända. Nu sitter de på ett sjukhus i Tirana och försöker hitta någonstans för deras demenssjuka mamma att bo.

– Det är en total ovisshet, säger dottern Ilda.

På fredagen blev 85-åriga Zegjine Xibri utvisad till Albanien. De anhöriga i Sverige blev varse om att hon var på väg ut ur landet först när planet befann sig i luften. Sedan dröjde det fram till lördagsmorgonen innan döttrarna Ilda och Anila fick besked om att hon låg på akuten i Tirana.
Nu sitter de vid vid sin mammas sjukhussäng i hemlandet.
– Hon är ganska rejält sjuk nu. Det går inte att kommunicera med henne, och när hon försöker prata yrar hon bara. Hon har feber och kan inte svälja, säger Ilda.

Mycket har hänt på bara några dygn. När döttrarna kom fram till sjukhuset i Tirana där Zegjine vårdades var hon borta. Den albanska gränspolisen uppgav att hon skrivits ut men hade inga säkra uppgifter på var hon befann sig nu.
– Det var den värsta tänkbara stress att inte veta om hon levde eller var död. Vi trodde att vi skulle behöva åka runt i hela Tirana och sedan hitta henne någonstans på gatan, säger Ilda och berättar att de under flera timmars tid ringde runt till psykiatriakuten, polisen och olika bekanta innan de tillslut lyckades lokalisera sin mamma.

Det visade sig att hon tagits till ett vårdhem där det bor äldre personer som behöver viss assistans. Men lösningen är inte permanent – boendet har inte tillräckligt med resurser för att ta hand om Zegjine som förutom den svåra demensen är i väldigt dåligt skick och kräver vård dygnet runt.
– Vi hoppades att hon skulle få bo där. De är väldigt gulliga, varma och snälla, men hon är för sjuk för att vara kvar här, säger Ilda.

I tre år kämpade Zegjines döttrar för att hon skulle få uppehållstillstånd. Nu behöver de slåss igen, i ett nytt land och mot ett nytt system, för att mamman ska få den vård hon behöver.
– De på boendet står handlingsförlamade allihopa och försöker få ihop en kommission som kan göra en bedömning av var hon ska vara. Det kommer ta tid. Det är en total ovisshet och ingen vet vad som kommer hända, säger Ilda.
På måndagskvällen förvärrades Zegjines hälsa drastiskt och hon fick föras tillbaka till sjukhuset akut. Läkarna upptäckte blodproppar i båda lungorna och tillståndet beskrivs som livshotande.
Situationen tär på dem allihop och Ilda kan inte låta bli att tänka att det kanske varit bättre om hennes mamma slapp utså mer.
– Det finns en risk, eller chans, att det avslutas nu. Att hon får somna in istället för att lida så som hon gör. Att hon ska behöva flytta igen i det skicket som hon är i nu är bara hemskt

Dementa Zegjine framme i Albanien – befinner sig på sjukhus i livshotande tillstånd

Dagens nyheter 18 september

När Zegjine Xibri, 85, utvisades till Albanien visste döttrarna inte vad som skulle hända. Nu sitter de på ett sjukhus i Tirana och försöker hitta någonstans för deras demenssjuka mamma att bo.

– Det är en total ovisshet, säger dottern Ilda.

På fredagen blev 85-åriga Zegjine Xibri utvisad till Albanien. De anhöriga i Sverige blev varse om att hon var på väg ut ur landet först när planet befann sig i luften. Sedan dröjde det fram till lördagsmorgonen innan döttrarna Ilda och Anila fick besked om att hon låg på akuten i Tirana.
Nu sitter de vid vid sin mammas sjukhussäng i hemlandet.
– Hon är ganska rejält sjuk nu. Det går inte att kommunicera med henne, och när hon försöker prata yrar hon bara. Hon har feber och kan inte svälja, säger Ilda.

Mycket har hänt på bara några dygn. När döttrarna kom fram till sjukhuset i Tirana där Zegjine vårdades var hon borta. Den albanska gränspolisen uppgav att hon skrivits ut men hade inga säkra uppgifter på var hon befann sig nu.
– Det var den värsta tänkbara stress att inte veta om hon levde eller var död. Vi trodde att vi skulle behöva åka runt i hela Tirana och sedan hitta henne någonstans på gatan, säger Ilda och berättar att de under flera timmars tid ringde runt till psykiatriakuten, polisen och olika bekanta innan de tillslut lyckades lokalisera sin mamma.

Det visade sig att hon tagits till ett vårdhem där det bor äldre personer som behöver viss assistans. Men lösningen är inte permanent – boendet har inte tillräckligt med resurser för att ta hand om Zegjine som förutom den svåra demensen är i väldigt dåligt skick och kräver vård dygnet runt.
– Vi hoppades att hon skulle få bo där. De är väldigt gulliga, varma och snälla, men hon är för sjuk för att vara kvar här, säger Ilda.

I tre år kämpade Zegjines döttrar för att hon skulle få uppehållstillstånd. Nu behöver de slåss igen, i ett nytt land och mot ett nytt system, för att mamman ska få den vård hon behöver.
– De på boendet står handlingsförlamade allihopa och försöker få ihop en kommission som kan göra en bedömning av var hon ska vara. Det kommer ta tid. Det är en total ovisshet och ingen vet vad som kommer hända, säger Ilda.
På måndagskvällen förvärrades Zegjines hälsa drastiskt och hon fick föras tillbaka till sjukhuset akut. Läkarna upptäckte blodproppar i båda lungorna och tillståndet beskrivs som livshotande.
Situationen tär på dem allihop och Ilda kan inte låta bli att tänka att det kanske varit bättre om hennes mamma slapp utså mer.
– Det finns en risk, eller chans, att det avslutas nu. Att hon får somna in istället för att lida så som hon gör. Att hon ska behöva flytta igen i det skicket som hon är i nu är bara hemskt

Dementa Zegjine framme i Albanien – befinner sig på sjukhus i livshotande tillstånd

Dagens nyheter 18 september

När Zegjine Xibri, 85, utvisades till Albanien visste döttrarna inte vad som skulle hända. Nu sitter de på ett sjukhus i Tirana och försöker hitta någonstans för deras demenssjuka mamma att bo.

– Det är en total ovisshet, säger dottern Ilda.

På fredagen blev 85-åriga Zegjine Xibri utvisad till Albanien. De anhöriga i Sverige blev varse om att hon var på väg ut ur landet först när planet befann sig i luften. Sedan dröjde det fram till lördagsmorgonen innan döttrarna Ilda och Anila fick besked om att hon låg på akuten i Tirana.
Nu sitter de vid vid sin mammas sjukhussäng i hemlandet.
– Hon är ganska rejält sjuk nu. Det går inte att kommunicera med henne, och när hon försöker prata yrar hon bara. Hon har feber och kan inte svälja, säger Ilda.

Mycket har hänt på bara några dygn. När döttrarna kom fram till sjukhuset i Tirana där Zegjine vårdades var hon borta. Den albanska gränspolisen uppgav att hon skrivits ut men hade inga säkra uppgifter på var hon befann sig nu.
– Det var den värsta tänkbara stress att inte veta om hon levde eller var död. Vi trodde att vi skulle behöva åka runt i hela Tirana och sedan hitta henne någonstans på gatan, säger Ilda och berättar att de under flera timmars tid ringde runt till psykiatriakuten, polisen och olika bekanta innan de tillslut lyckades lokalisera sin mamma.

Det visade sig att hon tagits till ett vårdhem där det bor äldre personer som behöver viss assistans. Men lösningen är inte permanent – boendet har inte tillräckligt med resurser för att ta hand om Zegjine som förutom den svåra demensen är i väldigt dåligt skick och kräver vård dygnet runt.
– Vi hoppades att hon skulle få bo där. De är väldigt gulliga, varma och snälla, men hon är för sjuk för att vara kvar här, säger Ilda.

I tre år kämpade Zegjines döttrar för att hon skulle få uppehållstillstånd. Nu behöver de slåss igen, i ett nytt land och mot ett nytt system, för att mamman ska få den vård hon behöver.
– De på boendet står handlingsförlamade allihopa och försöker få ihop en kommission som kan göra en bedömning av var hon ska vara. Det kommer ta tid. Det är en total ovisshet och ingen vet vad som kommer hända, säger Ilda.
På måndagskvällen förvärrades Zegjines hälsa drastiskt och hon fick föras tillbaka till sjukhuset akut. Läkarna upptäckte blodproppar i båda lungorna och tillståndet beskrivs som livshotande.
Situationen tär på dem allihop och Ilda kan inte låta bli att tänka att det kanske varit bättre om hennes mamma slapp utså mer.
– Det finns en risk, eller chans, att det avslutas nu. Att hon får somna in istället för att lida så som hon gör. Att hon ska behöva flytta igen i det skicket som hon är i nu är bara hemskt

Hem till fosterlandet:

Trots läkarnas dödsdom – sjuka Abubakar, 16, utvisades på bår

– Jag kunde inte i min livligaste fantasi tro att beslutet skulle verkställas. Det är en overklighetskänsla fortfarande att de utvisades. Hur kan man skicka iväg någon i det tillståndet, det är ett fruktansvärt lidande som man utsatte honom för, säger Victoria Runsten.

Hon sänker rösten, den stockar sig:

– Det är en dödsdom.

Seriöst? Vad har dom i Sverige att göra? Dom har inga asylskäl ändå anses dom själva att dom skall få stanna.

Familjen Brahimi, som bor i Ärla, hotas av utvisning från Sverige, vilket har mobiliserat lokalsamhället till stöd för familjen genom namninsamlingar och demonstrationer. Migena och Zamir Brahimi kom till Sverige 2015 med sin dotter Ambra, och deras yngsta dotter Aila föddes här. Trots att familjen tidigare fått utvisningen stoppad av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter beslutade Migrationsverket i september att avslå deras ansökan om uppehållstillstånd, eftersom Albanien anses vara ett säkert land. Familjen, som bott hos Kalle och Chatarina Axelsson sedan 2016, hoppas på ett nytt beslut som tar hänsyn till barnens bästa.

Statliga marxist televisionen som sprider sånt här

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/stort-engagemang-for-familjen-brahimi-i-arla-ska-utvisas-efter-nastan-tio-ar-i-sverige

Helt sjukt att de öppet struntar i svenska myndighetsbeslut och därmed kraftigt bryter mot lagen, de har såklart inga som helst asylskäl kommandes från ett europeiskt land där de inte förföljs eller där det inte pågår ett krig, jävla sopmänniskor.

Undrar hur mycket pengar som aktivisterna Kalle och Chatarina Axelsson fått från oss skattebetalare sedan 2016 för att härbärgera dessa skitmänniskor.

Exat! Sverige är dessutom fullt. Över 130k fick medborgarskap förra året. Vi har inte råd att ta emot fler.

Alternativet är ju annars att dra ner på åldringsvården. Är det inte bättre att ersätta gamla oproduktiva medborgare med nya yngre medborgare i produktiv ålder? Samhälleligt är det en vinst.