Vill inte skrämma dig men:
Symptom:
Hjärntumörer växer oftast från en i hjärnan rikt förekommande celltyp, gliaceller (glia = lim). Denna celltyp delar sig ofta, något som nervceller vanligtvis inte gör. Gliom finns av olika slag, t ex astrocytom, oligodendrom, ependymom och spongioblastom. Av dessa anses gliomet astrocytom vara den mest elakartade eller maligna. Det finns även grader av ”elakhet” t ex astrocytom grad I - IV, där grad IV är ”värstingtypen”, mycket elak och snabbväxande.
Jämfört med förhållandevis ”snälla” hjärntumörer, som och sällan eller aldrig återkommer efter att de tagits bort, växer en ”elak” tumör farligt snabbt och expansivt. Och dessvärre återkommer den också allt som oftast även om man opererat bort den.
När en hjärntumör växer tar den ju mer och mer plats. Eftersom utrymmet innanför det hårda skallbenet är begränsat blir det snart trångt om utrymmet. Den växande cancervävnaden breder ut sig och trycker ihop annan vävnad. Sådant ökat tryck ger sig till känna i form av olika symtom:
huvudvärk, illamående, medvetandesänkning och förändringar i sensoriska (ex syn, lukt) och motoriska funktioner. Vissa av dessa förändringar innebär att något minskar eller försvinner, s.k. bortfallssymtom (man ”tappar” t ex syn, lukt och språk) medan andra förändringar består i att något tillkommer pga. tryckretningarna (man ”får” t ex krampanfall, illamående och huvudvärk).
En tumör i den främre delen av hjärnan, i de s.k. frontal- eller pannloberna ger olika problem, beroende på var tumören sitter och hur stor den är.
Frontalloberna är inblandade i planering och styrning av rörelser men även i avancerad tankeverksamhet såsom att organisera sin tillvaro, planera sin tid och reglera/kontrollera sitt beteende. En tumör i pannloberna kan därför medföra att man börjar glömma möten, kommer för sent,
inte kan organisera sitt dagliga arbete, anses slarvig osv. Man får problem i sin vardag, med sina relationer till andra och i sitt arbete.
Det kan också höra till symtombilden att man blir slö, loj och initiativlös, kanske inte ens orkar ta sig ur sängen på morgonen, talar långsammare än tidigare, blir lätt distraherad i det man gör. En hjärntumör i pannloberna kan även innebära en mer eller mindre omfattande
”personlighetsförändring”. Man beter sig anstötlig och känslolöst: berättar oanständiga historier i fel sammanhang och ”gör bort sig”. Om hjärntumören sitter i någon annan del av hjärnan blir det vanligen andra effekter. Om t ex tumören sitter i hjärnans nacklober (occipitallober) kan förmågan att skapa vissa syngestalter drabbas. Man kan t ex inte längre se ett "helt"ord. En tumör som ger sådana problem gör läsning svår eller omöjlig.
Tumörer kan även ha sitt säte i helt andra delar av hjärnan, i thalamus, hypofysen, hjärnstammen eller lillhjärnan (cerebellum). Symtomen varierar avsevärt beroende på var tumören sitter. En hypofystumör kan t ex ge kraftiga förändringar i hormonproduktionen, eftersom hypofysen reglerar hormontillförseln i kroppen.
En tumör i lillhjärnan kan ge balansproblem, eftersom cerebellum styr balansen osv.
Slutligen finns det en typ av hjärntumör, som kan kallas hjärnhinnetumör. (meningeom). Den växer vanligen i en av de tre hinnor/meninger, som omger, täcker och skyddar hjärnan under skallbenet och som kallas arachnoidea (spindelvävshinnan). (De två övriga hinnornas namn är pia mater, och dura mater). En hjärntumör i spindelvävshinnan växer inte in i själva hjärnan utan är vanligen inkapslad och brukar kunna opereras med framgång.
http://www.pilularia.se/newpage0.html