Jag har alltid föreställt mig tiden som en inre dimension i vårt universum och tycker därför att frågor om vad som fanns före är tveksamma till sin natur. Kanske mer relevant att diskutera om matematik kan existera utan ett universum?
Om man letar tillräckligt länge i decimalerna till talet pi så kommer man att hitta en decimal-kodning av William Shakespeares samlade verk. Innebär det att dessa verk existerade innan de skrevs? Jag skulle svara nej på den frågan, verken har alltid haft potential att existera men började inte existera förrän Shakespeare materialiserade en fysisk representation.
Samma sak anser jag även gälla matematiken. Delar vi en samling element i lika delar så får vi hälften så många element i varje delsamling. Det är en egenskap som finns i vårt universum. Fanns det inga element så skulle egenskapen inte finnas.
Därtill tycker jag inte att matematiken verkar vara en uppenbart fundamental egenskap ens i vårt universum. Som jag uppfattar det kan vi inte stoppa fyra elementarpartiklar i en burk, sedan plocka bort två elementarpartiklar och tro att vi har lika många kvar. På grund av fluktuationer kanske vi hittar lite fler eller lite färre partiklar varje gång vi räknar. De trevliga matematiska egenskaperna förefaller snarare vara emergenta och uppträda på en makroskopisk nivå, när vi betraktar det genomsnittliga utfallet av en stor mängd observationer. Men är det senare en generell egenskap som måste gälla för varje tänkbart universum som skulle kunna existera? Skulle inte de flesta universum kunna vara lika oförutsägbara på makroskopisk nivå som vårt är på kvantnivå? Människan är en rationellt tänkande varelse som knappast skulle ha kunnat utvecklas i en miljö som inte följde regelbundna lagar, men dessa egenskaper skulle likväl kunna vara unika för vårt universum så att de inte existerar någon annan stans.
Om man letar tillräckligt länge i decimalerna till talet pi så kommer man att hitta en decimal-kodning av William Shakespeares samlade verk. Innebär det att dessa verk existerade innan de skrevs? Jag skulle svara nej på den frågan, verken har alltid haft potential att existera men började inte existera förrän Shakespeare materialiserade en fysisk representation.
Samma sak anser jag även gälla matematiken. Delar vi en samling element i lika delar så får vi hälften så många element i varje delsamling. Det är en egenskap som finns i vårt universum. Fanns det inga element så skulle egenskapen inte finnas.
Därtill tycker jag inte att matematiken verkar vara en uppenbart fundamental egenskap ens i vårt universum. Som jag uppfattar det kan vi inte stoppa fyra elementarpartiklar i en burk, sedan plocka bort två elementarpartiklar och tro att vi har lika många kvar. På grund av fluktuationer kanske vi hittar lite fler eller lite färre partiklar varje gång vi räknar. De trevliga matematiska egenskaperna förefaller snarare vara emergenta och uppträda på en makroskopisk nivå, när vi betraktar det genomsnittliga utfallet av en stor mängd observationer. Men är det senare en generell egenskap som måste gälla för varje tänkbart universum som skulle kunna existera? Skulle inte de flesta universum kunna vara lika oförutsägbara på makroskopisk nivå som vårt är på kvantnivå? Människan är en rationellt tänkande varelse som knappast skulle ha kunnat utvecklas i en miljö som inte följde regelbundna lagar, men dessa egenskaper skulle likväl kunna vara unika för vårt universum så att de inte existerar någon annan stans.
