Jag vet inte vad dualism är, så jag kan inte säga att jag är det.
Men det är väl klart att medvetandet inte är samma sak som hjärnan.
Medvetandet inkluderar (extra-)sensorisk perception och ontologiska objekt.
När du går till kylskåpet för att göra dig en macka,
så skapar du kylskåpet som ontologiskt objekt,
du ger det intentionen används-för-att-göra-macka.
Det ontologiska objektet är separat från det rent materiella objektet.
Ontologiska objekt är beroende av mentala processer,
men också av fysisk interaktion med materiella processer,
som att gå till kylskåpet, eller att använda en käpp för att se.
Ser man ontologiska och transcendental objekt tillsammans så kan man se att
allt man har en intention associerad med,
allt materiellt runtomkring en, ger en mål och emotioner.
Dom gör saker i sig själva, som passiva synteser.
Det är inte bara att du-kan-använda-kylskåpet,
utan det är också att kylskåpet-kan-användas.
Sen finns det objekt som är rent ontologiska, som feminism.
De har ingen materiell motsvarighet,
inga transcendentala objekt.
Så allt är inte materiellt.
Det går förstås inte att bevisa om det är dom ontologiska
eller dom transcendentala objekten som "kommer först".
Det går inte att bevisa att synapserna i hjärnan skapar intentioner genom sina "rörelser" eller om det är
intentionerna som får synapserna i hjärnan att "röra" sig.
Man vet att kognitiva scheman får synapserna att förändras,
men kognitiva scheman förändras också av att hjärnan ändras.
Trauman och obsession "gjuter" synapserna i ett visst mönster,
som får personen att tänka på ett visst sätt,
sen kan man ändra dessa kognitiva scheman med ECT,
bränna bort synapserna och få personen att tänka på ett annat sätt.
Det är verkligen både-och,
både mentalt och reellt.
Jag är för övrigt Zen buddhist,
något som jag är märkt är väldigt likt Fenomenologi