Skvaller om Björn Ulvaeus? [Sammanfogad]

Just den texten erinrar väl om det machostråk som en del velat se i Ulvaeus texter (och som kanske bidragit till att ABBA, trots att både deras personer och textvärldar varit tämligen entydigt heterosexuella, blev så stora i queervärlden med dess emotionalistiska rollekar kring manlig dominans och fjollig underordning). Se till exempel texten i en av hans mest framgångsrika egna tidiga kompositioner, Baby, those are the rules för och med Hootenanny Singers 1966.


Vi har förstås även Waterloo med relationsbeskrivningar som med all sannolikhet idag skulle vara högst kontroversiella – som couldn't escape if I wanted to och I tried to hold you back but you were stronger – om inte ESC numera vore en sådan queerfestival att den i princip är sakrosankt och fredad för kritik. – Vidare en text som I know him so well i Chess där de två kvinnliga huvudpersonerna klandrar sig själva för att de inte tillräckligt hörsammat mannens behov av fantasy and freedom. (Jaja, jag vet att Stikkan Anderson/Neil Sedaka och Tim Rice också varit inblandade i respektive texter. )

På samma måde rackar recensenten i vänsterliberala The Guardian ned på texten i I can be that woman och i Voyage som helhet: Admittedly, Björn Ulvaeus and Benny Andersson have never been the most enlightened lyricists on the feminism front. Kvinnor får helt enkelt inte ta på sig skuld och visa svaghet på det sättet.

Så det är kanske inte konstigt om Ulvaeus uppfattar det som att han har en del att kompensera för i nya åsiktsklimat och konjunkturer, på det sätt som han också gjorde i Mamma Mia-filmen.

När det gäller Benny Anderssons stöd till F! och liknande feministiska åtbörder undrar jag dock om det inte mest av allt har med kulturell vänskap att göra: i kultur-Sverige umgicks han helt enkelt med personer som Marie-Louise Ekman och Roy Andersson, skrev musik till deras filmer och anammade därmed deras kulturvänsterperspektiv. I hans livssituation, med all dess synnerligen välförtjänta framgång, har det kanske sannolikt funnits väldigt lite som skavt och som skapat det behov att ifrågasätta som vi dras med här.

Helt osannolikt.

Agnetha har ju väldiga psykiska problem, för att uttrycka sig milt - hon är nog omöjlig att leva med.

Men hur som helst, kan jag sätta mina sista slantar på att Björn kärat ner sig i någon 40 år yngre blondin. Byter upp sig, helt enkelt. Han har säkert haft nån ung fräsch älskarinna ett tag. Det har ju alla rika gubbar i den åldern.

Glömde skriva det igår. Jag tror att Björn var hennes stora kärlek. Alla andra relationer har varit korta och mest distraktion och försök. När man läser hennes texter och intervjuer så uppfattar jag henne som en romantisk kvinna med mycket känslor som är genomärlig.




Så lite du vet. Titta du på """mellon""" ikväll istället, du lilla ytliga människa.





Så kan det mycket väl vara, men då får vi leva med fantasin att de hittat tillbaka till varandra igen. Både A och B är ju väldigt blyga människor.





Intressanta tankar och analys. Haha, vilken jävla text i Baby those are the rules. Det måste varit på ploj, även om underliggande machostilen sannolikt stämmer. Björn var alltså 20-21 på den tiden. De skrev ju en creepy text i stil med Police Every Breath You Take som heter Watch Out 1974. Enda låten de inte borde spelat in/släppt enligt Benny. Jag spelar den gärna - hårdrock med ABBA.


Med tanke på att det var två heterosexuella par som skrev musik om kärlek mellan man och kvinna så är det märkligt att gay-rörelsen fastnade för just ABBA. Queen kan jag förstå, men inte ABBA. Låtar som Honey honey, Take a chance on me, Lay all your love on me osv är ju som du skriver könsrollerna väldigt traditionella.

I The day before you came har ju tex Björn lagt in en referens till radikalfeministen Marilyn French. Ungefär samtidigt gav ju Agnetha en intervju där hon inte alls ställde sig bakom feminismen eller kvinnosaksfrågan. Hon var för jämlikhet, helt i linje med i princip alla svenskar eller kanske snarare alla västerlänningar. I någon intervju hade hon lurats att ha ett par solglasögon på sig med något feministmärke, vilket hon var omedveten om. Hon var inte glad över det utan att sa att man gett henne dessa inför bildtagning och hon i fortsättningen skulle kolla upp mer noggrant vad hon fick.

Om jag inte minns fel så tar hon upp i sin bok Förebilder att bilden av en kvinna som hjälplös prinsessa som räddas av en stark riddare som hon hade som liten kanske inte hjälper kvinnor. Hon var för starka kvinnor, men hon var för traditionella könsroller och som sagt tog bestämt avstånd från feministrörelsen. Väldigt starkt gjort av henne. Sedan dess kan ju mycket ha skett och ingen vet var de står någonstans privat.

Ett sätt att se det på att de inte slog igenom i USA var kanske att branschen där helt kontrollerades av """Weinstein-individer""" och då kom kulturmarxistiska krav som de kanske inte ställde upp på. Låten Man in the middle tycker jag pekar finger på stereotypen ärkesvinet i branschen.

Jag har sett Mamma Mia men det är för mycket HBQT/feminism för min del för att jag ska uppskatta filmen så tvåan struntade jag i. Man kunde definitivt gjort en sådan film med deras låtar utan PK-inslag. Vem vet kanske kommer det i framtiden.

Dina tankar om Benny och hans engagemang i Fi kan mycket väl stämma. Jag känner förmögna välutbildade människor i Stockholm och är man det minsta intresserad av kultur så verkar man helt okritiskt svälja stora delar av kulturmarxismen för att "passa in". Det är obegripligt.

Agnetha innan ABBA och under hela ABBA-tiden var ju extremt exponerad i pressen, med hemreportage och fulvinklade artiklar, periodvis rena lögner. Ung, extremt framgångsrik, mycket avundsjuka, många som vill roffa åt sig och tycker sig ha rätt att tränga på samtidigt som man vill vara en normal människa och leva ett normalt liv kan nog sätta sina spår. Det var nog en jävla press på dem oavsett ovanstående. Tror inte alls hon är omöjlig att leva med. Tror hon och Björn gjorde misstaget att pressa sig för hårt i en för familjen kritisk tid. Björn har väl varit inne på det också? Det återstår att se om Björn gjort en PG Gyllenhammar eller om han och Agnetha hittat tillbaka till varandra.

Det gäller ju varenda stjärna. De flesta hamnar inte inlagda på psyket gång på gång.

Björn hyllar precis som många andra lika framgångsrika artister Greta Thunberg.

Björn Ulvaeus: Greta Thunberg är en välsignelse

https://www.aftonbladet.se/nojesblad...en-valsignelse

Det var några år sedan Björn drog liknelserna till Pippi Långstrump. Men nu i helgen var det premiär på en symfoni i Berwaldhallen uppförd av Stockholms Symfoniorkester till Pippis 75års minne. Verket var dock tillägnad Greta Thunberg.

En fjolla är han absolut. Skild två gånger. Men visst kan han köpa en ny fru, men hur länge håller det? En transa i trikåer!

Vet inte om jag håller med riktigt. Det sades ju att när hon skulle spela piano i skolan inför klassen så fick alla vända på stolarna eftersom hon var så blyg. Det låter ju inte som någon scen-diva precis. Det kostade nog mer för henne att uppträda på scen än för de flesta andra. Hon var ju alltid snabb att hänvisa ABBA till att vara ett studio-band och inte ett stage-band. Som många andra kvinnor och en del män hade hon komplex för sin kropp. Björn berättade ju att han såg svartsjuka och nästan hat i ögonen från andra män när han stod på scen. Agnetha mötte säkert snarlika blickar från en del kvinnor. Är man inte hårdhudad så kan nog sådant ta rätt illa. De gav ju många intervjuer men kunde ju inte ställa upp på allt, så de tackade ju nej till en del. Då valde ju journalister att skriva rena lögner om dem. Agnetha var ju det stora dragplåstret i ABBA så hon hamnade väl en hel del i skottgluggen. Frida som några år äldre verkade kanske ha mer distans till journalisternas lögner.

Har Agnetha varit inlagd på psyket? Både flygincidenten i om det var Boston och sedan bussolyckan när hon slängdes ur en buss som välte kan ju sätta spår i vem som helst. Hennes föräldrars bortgång i synnerhet mammans kan ju få vem som helst att må dåligt. Historien med kräket från Nederländerna kan jag förstå. Hon har träffat rika, kända, ytliga, som kanske alla varit intresserade av bilden av henne snarare än personen A. Att då stöta ihop med någon när man är off guard och rastar sina hundar gång efter annan kanske gjorde att man kände titta där är en vanlig människa som jag träffat under normala förhållanden. Att han sedan visade sig vara ett praktsvin och få hela den skiten rullad i pressen hemma och internationellt är nog allt annat än kul. Tro fan hon dragit sig undan och tro fan att hon har svårt att lita på folk. Brita Åhman som verkade vara en av hennes tidigare bästa vänner satte ju kniven hårt i ryggen på henne med den där intervjun i BBC. Att hon sedan skulle sälja material som Agnetha inte ville skulle vara med i boken Som jag är visar ju bara vilken as hon var. Kul att lära känna nya människor efter det och hoppas på att de inte hugger en i ryggen.

Björn har ju erkänt sin alkoholism men i övrigt har ju ingen av dem några drogproblem eller några uppförandeproblem. Alla fyra verkar vara väldigt bra människor, alla fall av det man kan bedöma utan att känna dem personligen.




Björn verkar ha gått All In i PK-vansinnet. Frågan är om det är genuint eller om det är ett sätt att hålla sig i rampljuset för att inte bli marginaliserad när de nu har sina projekt på gång. Det sägs ju att han är väldigt intelligent och att han är "affärsmannen". Några nyckelfraser här och där ett par gånger per decennium så skrattar han hela vägen till banken.

Måste va skönt för Björn att slippa den där gamla tanten vid sin sida.

Jo det finns väl förmodligen ett mått av ironi mot "diktjaget" i texten, samt att väl detta var just de år då listpopmusiken ville överge den mer oskuldsfulla tonårslyriken från genombrottsåren och vara lite fasligare. Med relationsskildringar som It ain't me babe, Positively 4th Street, Run for your life (som väl Lennon senare sade sig ångra på ungefär samma sätt och av samma skäl som Benny med Watch out). Antar att samma dryga machoattityd, ironisk eller ej, även fanns i hootenanny-repertoaren som jag dock kan alldeles för dåligt.

Men även den svenska vistraditionen med Dan Andersson och Evert Taube som Björn Ulvaeus och Hootenanny Singers anslöt till är väl idag ofta förkastad som sexistisk – flera mästrande exempel gavs ju i SVT:s nyliga tv-dokumentär om Taube – så bara det att Ulvaeus och Andersson valt att försvara Taube genom Stiftelsen Taubes Värld och att Ulvaeus kallar Taube "vår störste singer/songwriter" är väl ganska misstänkt.

https://www.expressen.se/gt/noje/ben...g-genom-livet/


Jag har dock föreställt mig att kulturvänsterns vändning mot gay- och queerideal har att göra med en mänsklig längtan till traditionella könsegenskaper och -relationer, dem som man bara inte kommer undan. Med queer-anammelsen blev det återigen tillåtet att syssla med flams och glitter och relationsdramer och klädmode, allt det som 70-talets feminism och politiska vänster gärna ville göra rent hus med och förkasta som förlegat. Kulturklassens och mediavänsterns postmoderna vändning från att Melodifestivalen var ytlig och icke-autentisk till att den i stället blivit själva kultplatsen för "autenticitet" och livsmening, är väl ingen dålig symbol för detta. På motsvarande sätt omfamnar man väl nu samer och andra minoriteter, liksom man engagerar sig i "adoptionsproblematiken", för att by proxy återigen kunna få socialt tillåtna uttryck för de mänskliga behoven av grupptillhörighet, gränser, traditioner, vördnad för förfäderna osv.


Tillägnandet av symfonin till Greta Thunberg är väl dock tonsättaren Benjamin Staern ansvarig för. Kanske även under inflytande av företaget Astrid Lindgren AB som försökte få med Thunberg på livelänk från USA under Astrid Lindgren-konferensen på Filmhuset hösten 2019. Företaget Astrid Lindgren AB har under senare år blivit alltmer "aktivistiskt", kanske under inflytande av Marit Törnqvist som bl.a. är medgrundare av afghanamnestirörelsen "Nu är det nog". Till konferensen bjöd man även in representanter för den antikristna rörelsen Pussy Riot. Den bild som man vill försälja, och kanske själv tror på, är förstås den av Greta Thunberg som en Pippi kommen i köttet, en stark och snäll och udda hjältinna som inte vill gå i skolan. Att det bakom dessa rörelser skulle kunna finnas kapitalstarka intressen som är direkt fientliga till de livsvärden som en gång fanns hos Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult vill man liksom inte föreställa sig.


Med hänsyn till ovanstående är det förstås desto mer genant hur även Ulvaeus ställer upp på bilden av Greta Thunberg som "tjejen med superkrafter", patriarkatets och "alla populistiska mörkermäns fasa". Någon mer "populistisk" formulering är förvisso inte lätt att föreställa sig. Men jag tror väl liksom du att det i detta fall handlar om världsmannens cyniska smartness, att han så att säga vill åsiktsklimatkompensera för tidigare försyndelser. Kanske gnolar han just Baby, those are the rules... när han ser sig i spegeln.

Att Björn diggar Greta är inget konstigt. Vilken vettig människa idag är för miljöförstöring och mer utsläpp utav växthusgaser. Det är väl bara Meatloaf och Kid Rock isf,
Greta som på rekordtid blev världens mest kända svensk, är nog också något Björn kan känna sig igen vid. Även Anni Frid.
https://nojeslivet.newsner.com/kandi...lt-over-henne/

Vi har hört Fat Boy Slim remixa Greta, Billie Eilish och Pearl Jam ha med henne i sina videos. Hon är en del i Björks scenperformance .David Gilmour auktionerar ut sina gitarrer och skänker pengarna till klimatkampen.

Om Björn menar allvar med sina hyllningar till Greta och hennes syften. Så tycker jag det ska synas under deras virtuella konserter i år.

Jag tror att skilsmässan är rent ekonomisk . Ett sätt att fördela förmögenheten som man vill och att man göra det på ett kontrollerat sätt.