Salvia Divinorum 10x - Ett helvete

Salvia är bara till för att man ska uppskatta nykterhet

Kön : Man

Ålder : 18

Längd : 180

Vikt : 73

Dos : ca 0.2g kanske


Har ett tag tänk skriva ner min upplevelse på salvia bara för att få skriva av mig och mest få ut mina känslor.
Det hela började med att jag köpte 1g salvia 10x av min kran en dag för länge sedan. Samma kväll som jag köpt det bjöd jag 2 kompisar på varsin dos. Inga större märkvärdigheter dom exhalerade röken, föll ihop rörde sig inte på 5 min för att sedan bli normala hyfsat snabbt.
Eftersom jag inte riktigt kände mig helt redo för att köra salvia då jag nu sett och hört att det var i en helt annan klass än de hallucinogener jag testat. Så det dröjde väll 3-4 månader innan jag bestämde mig för att testa det.
Jag ska nu berätta om hur det gick. Kvällen började med att en kompis som skulle vakta mig kom över. Berättade lite snabbt om salvia och att det inte var speciellt konstigt om jag blev helt dum i huvudet föll ihop och försvann helt i en 5 min.
Eftersom jag inte hade en våg utan bara uppfattningen om att 1 rör var 1g och att jag hade ungefär 4/5 rör så höftade jag. Delade upp det i 5 lika stora högar och skrapade ner det i bongen.
Informerade min kompis om att nu skulle det ske och drog ut på altanen och satte mig i en solstol. Redan innan jag tänt min torch tändare var jag lite rädd för salvian. Hade läst en massa flippade tripprapporter och sett mina kompisar flyga rundor i thailand medans dem låg på golvet framför mig.
Men eftersom att jag är av åsikten att allt ska prövas en gång så kunde jag lika gärna köra på. Så jag tände torch tändaren förde den till koppen och såg sedan röken vandra upp i bongen mot min mun och jag var fan lite rädd.
Släppte choke hålet och andades in all rök. Höll inne den i 20 sek och det sista jag mins är min tanke ”fan inget händer ju”
Efter det minns jag inget och jag var tydligen borta i 30 min. Jag hade tydligen försökt resa mig 6-7 gånger utan att lyckas så min kompis hade halv burit in mig och slängt mig i min säng.
När jag legat där i en 5 minuter hade jag tydligen rest mig börjat gå rundor och började ta på väggarna. När min kompis frågade varför sa jag ”jag måste få kontakt med verkligheten” Efter att ha stapplat rundor lite mer så la han mig i sängen och hade jag stirrat på honom sagt ”hjälp” och sedan ramlat bakåt och däckat i sängen.
Ungefär här efter 30 min börjar jag minnas och det är det värsta jag varit med om. Jag hade på något sätt hamnat ute på gräsmattan och låg där. Jag hade inte en aning om varför jag kände som jag gjorde jag tänkte inte en tanke på salvian jag var bara helt livrädd för mitt icke existerande liv. Hade heller inga märkbara hallisar eller body load utan jag var bara fokuserade på helvetet jag upplevde. Jag låg och tittade på min omgivning och allt kändes overkligt, jag har fan aldrig varit så rädd i mitt liv.
Jag kunde se allt och jag visste att jag hade sett det innan men det kändes inte verkligt. Mitt riktiga liv kändes så långt borta och det var helt självklart att jag aldrig skulle få uppleva det igen.
Jag var fortfarande helt livrädd när min kompis närmar sig och frågar om jag vill gå in igen. Men då ser jag det han ser fan precis ut som Skalman och rädslan blir ännu värre. Det blev nu bekräftat för mig att jag aldrig skulle bli normal, inget var rätt precis som jag hade känt. Innan var det bara en känsla och nu blev det verklighet. Nu försvinner mitt minne och när jag återfår det ligger jag i sängen.
Fortfarande med riktigt jävla obehagliga overklighets känslor och skräcken för att inget ska bli det samma igen. Jag hade ingen som helst uppfattning om hur lång tid som hade förflutit. Ligger och fokuserar på mitt fönsterbräde och känner fortfarande inget förutom skräck.
Men nu börjar mina ben och min rygg klia något riktigt överjävligt. Känslan kan jämföras med att rulla rundor halvnaken på en nyklippt gräsmatta. Och jag började svettas riktigt mycket också. Detta gjorde att jag bara mådde ännu sämre och blev ännu räddare.
Efter 5 minuter avtog kliandet och svettandet men det kändes som en evighet. För tillfället var det och rädslan det enda som betydde något då jag inte hade något annat. Jag var helt tom och mitt förra liv var borta.
Men jag började nu få lite normala tankar och min kompis satte på ett avsnitt Stargate. Men det kändes inte bra heller det fanns där, var helt självklart men inte alls verkligt. Min kompis började prata med mig om att Stargaten såg ut som ett equalizer i Windows media player.
Jag höll med och svarade kort då jag inte alls ville prata egentligen utan bara bli normal och aldrig ta salvia igen. Jag kollade nu på klockan och insåg att jag hade legat i min säng i 20 min utan att det hade blivit speciellt mycket bättre. Jag försökte tänka positiva tankar om att jag skulle bli normal igen. Men det var nästintill omöjligt då alla mina tankar kretsade runt det hemska jag för tillfället upplevde.
Efter att ha legat 40 minuter i sängen började jag känna mig lite mer normal men ändå helt tom. Efter yterliggare 20 min var min kompis tvungen att sticka och jag var ensam. Jag var nu ganska normal med kände mig fortfarande tom och jävligt rädd för det jag precis upplevt. Efter yterliggare 30 minuter kom en annan polare över och jag spenderade resten av kvällen med att vara bränd.
Jag kan inte säga att jag ångrar att jag tog salvia men jag kommer aldrig att göra om det då det onekligen var det värsta jag någonsin upplevt både med eller utan droger.
Varför min tripp varade så extremt länge har jag inte en aning om men det bidrog till att göra trippen ännu värre. Som någon skrev i salvia tråden ”Salvia är bara till för att man ska uppskatta nykterhet”
Och det stämde bra på mig, kommer inte att ta något hallucinogent på ett väldigt bra tag och ser inte livet på alls samma sätt längre.
Fortfarande känns vissa saker ganska overkliga. Mest små saker men det gör mig ändå lite rädd och påminner mig om salvia trippen. En av de värre gångerna var igår (5 dagar efter trippen) när jag vaknade upp hos min flickvän. Jag hade inte en aning om vart jag var och rädslan av overklighet och påminnelsen från salvia ruset kom väldigt snabbt. Efter 5-10 sekunder lade paniken sig och jag kom sakta på vart jag var och overklighets känslorna försvann.
Jag hoppas att någon lär sig något av detta och blir mer förbered på sin salvia tripp och förstår att det inte är någon lämplig första hallucinogen. Och absolut inget man leker med om man är ovan.
Skrev den här som sagt 5 dagar efter trippen och jag tror trippen utspelade sig i slutet av förra sommaren.
Jag har fortfarande inte taggigt några hallucinogener men planerar att ta 1,25g hawaiians nästa vecka som uppvärmning inför mina 400mg meskalin som det troligen kommer en tripprapport på.

Haha fyfan låter hemsk, tur att man inte själv har haft tanken att testa skiten.
Men bra skrivet. du får en 3½/5

Tråkigt att det gick så illa. Men salvia är verkligen inget att leka med. Är man rädd kommer man att få en obehaglig upplevelse. Mindset är oerhört viktigt. Det kommer att bli förvirrande och oerhört konstigt - Väldigt, väldigt snabbt. Och om man inte är hundra procent säker på att man klarar att känna hur man blir isärplockad till atomnivå och spridd för vinden, så är det ingen drog man bör befatta sig med.

Jag har alltid fått givande effekter av salvia. Inte alltid behagliga, men alltid givande.

Bra rapport. Välbeskriven tripp. Hoppas att det går bättre med meskalinet!

Fyfan, överrensstämmer med min erfarenhet av salvia... total jävla terror, från normal till att inte ha en aning om vart man är, varför man känner som man gör och så vidare på en bråkdels sekund... bra läskiga grejer det där.

Slängde resten av salvian i skräck strax därefter... känns lite onödigt i efterhand, men salvia är ändå inte speciellt dyrt och jag tror fan inte att jag tar det igen ändå!

Kan tillägga att jag var riktigt dåligt förberedd, hade riktigt långtråkigt, hade inte fått effekt första gången på en annan sorts salvia, så jag förväntade mig ingen effekt, framförallt inte då jag hade en riktigt kass pipa att röka i samt en vanligt tändare, men som sagt så hade jag långtråkigt så jag impulsrökte det innan jag skulle ut med hunden... fyfan säger jag bara

Hmm väldigt lång snedtripp TS beskriver. Salvatrippar brukar ju i regel vara betydligt kortare.

Alla gånger jag har rökt Salvia har jag haft väldigt bra, roliga och intressanta upplevelser! Visst, det är helt sanslöst sjukt, men flyter man bara med så blir det oftast kalas.

Haha, det læt ju en aning obehagligt faktist. Min førsta tanke nær jag læst klart var "ojdå".

MÅSTE TESTA SALVIA

För mig låter det som det triggade panikångest, vilket förstärkte ruset en jävla massa.

"overklighetskänslor".. Ja, det har jag OFTA efter min sista tripp, dock inte salvia. Men ibland när jag bara i sitter i stolen kan jag glömma bort vad/vart jag är. Eller om jag ens existerar. Och jag ser livet på ett helt annat sett. Alltså, skulle inte direkt säga positivt sätt. Jag ser mig inte direkt som en vanlig snubbe längre, utan snarare som ett vakande öga över alla idioter som springer omkring och tänker på dagen, leva i nuet. Inget fel i de, men det kommer jag nog inte kunna göra på mycket länge.

Jag ser mig inte som en människa längre, i den form att jag kan känna glädje för "vardagliga" saker. Sånt fnyser jag åt. Ser auras dagligen, har gjort det ända sen den trippen, som var 3 år sen. Har ingen aning om vad som är fel med mig, det ända jag vet att mitt huvud har fått en jävla smäll av min tripp. Trippen varade förövrigt i 26 timmar, vilket skulle få vem som helst att flippa ur. Samt att jag ser i tunnelseénde.

Ursäkta om jag gick mkt offtopic här, men som trådskaparen ville jag skriva av mig lite.

(Menar inte denna text som att få folk att sluta med drogerna, ville bara erbjuda min erfarenhet).

Känner mig nästan sugen att flytta in i en grotta, bygga en stuga och bli en eremit. Eller jag är inte sugen, JAG VILL.

Känner igen mig så väl

Senast jag rökte så satt jag i soffan med en vän. Jag kände att jag smälte ner till en degig klump som drog sig in mot sin kärna för att sen imploderade ut i intet. I samma stund satt jag och förklarade för min vän vad som hände.
Det resulterade tydligen i orden: "nu försvinner jaaaaaaag...." och nån slags gurglande ljud innan jag försvann helt. Därefter är det helt obeskrivligt.

Fast med hallucinogener över huvudtaget så gäller det att omfamna den nya miljön och utforska den. Och att acceptera de kraftiga humörsvängningarna.
Sen jag kom till lag med det så är snetrippar ganska sällsynt.

Vill man så är det inte så svårt att göra något obehagligt till något behagligt. Det handlar bara om inställning och bemötande.

Förresten är det ingen som kastar sig in i det igen rakt på stöten? Jag brukar vanligtvis köra 3-4 gånger på raken eftersom att det är en så kortvarig effekt.
Det är inte något skryt eller så utan jag undrar uppriktigt eftersom jag inte har hört någon om nån som rejsar på det?