Citat:
Ursprungligen postat av wellerman
Skit i alla gamla mögliga "tänkare" och skriv ner dina egna tankar istället.
Du har förstås rätt, men vissa av oss (jag) uppskattar att läsa vad andra "tänkare" har att säga. Men som sagt, skit samma! Mina tankar om frihetsbegreppet (För du riktade dig till mig eller?) är kompabitalistiskt. Kort; vi är fria att göra val, baserat på erfarenheter. De faktorer som avgör hur vi förhåller oss till ett förestående val (jag skiljer på viljeakter och reaktioner) är samvete, erfarenheter och avsikt.
Kant talar om moral, vilket jag inte vill blanda in direkt. Men samvetet kan väl ses som någon slags personligt etablerad moral, som bottnar i betigningar. Dessa betingningar består av erfarenheter. Med betingning menar jag som i Pavlovs hundar. Under sin uppväxt blir man programmerad med hjälp av mentala/fysiska straff, både självorsakade sådana och de utförda av föräldrar, lärare, övriga vuxna och kamrater. Hur dessa "rättande" akter ser ut beror på kultur. Beroende en individs "programmering" genom sina erfarenheter via sitt samvete, ställs individen inför det fria valet. Men viljeakten sker som en diskret process från medvetandet och medvetandets funktion blir då endast att registrera, sortera och syntetisera information och analogier.
Att sortera information innefattar även att skapa nya formler för när en det finns ett viljeprejudikat i en given situation. Vidare föreställer jag mig olika nivåer och subnivåer av viljeprejudikat. I de fall där de inte finns några prejudikat reagerar människor med typiska
fight-or-flight reaktioner, dessa kan både vara fysiska eller verbala, i vårt samhälle är de oftast verbala, men några våldsamma undantag.
Synpunkter?