Hur kommer det sig att man säger att Gud är god...
Gud är den som låter folk döden dö i allsköns plågor, utan att lyfta ett
finger. Gud hotar med straff genom bibeln där du skall döden dö, helst
genom stening eller nått annat piffigt påfund.
Satan, han som är chef i källaren, han dödar ingen, han låter de
"dåliga" bara lida i evighet, inget dödande där inte....
Är själv troende till viss del dock är det ett ting som förbryllar mig. Om Gud älskar oss, hur kan han då skicka de som varit olydiga till helvetet för att brinna i all evighet?
Är själv troende till viss del dock är det ett ting som förbryllar mig. Om Gud älskar oss, hur kan han då skicka de som varit olydiga till helvetet för att brinna i all evighet?
Jo, det är ett lite udda beteende på det hela taget sett.
Det kanske är dags att annama den sammanfattning av bibeln som
gjordes i Svenka MAD på 80-talet..
Här kommer bibeln i en enda mening...
Tänk om vi kunde vara lite snälla mot varandra för omväxlings skull!
Det finns mycket goda föresatser i bland annat bibeln, men en hel del
är direkt otidsenligt och borde, som prästen sa, förpassas till soptippen.
Det är hög tid att revidera bibeln, och många andra religioner för den delen.
Darwin blev som bekant ateist, och även om det inte vara hela orsaken, sägs en orsak faktiskt vara:
Stekeln.
Denna insekt (skapad av gud) injicerar gift + ägg i sitt offer (också det en skapelse av gud). Offret paralyseras men förlorar inte känslen. Offret blir alltså en levande värd för stekelns avkomma, som kläcks inuti dess kropp och äter sig ut. Rätt vidrigt.
Vilken gud vid sina sinnes fulla bruk skulle vilja skapa en så horribel skapelse? Han kunde i alla fall gjort så att värddjuret förlorade känslen. Vad har gud emot stekelns offer?
Inte det mest skarpsinniga kanske, men ganska kul och kan ge upphov till en del tankar om den allsmäktige skaparen.
Ett träd som bär dålig frukt kan aldrig bära god frukt, och ett träd som bär god frukt kan aldrig bära dålig.
Om Gud är god, måste han således avsky det som är ont, för det kan icke tillhöra hans rike.
Jesus sade: Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.
Matt 6:24
Den som väljer att hava sina fötter på den ondes sida har således valt sin herre och valt bort den andre.
Citat:
Gud är den som låter folk döden dö i allsköns plågor, utan att lyfta ett finger.
Detta har jag tagit från ett gammalt inlägg som jag skrivit tidigare.
"Jag är inne på den linjen att djävulen är en instans hos gud, som utför guds vilja.
Lånar lite tankar av en medlem på annat forum kring detta.
Instansen hos Gud som prövar Guds avbild Job (anklagaren),.. Den instans hos Gud, som Gud för övrigt segrar över i evighet, segrar också tillslut i avbilden Job...(och Gud ger Job rätt gentemot vännerna, alla utom Elihu som pekar framåt mot "medlaren".)
Denna instans finns mycket riktigt (i.o.m delningen av helheten Adam) hos Eva, som "girighet", eller som kraften att bevara "liv".
Med denna kraft uppstår också en smärta ifråga om att släppa ifrån sig "liv",... och domen över Adam som lyssnat på sin hustru..och domen över ormen, den sista tiden.
Under dessa villkor träder allt in i den timliga tillvaron, och människan så småningom med öppnade ögon och med medvetenhet om döden, och med minnet av lydnadens "omöjliga" lag om gott och ont i evighetstillvaron....
Minnet av evighetstillvaron, tänker jag är den förhoppning som Paulus refererar till i Rom 8:20, "Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,"
I frestelsen i öknen möter skaparen som människa det skapades härskare och övervinner honom i sin person, som människa i sin skapelse. Det står att satan lämnade honom för en tid..Vid sista måltiden möts de igen, denna gång för att Jesus skall segra, och sätta sin gräns för satans bestämmelse (Luk 22:31),... för alla människor.
I fråga om Jesu frestelse, kommer ju frågan in på huruvida Gud som människa kunde frestas . Denna fråga debatterades också av kyrkofäderna. Om så inte var fallet, varför frestades han då? Jag tänker att hans mission är att segra för människorna, vilket leder till att evangelierna, efter Jesu dop, börjar med denna berättelse..."
Detta har jag tagit från ett gammalt inlägg som jag skrivit tidigare.
"Jag är inne på den linjen att djävulen är en instans hos gud, som utför guds vilja.
Lånar lite tankar av en medlem på annat forum kring detta.
Instansen hos Gud som prövar Guds avbild Job (anklagaren),.. Den instans hos Gud, som Gud för övrigt segrar över i evighet, segrar också tillslut i avbilden Job...(och Gud ger Job rätt gentemot vännerna, alla utom Elihu som pekar framåt mot "medlaren".)
Denna instans finns mycket riktigt (i.o.m delningen av helheten Adam) hos Eva, som "girighet", eller som kraften att bevara "liv".
Med denna kraft uppstår också en smärta ifråga om att släppa ifrån sig "liv",... och domen över Adam som lyssnat på sin hustru..och domen över ormen, den sista tiden.
Under dessa villkor träder allt in i den timliga tillvaron, och människan så småningom med öppnade ögon och med medvetenhet om döden, och med minnet av lydnadens "omöjliga" lag om gott och ont i evighetstillvaron....
Minnet av evighetstillvaron, tänker jag är den förhoppning som Paulus refererar till i Rom 8:20, "Skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,"
I frestelsen i öknen möter skaparen som människa det skapades härskare och övervinner honom i sin person, som människa i sin skapelse. Det står att satan lämnade honom för en tid..Vid sista måltiden möts de igen, denna gång för att Jesus skall segra, och sätta sin gräns för satans bestämmelse (Luk 22:31),... för alla människor.
I fråga om Jesu frestelse, kommer ju frågan in på huruvida Gud som människa kunde frestas . Denna fråga debatterades också av kyrkofäderna. Om så inte var fallet, varför frestades han då? Jag tänker att hans mission är att segra för människorna, vilket leder till att evangelierna, efter Jesu dop, börjar med denna berättelse..."
