Vad är frihet?

Med ego menar jag behovet av att ha, ta. Avund. Drivet av bekräftelse.
Hatet mot andra medmänniskor. Att sätta sig själv främst i ledet.

Det är ingen frihet för mig, det är bara en massa mentala spärrar.


Att istället möta världen med öppna arma och kärlek, att kunna unna någon
annan något för att man verkligen vill det. Att aldrig känna behovet av att
"jag måste ha .." "jag ska ha .." "jag vill ha .." osv.


En "mental frihet" kanske passar bättre.

Ja, jag tror nog att du far satta en egen term pa det om du uttrycker det sa .

Men vart gar gransen da? Far jag lov att lyssna pa mitt ego for att overleva och anda vara fri? Jag menar, kan jag tanka "Jag maste ha mat" och anda vara fri, i din bemarkelse?

Jag är faktiskt överens med dig i detta.

Dessutom anser jag att ju högre man skattar sig själv som individ, desto mer kan man bidra med till andra. Och det i sig medför en ökad frihet. Naturligtvis kan det på samma sätt låsa individen i ett negativt beteende också beroende på moralen han/hon lever enligt.

kunde man tänka sig ett annat alternativ. Du kunde besöka ett annat land. Finland? Eller russsland?
Man müste bruta sig lös pü nügot sätt frün maskinen.

Självklart, äta bör man annars dör man.

Tror nog du förstår vad jag menar. Sen får vi inte glömma att frihet är subjektivt.
Mindre ego-driv ger mer lycka. Ju lyckligare du är, ju friare är du. Det går inte neka till det.

Eftersom jag är helt övertygad om att mindre ego-driv lika gärna kan leda till mindre lycka beroende på hur det uttrycker sig, så går det alldeles utmärkt för mig att argumentera mot.

Kör igång! Älskar andras synvinklar.

Okej, så om jag behöver något för att överleva får jag lov att handla efter vad mitt ego säger mig? Isåfall, vart går gränsen? Vilken kvalite på mitt liv får jag lov att sätta innan jag inte får lov att kalla det överlevnad längre?

Jag förstår vad du menar, är mest intresserad över vart du har satt upp gränserna utifrån ditt perspektiv .

Nu är vi inne på överlevnad Handlade inte tråden om frihet?

Jo men din definition på frihet var ju när man slutade lyssna på ego och egoistiska begär, och jag är bara intresserad av vart gränsen går. Egot är ju rätt nära kopplat till överlevnad

Jag är väl medveten om vart du vill komma men du fokuserar på fel saker.


Jag ska göra det enkelt för dig.


Berta 10 år får allt hon pekar på. Så länge hon får det, är hon jättelycklig.
Märta 10 år är instängd i en bur och får absolut ingenting men hon är jättelycklig ändå.

Vem är mest fri?

Jag vill inte komma någonstans, jag tyckte bara det lät intressant :S.

Visst, båda två kan vara lika lyckliga, men kvaliten på deras liv som de får sin lycka ifrån är ju annorlunda. Om vi antar att deras spirituella och mentala välmående är lika, så är det som skiljer dem åt det materiella. Så jag blev bara intresserad av vart du satte gränsen på hur långt man är berättigad att använda sitt ego som rättfärdigande för sina handlingar som höjer kvaliten på livet?