Citat:
Ursprungligen postat av CurryCurre
Ondskan kommer av den fria viljan, eller förnuftet (minns exemplet med katten). Det är alltså vår fria vilja som gör oss till moraliska varelser. Därför kan vi inte heller egentligen vara goda, utan att samtidigt ha den fria viljan att vara onda. Men i sådana fall måste den yttersta ondskan vara att välja bort sin frihet.
Den som säljer sin frihet till ett lands högre ideal, eller sin kulturs påtryckningar, eller sin uppfostrans påbud, har med andra ord valt bort möjligheten att kunna agera med äkta godhet. Soldaten som drar i krig för ett land eller en ideologi är därför ett typexempel på en "ond människa".
Jag instämmer i att valmöjlighet verkar vara ett nödvändigt villkor för att man ska kunna tala om ondska och godhet. Det är svårt att se att en handling skulle kunna vara ond utan att vara fri, i någon mening.
Men jag kan inte se att någon yttersta ondska skulle finnas i att underordna sig några högre ideal. Det följer inte, såvitt jag kan se. Och dessutom: att underordna sig sådana ideal är ett val som inte är definitivt - beslutet kan omprövas,
just tack vare att man äger en fri vilja. Valet i sig kan inte upphäva existensen av denna.
Det onda jag kan se hos en sådan soldat som drar ut i krig för en ideologi, är om denne medverkar till ett avsiktligt och avsevärt lidande för en stor grupp människor. Bara att han går ut i krig, av egen vilja, borde inte göra honom till en ond människa.