Förkortningar, ny regel.

Benelux i den mån det ännu är aktuellt.

BeNeLux? Det hade kanske varit bättre, med tanke på hur många det är som vet var Benelux-området är [på ett ungefär] men inte alls förstår varför det heter som det gör...

Ni missar sakfrågan mina vänner.


På 90-talet fick man för sig att börja använda mellanslag istället för punkter i förkortningar men det svängde tillbaka och i Svenska Språknämndens skrivregler från år 2000 så rekommenderas punkter.

Det är alltså punkter som är den vedertagna metoden, om än icke en ny sådan.

Observera att dvs. och obs. är undantagna från mellanslags-/punktdiskussionen och rekommenderas oftast skrivas så som jag gjort, även om d.v.s. också kan användas.

Nej, du citerar ett tidigt utkast, men inte den färdiga versionen, där även I:et har fått en referent.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_country_name_etymologies#P


P.A.K.I.S.T.A.N.

Själv skriver jag, som sig egentligen bör (och gjorde på den gamla goda tiden), d. v. s., et c., bl. a., m. fl., o. s. v. Punkt efter suspension och mellanslag inför nytt ord. Det blir dock väldigt problematiskt i samband med automatisk radbrytning, som ju bryter vid första bästa mellanslag. Dessutom blir det ofta inte stort bättre än att skriva ut hela förkortningen, men litet av poängen med förkortningar är ju att kryptera texten.

Edit:
lat. et cetera är två ord, inte ett.

Edit2:
Naturligtvis skriver jag också TV, HIV, AIDS, et c.

Tack för infon, men!;

Min kollega som är svensklärare (ännu ett dumt påfund, varför heter det inte svenskalärare), säger att det för några år sedan bestämdes att förkortningarna skulle skrivas utan punkter, och med ett mellanrum mellan varje bokstav.

Alla verkar säga olika, jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Måste erkänna att punkter är mer estetiskt tilltalande i mina ögon, och dessutom enklare att läsa.

Om du nu vill följa sådana rekommendationer är det naturligtvis bra att ta reda på vad som gäller. Och ska du skriva dina texter ”för några år sedan” så är det förstås intressant att veta vad som rekommenderades då. Ska du däremot skriva dina texter idag är det förstås bättre att ta reda på vad som rekommenderas idag. En uppsättning rekommendationer med ganska hög status är Svenska skrivregler. Varför inte titta däri helt enkelt?

Nå, jag skriver ändå Pakistan, alternativt Det av Umman ockuperade Indien, när jag menar just staten Pakistan. Landets namn skrivs vad jag vet aldrig med stora bokstäver som en förkortning, förutom i just etymologiskt förklarande sammanhang.
Menar jag den av Rahmat Ali definierade grottfolksregionen inklusive Iran så får jag väl skriva PAKISTAN då (fast det skulle nog tarva en förklaring även för allmänbildade läsare).

Förresten är det ju inte en egentlig initialförkortning. Man har ju plockat bokstäver hej vilt från olika positioner i utvalda regioners namn för att få fram ett uttalbart ord med en verklig betydelse på bl.a. Urdu. Det liknar en "backronym".

Förkortningar som man läser ut, typ "Saab" och "Nato" skrivs med versal begynnelsebokstav och resten gemener om ordet består av fyra eller fler bokstäver.

Förkortningar på tre bokstäver eller mindre, och sådana där varje bokstav uttalas för sig, typ "SKF", "ADHD" skrivs med enbart versala bokstäver.

TT:s språkregler, som de flesta större tidningarna har till grund för sina egna regler, anser att förtkortningar av typen "ca", "dvs" ska skrivas ut (alltså skrivas "cirka" och "det vill säga").

Skall? Enligt vem? Håkan Hellström? Enligt Svenska språknämnden skrivs det som följer: Saol, tv, Nato, cd, pc, Jas, hiv, aids. Orsaken till att tv, cd och pc skrivs med gemener är att orden är så pass allmängiltiga. Annars skulle de skrivas TV, CD och PC eftersom man uttalar en bokstav i taget.

Ikeas Ingvar Kamprad vet mycket väl att Ikea bör skrivas med inledande versal och efterföljande gemener, men med genomgående versaler så framträder namnet i brödtext. Ikeas PR-folk har vid ett flertal tillfällen upplyst media om att deras namn bör skrivas med genomgående versaler, men de flesta tidningar har valt att följa Svenska språknämndens rekommendationer och skriver således Ikea.

Skräckexemplet jag har sett de senaste dagarna på FB gällande Anders Eklunds bil är "SAAB:en". Usch, jag ryser. Det uttalas då ess - a - a - be - en. Det heter och uttalas förstås Saaben.

Både förkortningar med eller utan punkter accepteras nuförtiden. Själv anser jag att punkterna hackar sönder meningen och hindrar läsflödet.

Enligt mig, enligt en hel jäkla massa andra rakryggade rätpiprökare, enligt tradition och av hävd, enligt ett en gång samlat svenskt folk och utbildningsväsende, och enligt vanligt hyfs och folkvett! För böveln!


Oj, nu föll jag plötsligt i anafylaktisk chock.

Svenska språknämnden bör förstöras. Håkan Hellström (det där falsksjungande popsnöret, eller hur?) är förmodligen en bättre försvarare av språk- och kulturarv än dessa evigt förbannade s.k. progressiva (degenerativa) rödskägg.


Även om de likaledes språkfördärvande statistikrunkarna på SAOL också borde förstöras, så torde de veta bäst hur de vill förkorta sin egna skrift. De skriver -- än så länge -- SAOL. Om en massa idioter börjar skriva Saol i sina bloggar och Excessenkrönikor kommer SAOL-red. förstås att anpassa sig när det rasslar till i ordräkneverken. Fy fan.
Skulle jag skriva HIV och AIDS med små bokstäver bland kolleger skulle jag rätteligen bli sedd som mindre vetande. HIV uttalas f.ö. [hå: i: ve:], enligt samma mönster som andra virusförkortningar. Jag litar mer på den praxis i vilken vi som fackfolk använder de förkortningar som vi själva har hittat på, än vad jag litar på (s)praknamndens och kvällstidningsspyors illasinnade trams.
TV, CD, PC m.m. är inte mer allmängiltiga än något annat, snarare tvärt om. De står för television, en typ av lagringsmedia, samt en kategori datorer, och med versaler och samband görs det otvetydigt att det är just dessa förkortningar man avser. I annat fall kan de förväxlas med tills vidare/till vänster (särskild förväxlingsrisk råder i det senare fallet i samband med texter om SVT), candela/luftmotståndskoefficient, penicillin/per-cent/piece.
NATO kallar sig själva NATO, och så kallade även vi svenskar organisationen tills den fredsälskande spraknamnden nyligen lade näsan i blöt och började förändra för förändringens och nyspråkets egen skull.
Jas med begynnelseversal? Varför? Det är ju inget egennamn. Flygplanet heter Gripen. Jas är en by i Frankrike, medan JAS är en svensk flygstridsrollsförkortning. På nyspråkssvenska skulle den förkortningen väl bli "jas" med litet J, om det fanns någon metod i vansinnet. Ser jag "jas" undrar jag först om skribenten sluntit på tangentbordet eller menade förkortningen för en gen som har med jasmonat att göra. Sedan kommer jag på att det rör sig om en efterbliven skribent.

Som du säger borde TV/CD/PC skrivas just så även av nyspråksivrarna, om dessa bara applicerade någon sorts logik om uttalbarhet av förkortningar som omvandlats till, tja, icke-förkortningar. Varken logik eller sunt förnuft får råda där. Nyorden får istället se ut som någon sorts talstörningsonomatopoes (tv, cd, pc).

Förkortningar skrivna med gemener hör oftast till språket och betecknar inte något särskilt i sinnevärlden. De är bara vedertagna uttryck nedplitade i utrymmesbesparande form. "T.ex." uttalar man [till exempel], "m.m." uttalar man [med mera].
En förkortning som HIV utläser man däremot högst sällan [human immunodeficiency virus].

Ty så kvad Håkan.


IKEA:s Ingvar Kamprad vet mycket väl namnet på sitt eget livsverk, och det visste grundarna av SAAB, ASEA och IBM också.
Ikea ser ut som ett ord på samiska, medan IKEA ser ut som en förkortning, vilket det ju också är.


Ja, det vore ju fasansfullt om det omedelbart skulle vara uppenbart för en läsare och dennes språksinne vad som avsågs. Bort med det gamla, in med det nya, bara därför att! Fast nu kan ju spraknamnden skylla på den hemska kommersialismen också, eller nå't. Dumma PR-, sorry, pr-folk!


SAAB:en är helt riktigt. Även om förkortningar som NATO, SAAB, AIDS, OBSLÖSA o.s.v. skrives med versaler så uttalas de vanligen inte bokstav för bokstav. (Någon som kallar bil- och flygfirman [es a: a: be:] skulle ju däremot inte ha fel, bara vara avvikande.)


Nja, själv tycker jag att punkterna i allmänna språkliga förkortningar, precis som versalerna i de specifika initialförkortningarna ovan, tydliggör både att det är en förkortning och vilken förkortning det handlar om. Ordbilden som skapas av "t.ex." frammanar utan minsta omväg och villospår uttrycket "till exempel" (istället för "tex" [teks]) i hjärnbarken. Mellanslag ("t ex") är ju mycket beroende av typografin för att förkortningen skall bli tydlig.

Beträffande punktation så är det moderna sättet att skriva förkortningar utan punkter eftersom punkter bedöms försämra läsbarheten i en text. Jag har länge klamrat mig fast vid punkterna men har numera åtminstone delvis gått över till mellanslagsprincipen när så är tillämpligt. I förkortningar som endast har en punkt i slutet så har jag icke anammat någon förändring i skrivsätt och vill ej heller tro att en sådan är påbjuden.