Citat:
Ursprungligen postat av nollie3flip
Tack så mycket!
lite frågor bara:
1. "erytrocyter" är det samma sak som genotyp?
2. Om det bildas agglutinat när man droppar i tex. Anti-A, betyder det att man har eller inte har A i sin fenotyp?
3. Min lärare sa att man använder sig av bokstaven I när man gör korsningsschema för blodgrupper, och hon sa att A eller B skrivs ovanför till höger om I:et, ungefär som en exponent i matematik. Hur gör man detta mer exakt? har inte förstått riktigt

1. Nej, erytrocyter är de röda blodkropparna. Genotyp är genuppsättningen.
2. Om det bildas agglutinat när du droppar i anti-A så betyder det att att du har A. Anti-A är antikroppar mot A-antigenet. När antikropparna reagerar mot antigenet så blir det agglutinering.
3. Varför man skulle använda något I för att göra ett korsningsschema fattar jag inte.
Blodgruppen säger egentligen bara vilka av ytmolekylerna A och B som finns på cellytan på de röda blodkropparna. Har man bara ytmarkören A så är man A0, har man B så är man B0, har man båda så är man AB, har man ingen så är man noll. Vilka man har beror på vilka gener, dvs vilken genotyp, man har.
Det du droppar i är antikroppar mot ytmarkörerna. Om du inte har A men droppar i anti-A får du ingen reaktion eftersom det inte finns något för antikropparna att reagera på. Om du däremot har A så kommer antikropparna att binda A och det blir en reaktion när blodkropparna klumpas ihop.
Problemet med blodgrupper går ju ut på att om man ger en person med blodgrupp A, som saknar B, så kommer den personens immunförsvar att få en antikroppsreaktion mot B.
Möjliga felkällor kan jag inte se så många, det är isåfall om det skulle bli någon ospecifik inbinding av antikropparna (alltså att antikropparna reagerar på någon annan ytmarkör), eller att det är något fel på antikropparna så att de inte binder alls trots att antigenet finns där, men det är ju kanske inte någon överhängande risk då antikropparna specificitet brukar kontrolleras av försäljarna.