Ang religion och krig...

När jag läser detta forum så ser jag allt som oftast att folk skyller krig och misär i världen på religionen. Eftersom detta är forumet för kristendom så tar jag bara upp just kristendom. Dessutom kan jag inte så mycket om andra religioner så att jag kan göra ett rättvist uttalande. Varjefall, jag är kristen och är uppvuxen i en kristen familj. Och jag har mycket att tacka Gud för, oerhört mycket. Gud ÄR god, Gud GÖR gott. Och om folk levt efter bibeln och strävat efter att bli som Jesus skulle det inte finnas någon ondska i världen. Religiösa fanatiker bör inte vara dem som ger människor i omvärlden bilden om hur det är att vara kristen och leva ett kristet liv. Våld och terror har inget med kristendomen att göra!

Måste bara få kopiera lite...

Mark 12:30
"...och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft."

Mark 12:31
"Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte."

Att kunna leva efter dessa ord är väldigt svårt ibland, men att älska sin nästa (dvs vem som helst, till och med din värsta fiende) som sig själv är ett väldigt bra sätt att bidra till en trevligare värld, vare sig du är kristen eller ej. Och det tycker jag är var människas ansvar att tänka på!

Jag har precis pratat med en person vars kompis hade en stark upplevelse för bara några dagar sedan. Gud visade henne i en syn en karta över Sverige, med nålar i varje del av landet. En efter en började nålarna brinna, först i den stad hon bodde. Gud sade till henne att det kommer börja här men snart brann nålarna över hela landet. Det är dags för en väckelsevåg över Sverige, och det är just DIG som Gud vill prata med. Det kan låta tråkigt men du lever bara en gång, ta vara på det liv du lever, och gör det NU! Be en enkel bön till Gud redan ikväll, berätta att du är intresserad av vad Han kan göra för dig, förvänta dig att Gud svarar. Och svarar han inte ikväll, ha tålamod, fortsätt be. För Gud hör din bön. Det kan du vara 100% säker på. Gud längtar nämligen efter att få höra just Dig.

Joh 6:44
"Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen."

Jag hoppas verkligen att jag fick dig att tänka över ditt liv en gång till, det står ett evigt liv på spel! Till sist ett boktips, som vanligt nu för tiden :) "Anta utmaningen: Var brinnande för Gud" är en absolut otroligt bra bok skriven av Joel Sjöberg där du får tips om hur du kan närma dig Gud och växa och utvecklas tillsammans med Honom. Du kan köpa den här om du är intresserad: <http://www.gospelmedia.se>

/mvh samuel andersson

Jos 11:14-20 Rovet från dessa städer liksom boskapen tog Israels barn som byte, men alla människor i dem dödade de med svärd, till dess de hade förintat dem. De lät ingenting som andades finnas kvar... 20 Ty från HERREN kom det att de förhärdade sina hjärtan och gick ut i strid mot Israel, för att han skulle ge dem till spillo och inte visa dem nåd. I stället skulle han utrota dem så som HERREN hade befallt Mose.


2 Mos 32:27 "och han sade till dem: "Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en skall spänna på sig svärdet, gå igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, och döda var och en sin bror, sin vän eller släkting."

1 Sam 15:3 Dra nu ut och krossa amalekiterna och vig dem åt förintelse med allt som tillhör dem. Skona ingen utan döda alla, både män och kvinnor, barn och spädbarn, oxar och får, kameler och åsnor.'

Hos 14:1 Samarien har trotsat sin Gud och får sona sin skuld. De skall falla för svärdet, deras spädbarn skall krossas, havande kvinnor skäras upp.

Ps 137:9 Lycklig den som får ta dina späda barn och krossa dem mot klippan

2 Mos 21:20-21. Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör under hans hand, skall hämnd utkrävas. Men om slaven överlever en dag eller två, skall ingen hämnd utkrävas, eftersom slaven är hans egendom.

3 Mos 20:10 Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden.

Det ger inte så mycket att fightas med bibelord i och för sig. Någonstanns i bibeln kan man nästan alltid hitta ett bibelord som man kan tolka till sin egen favör. Och om man inte är kristen är gamla testamentet en guldgruva av grymheter att slåss med. Jag som är kristen har lärt mig att acceptera att jag inte förstår 100% av det som är nedskrivit i Bibeln. De grymma bibelord som du listade Natan bugar jag mig helt enkelt för och erkänner att jag inte förstår dem.

I grund och botten tror jag på joh 3:16-17: "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom."

Kan du tänka dig att han gav sin ENDA son till världen, bara för att Han älskade oss så mycket?? Låter knappast som någon grym Gud...

Och tro inte att jag grundar min tro bara på Bibeln, genom bön och tid tillsammans med Gud har jag förstått att Han verkligen älskar mig, och det kommer Han alltid göra, vad som än händer! Så testa någon gång, du har ALLT att vinna!

/Mvh samuel andersson

test123

Jag e född och döpt till kristen men är ej aktiv och i största almänheten tvivlar på det.

Jag har aldrig haft möte med jesus eller gud.

Tills dess kommer jag tvivla.

Varför likställer man religon med krig och misär?

Kanske därför att religion e det yttersta maktmedel över människan? Man eger inte bara dess kroppp utan åxå själ coh det har flitigt utnyttjats av andra människor världen runt om till att anstifta krig och annat jävulskap.
Religion används för att töva makt över andra mäniskkor än idag världen runt om.

Därför så länge nån annan människa har nåt att göra med religion så är jag tveksam.

Bibeln skrevs av människor för människor och många än idag går på bluffen.
Bilben kan anses vara intressant bok med historisk värde men att tillämpa den bokstavlige på dagens samhälle (likaså koranen) e vansinne!!!!!

Varför ska jag påtvingas moralen som gällde för ett främmande folk för 1000-tals år sen???

Sen håller jag med att det finns en del bra men det räker ifall alla skulle tillämpa:

Mark 12:31
"Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte."


Då skulle alla mord, krig och alla annan skit vara ur välden.

Och jag vägrar dyrka "en gubbe i himlen" bara därför att andra säger åt mig att göra det.

FUCK OFF!!!!

p.s jag avfärdar inte allt som e oförklarligt eller övernaturligt, men den dag jag möter jesus personligen kommer jag tro på honom.

Först av allt, jag känner att jag bara måste fråga...varför döpte du dig om du inte tror på Gud? Och tror du att du kan komma närmre Gud och uppleva Gud om du inte själv försöker, vill eller ens bryr dig?

Gud är inte som reklamen i vår vardag, att han överöser oss med budskap om hur underbart allt kommer bli om du bara vill va med Honom. För det första är livet med Gud inte en dans på rosa moln, det kan vara väldigt tufft att stå upp för sin tro ibland. Men du måste själv söka Gud. Gud tvingar sig inte på någon av oss, men han finns där med öppna armar när du bestämt dig att följa Honom. Människan har en fri vilja, INGEN kan tvinga dig att tro, inte ens Gud. Och du ska inte tro på Gud bara för att andra vill att du ska göra det, det har du helt rätt i! Du ska göra det för att du själv vill och längtar efter den enorma potential som finns hos Gud och för att du vill vara nära universums skapare och få del av Hans oerhörda kraft! Det är mycket möjligt att du inte ser en enda bit av Gud den första tiden. Men läs bibeln regelbundet och be Gud om förlåtelse för dina övertramp i livet så kommer du närmre Gud, det kan jag lova. Och det ska du förvänta dig!

Vidare säger du att religion är yttersta maktmedlet över människan...vet inte om jag håller med dig där. Jag skulle snarare säga att människan har yttersta makten över sig själv. Och därmed ett ansvar att ta vara på sitt liv på bästa sätt. Gud är världens skapare, din och min skapare och Gud vill ha med dig att göra. Och absolut inte göra något illa, det kan jag lova dig! Gud vänder sig till alla. Att ledare världen över sedan utnyttjar religionen för att få folk med sig i krig och elände är ingen nyhet, och det är väldigt tragiskt för folk får uppfattningen att alla troende är sådana. Men det gäller att inte gå på dessa lögner. Guds ord står i Bibeln.

I boken jag nämnde i översta inlägget står det en väldigt bra sak, det står ungefär såhär: "Helig Ande kommer aldrig tala till dig på så sätt att Han talar emot Bibeln. Då är det inte Gud som talat till dig, utan Satan." Helig Ande utsändes av Gud när Jesus for tillbaks upp till himmelen för att vi ska ha någon som hjälper oss i vardagen. Helig Ande finns i dig redan nu, Han har funnits i alla människor i 2000 år, frågan är bara hur nära du vågar släppa Honom...vågar du?

Om man tror på Jesus och att han var Guds son så öppnar sig enorma möjligheter för just Dig! I joh 14:12 så står det: "Sannerligen, jag (Jesus) säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större." Sista orden får en att tänka en del om man läst om alla under i NT, större än vad Jesus gjorde...rätt mäktigt måste jag säga.

Ha de bra därute!!

/Mvh samuel andersson

>>>>Först av allt, jag känner att jag bara måste fråga...varför döpte du dig om du inte tror på Gud? Och tror du att du kan komma närmre Gud och uppleva Gud om du inte själv försöker, vill eller ens bryr dig? <<<<

Måste klargöra att jag kommer från östeuropa och jag fick aldrig chansen att välja ifall jag vill bli döpt utan blev det som ett nyfföd barn.
Sen under uppväxten blev jag tvingat till min troende mormor till kyrkan men redan från första gången tyckte jag det var tråkigt och idiotiks i kyrkan med alla dessa ritualer.

Man bara satt och väntade, nu ska man upp, nu ska man låstsas sjunga, nu ska man sätta sig, nu ska man upp igen.... lyssnade aldrig på prästen utan kollade runt i ykran då jag oftast fastinerads av inrednigen´och lvde i min lilla fantasi tills mässan var över.

Sen fortsatte man gå i kyrkan för "att man måste" eller för "att alla andra gör det"

Som sagt så har jag aldrig mött gud och jag anser att man behöver inte en kyrka heller för det.
Jag avfärdar inte tanken på ett högre väsende men jag gårinte på "bluffen" som kyrkan serverar mig. Jag tror knappas att jesus önskade sig kyrkor och utsugning av männsikor för att bidra till kyrkans rikedom.

När jag ser bilder från vatikan ser jag inte vackra kyrkor och kulturarv, jag ser misär, svält och blod av de männsikor som fick sätta sitt liv när kyrkans huvudstad byggdes, jag ser gråt och hunger av männsikor som var tvunga ge sitt liv och sitt arbete för kyrkasns storhet, jag hör klagande röster......

religion är kyrkan och kyrkan är förtryck av människor, andlig, fysisk och psykisk förtryck.....

Måste bara säga att jag är tacksam och ärligt talat lite förvånad över att vi kan hålla denna diskussion på såpass hög nivå som det ändå är, något som är rätt ovanligt i många av forumen här på flashback, tyvärr.

Att religion = kyrka kan man ju diskutera...för mig stämmer det inte alls. Att kyrkan däremot har varit till förtryck mot många människor genom årens lopp har du ju fullständigt rätt i. Och tyvärr ä det ju så än i dag på alltför många håll i världen :( Men jag tror ändå det är en försvinnande liten del, och tyvär är det ju just den delen som får utrymme i media osv. Man ser sällan att folk berättar i aftonbladet att en församling vunnit en människa för Gud. Men jag tror faktiskt det händer oftare än att folk dör eller skadas på något sätt pga församlingen. Och som du sa, det är knappast Jesus vilja att församlingen är på det sätt du beskriver, det tror inte jag allfall!

Att vara kristen för mig är att ha en kontakt med Gud och få hjälp och stöd av den Helige Anden i min vardag, men framförallt att jag har ett evigt liv att se fram emot. Inte nödvändigtvis att man måste ha kyrkan. Men det framgår tydligt i NT att församlingen är något bra. Församlingen ska vara till för att hjälpa varandra framåt och stötta varandra i tro. Inte något tråkigt som man måste utlida varje söndag. Jag har själv kännt samma sak som du skriver om, att det inte har givit någonting att gå till kyrkan. Att de hade varit bättre att stanna hemma och be själv istället. Fast jag tror att om man på lång sikt ska kunna växa som kristen så behöver man en församling att göra det med.

Och inte konstigt att du tyckte det var idiotiskt om du blev tvingad till kyrkan, det skulle jag också gjort, det är ja helt säker på. För att kunna ta vara på det man får i kyrkan måste man vara öppen för det, och man måste känna att det handlar faktiskt om mig och mitt liv. Och det skulle inte jag känna allfall om jag blev tvingad. Själv är jag medlem i Missionskyrkan och jag trivs jättebra där, det är tyvärr lite för få i min egen ålder men jag trivs ändå bra. Jag vet inte om det är fel av mig att säga det men jag trivs inge vidare i statskyrkan, det passar inte mig helt enkelt. Lite för stelt å gammalmodigt osv. Bara för att Jesus levde för 2000 år sedan så betyder det ju inte att kyrkan ska stå kvar i samma tidsålder. Vi har skitkul i kyrkan ibland, och vi har också tillfällen där man tar de lugnt, ber för varandra och så vidare. Och det ger mig jättemycket...hoppas församlingen någon gång kan få ge dig det också.

Och vill du möta Gud så står ändå fakta kvar, du måste själv vilja söka Gud! Gud tvingar sig inte på någon enda av oss!

/Mvh Samuel Andersson

Jag går just nu genom en fas i livet som jag antar att de flesta andra också någon gång gör; jag är en sökare. Ena dagen ser jag mig själv som en buddist, en annan dag som ateist, kristen eller wicca. Den filosofin / religion som dock för tillfället (och för en snart ganska lång period tillbaka) tilltalar mig mest är satanismen (Lavey:sk sådan, inte djävulsdyrkan).

Alla religioner utlovar olika saker, t.ex lovar kristendomen evigt liv. Satanismen kommer med ett annat löfte; trygghet. Inte av den sort som man kanske automatiskt associerar med ordet, utan en trygghet att \\\"valet\\\" man gjorde aldrig kommer att slå tillbaka på en. Om jag skulle \\\"satsa\\\" på kristendomen så finns det en väldigt reell risk att när jag ligger vid min dödsbädd vid 80 års ålder, just då får insikten om att Gud inte finns och att jag hela livet har följt en religion som har predikat avhållsamhet från saker jag nu skulle ge allt för att få fara tillbaka och göra.

Med satanismen får jag istället stå på mina egna ben. När jag är i samma situation igen, men istället inser att Gud fanns iallafall, och att han är väldigt sur på mig och att jag kommer att fara till helvetet, kan jag se tillbaka på mitt liv och se att det iallafall inte gick till spillo. En evighet i helvetet, låter ganska jobbigt, men jag har iallafall min stolthet kvar. Och helvetet är en väldigt abstrakt sak som jag inte ens tror på, medans min stolthet, just nu, är väldigt verklig.

Jag är inte rädd för att hamna i helvetet, för jag tror inte att det existerar. Däremot är jag skiträdd för att förslösa mitt liv, en liten gnista av medvetande i en annars så oändligt kallt och dött universum.

Jag finner inte kristendomen intressant på grund av denna rädsla. Ja, denna rädsla har sin rot i stolthet och egoism, båda egenheter som ses som \\\"onda\\\" i kristendomen och som jag säkert skulle kunna kväva om jag försökte. Men alla \\\"hål\\\" i den kristna tron, och motsägelser och saker som jag inte skulle kunna hålla med om om jag ens försökte, gör att jag antagligen aldrig kommer att försöka. Samtidigt kan jag inte ljuga och säga att jag aldrig känner en längtan att tillhöra något större än mig själv, och en viss aning om att Gud kanske finns iallafall, men den känslan har inte överhanden hos mig.

-X-, det var intressant att läsa ditt inlägg, verkligen. Fast ändå, från min synviknel på det hela, förstår jag inte riktigt hur du tänker. På dig låter det nästan som att bara för att man bekänner sig som kristen så ska man leva resten av livet helt utan lycka. Det låter inte som det liv jag lever allafall, och jag är övertygad om att de flesta kristna håller med mig. Vad är det du skulle va tvungen att avstå från? Supa varje helg och vakna på söndagarna å undra: "Vad har jag gjort i helgen egentligen?"

Vet inte alls om det var liknande saker du syftade på men jag kommer faktiskt inte på något jag har behövt avstå från för att jag varit kristen som jag känner att jag skulle ha något behov av att göra även om jag inte var kristen. Att dricka varenda helg förstör människan, det är väl tämligen bevisat. Att leva "lösaktigt" och ha one-night-stands känner jag inte heller något behov av, för jag känner att i slutändan skulle det leda till mer skit än glädje.

Så vad är det då man måste avstå från som kristen som är "nyttigt"? Jag tänker å tänker men komer inte på något. För mig är inte kristendomen några bojor som hindrar mig från att göra saker som jag egentligen vill göra men som Gud förbjuder mig ifrån, tvärt om! Jag lever (hur flummigt det nu än låter) med universums skapare som min närmsta vän, och tillsammans med Honom kan jag få uppleva helt otroliga saker. Jag har varit på Gudstjänster där folk blivit så starkt rörda av Gud att sjukdomar lämnat deras kroppar. Plågor som har hängt över dem i flera år! Jag har varit på gudstjänster där Gud har varit så nära att luften har känts som ett enda energifält, å man bara sitter i bänken å tänker: "tänk om alla kunde få va med om detta!"

Sedan till din tanke om dina sista minuter i denna världen...jag är inte så kunnig inom satanism, det enda jag vet är att det tolkas väldigt fel av gemene man. Många jämställer det med djävulsdyrkare vilket inte är sannt. För mig är ju det första scenariot du ritar upp tämligen svårt att sätta mig in i eftersom jag många gånger känt Gud sådär nära. Men det andra du sade, att du levt som satanist hela livet, och sedan upptäcker Gud i de allra sista minuterna. Jag vill inte uppmuntra dig till att leva så men även då skulle Gud ta emot dig om du ärligt erkänner att du gjort fel, ber Gud om dina synders förlåtelse och att du vill ha Gud i ditt liv. Man kan jämföra det lite med när Jesus hängde på korset. Bredvid honom hängde som du kanske vet två rövare. En av de sade typ nått sånnt här, äh, ja hämtar bibeln...

Luk 39-40 "Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss. Men då tillrättavisade honom den andre: "Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? Luk 42-43 " Och han sade: Jesus, tänk på mig, när du kommer med ditt rike. Jesus svarade: "Sannerligen, redan idag ska du vara med mig i paradiset."

Det är ju lite samma sak som du känner antar jag, om man läser lite mellan raderna så förstår man ju snart att "dena andre" upptäckt att Jesus inte var någon vanlig människa, och trots det hade han levt som han gjort. Men när han kom inför Jesus förstod han möjligen hans kraft. Han bad aldrig om någon plats i paradiset eller något evigt liv, han trodde förmodligen inte han var värd det, han frågade bara efter en tanke...och Jesus svarar: "Sannerligen, redan idag ska du vara med mig i paradiset."

Det bibelordet är väl ett ganska tydligt tecken på att det aldrig blir för sent. Gud har alltid sina armar öppna för just Dig, och enda anledningen till att jag skriver i detta forum är ju för att försöka få varjefall någon att inse, som jag ser det, ett liv...ett liv som handlar om att inte nöja sig med tillfällig njutning och allt annat "ytligt". Det finns så mycket mer att uppleva, och de finaste av allt är att det är helt gratis. Kanske är det det som gör det så lurigt, hur kan något som är värt evigt liv vara gratis?

Ibland flyter tankarna iväg och man undrar om folk sett på kristendomen annorlunda om det varit en "betaltjänst" att få evigt liv, kanske hade fler kämpat helhjärtat för att nå dit om det kostat 500 000, vad vet jag... Det är en otroligt dum tanke men det verkar som att folk inte riktigt tar saker på allvar om det är gratis. Skulle du, om du såg en affärsman på ett torg dela ut gratis guldtackor, stanna upp för att ta en?

/Mvh samuel andersson

Till "BrunÖga"

Jag har oxå rötter i "ÖstEuropa" och var oxå Tvungen att följa med min mormor, jättetråkigt. Precis som du säger, man gör en massa bara för att , fattade det aldrig .

MEN efter att levat ett liv ute i "Världen" men Sprit , Brudar, Horor , Orgier ,ja jag hade det jätte mysigt och fint . Men vad hände sen ?

Jag kom till en punkt där ALLT rasade i mitt liv och jag kom och tänka på Bibeln där jag läste något om "DEn sista tiden", Satan och hans änglar och detta har alltid fascinerat mig . Det hela slutade med att jag insåg att GUD (Som är ANDE ) och uppenbarade sig i köttet (Jesus) var lösningen på mina problem.

Idag har det gått 2 år och alla som jag känner känner inte igen mig däremot så känner dom en annan "bättre" person idag.

Glöm inte bort att det är mellan dig och jesus, och inte du och en massa andra människor,ritualer bla.bla.bla. Det är sånt som har stoppat dig och "skjutit" på det hela .Du ska vara beredd och det kommer en tidpunkt där du kommer att bli prövad..

Ska be för dig Broder ...

fire elia

Jag förnekar inte att det existerar en annan värld, man kan kalla det annan dimension, högre medvetande nivå eller annat namn.
MEn så länge andra MÄNNISKOR säger åt mig att jag ska blint tro på och lyda GUD, så länge det är andra människor som skriver böcker och lagar kommer jag vägra acceptera DERAS gud. Däremot om jag personligen möter min gud i dröm, upplevelse eller uppenbaralse kommer det nog förända min syn på det mesta som har med religion att göra.
Jag är glad för din skull att du har mött din gud vilket verkar resultera bättre för din del.

Sen att man inte hänger med kyrkan och deras teorier betyder inte att man är fylld av synder samt nyttjar horor och sprit på löpande band. Jag försöker balasera mitt liv och vara en bra männsika samtidigt som jag ser till att mitt personliga kommer alltid främst före andras.

Sen kan jag tilläga att det finns en del bra och intressanta berättelser i bibel och liknande skrifter och mänskligheten skulle må bättre om man levde lite mer efter dess morall.

Egentligen försöker jag leva faktisk efter Jesus påbud: älska din nästa som dig själv. Jag försöker att inte utsätta andra medmänniksor för sånt jag vill inte själv bli utsatt för.

Man behöver inte vara förlurad utan nån chans bara för att man förkastar andras teorier om en GUD eller nåt i den stillen.