Vindkraft leder till ökade CO2-utsläpp

Blanda inte in kärnkraft här då det är baskraft som inte används alls för någon form av reglering över huvud taget. Enda likheten är väl att även den måste ha ett visst överskott inbyggt för att ge utrymme för att man ska kunna stänga ner en reaktor med jämna mellanrum för att utföra service och fylla på bränsle men det är en annan sak.

Att tillverka väte är energikrävande och att lagra det är väldigt energikrävande. Det är väldigt synd då väte är att rent och fint bränsle i övrigt men det måste lagras under väldigt högt tryck eller väldigt låga temperaturer och inget av det är smidigt. En väg runt det kan vara metalorganiska komplex där man kanske kan lagra väte mer effektivt än som komprimerad gas. Men det är ett tag kvar dit då man just nu fortfarande håller på att undersöka hur olika metaller och ligander beter sig.

Metallhydrider används för att lagra väte. Tekniken finns och fungerar. Har provkört vätgasdrivna bussar såväl bilar. Att det skulle vara särskilt energikrävande att producera väte och lagra den tror jag inte på. Har i Danmark och Tyskland sett små såväl storskaliga försök. Det som möjligen kan göra det dyrt är desinformationen som sprids om de nya tekniska framstegen. Vem tjänar på det?

Att inte använda kärnkaftsel som ersättning och uppbackning under vindstilla dagar torde vara ogörligt. Vem kan välja mellan kärnkraftsel eller miljövänligare vindkraftsel i väggkontakten? Hur skulle det i så fall gå till?

I Stockholm fanns det ett atomkraftverk Ågesta som stängdes före folket skulle välja. Några km därifrån i Farsta finns fortfarande ett litet oljekraftverk som då var backup till Ågesta. Allt kärnbränsle är tömt ur reaktorn och skickad till långtidsförvaring någonstans. En last på 300 ton har försvunnit, skeppet kapades och är sedan dess borta. Det utbrända kärnbränslet från Ågesta kunde användas för tillverkning av vapenplutonium. * Obs, det skickades inte iväg med ASG.

Att det onekligen är mäktiga krafter i omlopp kring allt vad energi heter borde inte vara särskilt svårt att förstå. Men har Sverige någon beredskap överhuvudtaget dags dato för att möta miljöterrorism? Eller sitter de hellre på nån kvarterskrog och spolar i sig vin? Länk.

Det är dyrt lagra väte om man jämför med andra alternativa bränslen som är flytande. Till exempel DME, metanol, etanol och andra biobränslen är flytande och det krävs inga tryckbehållare för att lagra det. Väte kräver höga tryck eller låga temperaturer för att lagras på ett vettigt sätt om man vill ha det rent och då har det fortfarande en mycket lägre energidensitet än kolväten. Det skiljer ungefär en faktor 4 map volym.
Sen sa jag metalorganiskakomplex och inte metallhydrider.

Sen det där om Ågestaverket låter som skitsnack. Jag har letat lite och inte hittat något alls om något stulet kärnbränsle. Dessutom låter 300 ton som väldigt mycket med tanke på att Ringhals som har 40 gånger högre effekt producerar 64 ton om året.

Det rapporten försöker lyfta fram är ju att flera vindkraftssatsningar har lett till ÖKADE utsläpp av CO2 på grund av all reglerkraft som behövts tas i drift för att kompensera för vindkraftens intermittens.

Vindkraft blir alltså bara CO2-besparande om man eller grannarna har reglerkraft som är miljövänlig. Vilket innebär vattenkraft då det är den enda förnyelsebara energikällan som kan användas som reglerkraft i dagsläget (förgasad biomassa är också ett alternativ men det är på teori/försöksstadiet).

Så rapporten, som är producerad en organisation som förespråkar förnyelsebar energi, visar att man måste se till hela systemet för att kunna göra några besparingar. Att bara dunka upp vindkraft leder lätt till fiasko och ökade utsläpp till följd av reglerkraften som måste följa med.

Att kunna skilja på baskraft, reglerkraft och intermittenta energikällor borde ingå i allmänbildningen för alla som ska ge sig in på energidebatt.

Det finns två typer av kraftproduktion. Så kallad baskraft och reglerkraft.

En baskraft ligger alltid på en stabil produktion, dygnet runt med små variationer däromkring. Precis som kärnkraftverk och kolkraftverk gör. Ett kärnkraftverk går på full effekt under 95% tid och motsvarande gäller för annan baskraft. Effekten hålls jämn eftersom det ger en bättre utbränning av kärnbränslet eller bättre eldning och därmed mindre utsläpp som för eldningskraftverk. Kärnkraft och kolkraft används inte för att reglera med.

Reglerkraft däremot är vindkraft, solenergi, vattenkraft, gasturbiner och annat. De kan snabbt ändra sin kraftproduktion utan att det medför några nackdelar. Sedan finns det två undergrupper. Viss reglerkraft kan man styra precis som man vill, exempelvis vattenkraft och gasturbiner. Det tar någon minut att ändra effekten radikalt på en gasturbin och man kan därför använda denna typ av kraftanläggningar för att matcha plötsliga variationer i kraftbehovet.

Sedan finns det reglerkraft som kallas intermittenskraft, exempelvis solceller, vågkraft och vindkraft. Dessa har man ingen kontroll över och de producerar bara kraft när det blåser/solen skiner.
Just vindkraft är ett särskilt problem då effekten är beroende på vindhastigheten i kubik. Man åttadubblar kraftproduktionen om vindhastigheten ökar med 1 m/s. Detta leder till effekttoppar och effektspikar i elnätet som kan förstöra saker och orsaka strömavbrott. Stora delar av Spaniens elnät slogs ut av en effektspik från vindkraft för några år sedan. Just beroende på oberäkneligheten hos intermittenskraft så måste dessa kompletteras med gasturbiner eller annan reglerkraft för att kompensera för plötsliga variationer i vind och liknande. Danmark lägger ut åtskilliga miljoner euro varje år på extra stabiliseringsåtgärder i sitt elnät beroende på att de har för mycket vindkraft.

För att summera så kan man inte ersätta baskraft med intermittenskraft eftersom man kan inte hålla kraftproduktionen stabil då. Det enda förnyelsebara kraftslaget som är baskraft är biomassa och om någon påstår att man kan ersätta kärnkraft med vindkraft så är den personen helt ute och cyklar samt har inte läst grundläggande elkraftteknik eller energisystemsfysik.

Många verkar försvara dessa opålitliga energikällor genom att föreslå lösningar på problemet. Samtliga lösningar innebär dock att man måste bygga dubbla system, kraftigare dimensionering för befintliga system eller andra ökade kostnader.

Att använda en opålitlig energikälla för att kompensera för en annan fungerar ofta, men det kommer alltid att finnas tillfällen då inget av systemen genererar energi. Stora nät kan jämna ut skillnader i vågor och vind, men detta medför enorma kostander och kapacitetet i näten måste på vissa platser vara närmast astronomisk (när en stor del av en kontinent saknar vind och det blåser bra på den andra halvan). Att lagra energi är naturligtvis en lösning oavsett om lagret är en befintlig kraftverksdamm eller något framtida "batteri". Även det är dock en extra kostnad. Dammen måste dimensioneras annorlunda om vi har mycket vindkraft jämfört med om vi har lite.

Vem har lösningar på huvudproblemet? Hur slipper man de höga kostnaderna för produktionen och sekundära kostnader för att kompensera för dagar utan vind?

Historia: Det hände en mycket allvarlig incident en vårvinter i Ågestaverket. Kylvatten leddes ut i närbelägna sjön Magelungen som delvis var isbelagd. Där flöt sedan mängder av döda fiskar och kräftor upp. En tungvattenreaktor av helt annan typ än betydligt modernare Ringhals. Givetvis gick det inte ha den kvar i drift så nära inpå Sthlm city och den stundande folkomröstningen om kärnkraft. Startades -63 och lades ned -74.

Jag tror at Jan Guillou har när det begav sig gjort ett reportage om det försvunna kärnbränslet. Någon av hans kaliber gjorde det i alla fall.

Politikerna styr vägvalet. Har de väl lagt ut en kurs som leder galet blir det sedan inte lätt att varken ändra färdriktning eller några paradigmer.

För tio år sedan har jag läst ett brev från den dåvarande talmannen i riksdagen, Birgitta Dahl där hon förklarar att staten har väldigt stora borgensåtaganden gentemot kärnkrafts- såväl oljeindustrin. Vad innebär det? Jo, att staten inte precis jobbar för framtagandet av nya alternativa energiformer.

Men nu är det ju en ny regering med Fredrik och Littorin i spetsen som utmärker sig, tänker kanske en del. Förvisso men desvärre tar det tid att förändra våra "mentala kartor" så utrymme ges för utveckling mot en bärkraftigare framtid för oss alla, så vi slipper fortsätta sitta i knäna på kärnkrafts- och oljeindustrin.

Vad är det f.ö. som säger att bränsle (energi) måste vara flytande?

I Sthlm har det rullat x antal vätedrivna Citarobussar i SL's regi. Inga incidenter inträffade, men menar du att de bussarna var "rullande vätebomber" mitt i stadstrafiken? Tänk hur lätt det vore för en krypskytt att pricka en av bussarnas bränsletankar (tryckbehållare), dessutom mitt i en storstad. Vilka rubriker det skulle bli världen över. Perfekt mål för stollar.

Tillbaka till topic, vindkraften. Är den bra eller tär den på miljön via sitt behov av basenergi när det inte blåser? Skall man inte istället se det som ett tillskott av miljövänlig energi för att minska det totala behovet av "smutsig energi"? Dvs gå emot vindkraftens motståndare (och politiskt sett ekonomiska intressen). Vad är det som styr våra mentala kartor av vad som är miljövänligt eller ej?

Varför skjuta på och misstänkliggöra reglerkraften - vindkraften? Att behovet av baskraft finns är riktigt.

Jag har läst danska rapporter om vindkraftsproduktionen. Det finns öar som ur ett årsperspektiv sett är självförsörjande på energi. De har sina vindstilla dagar och då får de importera elenergi, men när det blåser exporterar de energi. Vilket alltså ger ett överskott av energiproduktion. Vad det innebär i form av minskade CO2-utsläpp på andra håll borde väl ingå i balansräkningen? Ty den totala mängden av miljöpåverkan angår oss alla.

Ja den där olyckan läste jag om men några bevis på att 300 ton uran skulle ha försvunnit lyser fortfarande med sin frånvaro.

Jag ha inte sagt ett ord om att vätgas skulle vara farligt att ha i bilar. Sluta lägga ord i min mun. Anledningen till att det är mycket bättre med vätska än gas är som jag sa tidigare att energidensiteten är mycket högre plus att det går åt energi för att förvara vätgas. Forskning pågår och de löser det förhoppningsvis snart. Som sagt verkar metallorganiska komplex väldigt intressanta. Har pratat lite med forskare som håller på med det och de var optimistiska.

Självklart har du rätt om vindkraft. Den skall ses som något som kan minska användandet av fossila alternativ men kan inte helt ersätta enbart med vindkraft då det kräver ett effektivt sätt att lagra energi.

Energimyndighten kom med en rapport rätt nyligen. Där anger man att det till 10 TWh vindkraft (energimyndigheten rekomenderar att vi har som mål till 2020 att ha 30 TWh vind i Sverige) behöver mellan 0.6-0.8 TWh reglerkraft. Med tanke på att vår vattenkraft ligger på ungefär 60-70 TWh per år känns det som att vi har rätt hyfsatt med reglerkraft i Sverige. Vad är det stora problemet med vattenkraft som reglerkraft till vår vindkraft ?

Problemet är just anslutningarna till grannländer. Danmark använder mycket av vår reglerkraft via kablarna som går till dem. Likaså använder Åland (som snart har 72% vindkraft) svensk reglerkraft. Så all vindkraft som våra grannländer bygger ut gör att vi själva kan bygga mindre då de tar vår reglerkapacitet.

Men det är ju ändå pytte jämfört med runt 40% av vår elproduktion kommer från vattenkraft, som väl är ögonblickssnabb reglerkraft? Poängen här är väl att där man inte har vattenkraft, så måste man väl ha gaskraft för att balansera vindkraften.

Kan inte vindkraftselen bromsas mekaniskt (eller vridas från vinden) eller elektriskt (med starkströmmens motsvarighet till en potentiemeter) för att jämna ut den? Jag är ju inget fan av vindkraft, men jag tycker det låter lite konstigt att gaskraft vore enda sättet att balansera den.

Jo men all ökad vindkraft de bygger ut innebär att Sveriges möjligheter att bygga ut blir mindre. 72% är tokigt mycket och helt galet att de har fått bygga så, men de kommer väl undan med att de är så små förbrukare.

Vindkraft kan bromsas mekaniskt och elektriskt men tror inte att det går att reglera dem på detta sätt. Bromsningens funktion är ju till för att inte snurrorna ska gå sönder i vinden först och främst. Är dock lite osäker här och behöver kolla upp mer.

Blir det inte störningar i mikroklimatet om man har massa vindkraftverk? Visserligen så är energiförlusten i vinden per vindkraftverk negligerbar. Men någonstan så måste ju energin tas ifrån. Vad skulle konsekvenserna bli om de marknära vindarna blir långsammare? Alla vet ju hur skönt det kan vara med ett rejält blåsväder efter några kvalmiga och tryckande högsommardagar.

I början av Red Mars (har inte läst ut den, inga fler spoilers bitte!) så talar dom om att terraforma Mars genom att sätta ut massa vindkraftverk som skall driva elektriska värmeelement. Dels så bromsar de upp vindarna och dels så blir planeten varmare.