Skatteparadis - bevisfrågor - bevisbördans placering mm

Amerikanska IRS upptäckte vid en granskning av ett amerikanskt dotterbolag till det svenska bolaget fick fram uppgifter om att provision bokförts på ett avräkningskonto. Beloppen hade därefter förts vidare till ett bolag beläget på Cayman Islands utan att någon som helst intäkts- eller kostnadsföring skett.

Aktuella för utredningen var tre svenska bröder, varav en var föremål för rättslig prövning i länsrätten. Både länsrätten och skattemyndigheten gjorde samma bedömning. De tre bröderna ansågs vara företagsledare eftersom de hade haft ett bestämmande inflytande i bolaget på Cayman Islands. Provisionerna, som hadeutb etalats via USA, hade inte ansetts motsvaras av några som helst driftskostnader hos det svenska bolaget. Den skattemässiga bedömningen blev då att utbetalningarna skulle jämställas med oredovisade förmåner eller obehörigen uteslutna medel från fåmansföretag. Vart pengarna tagit vägen var något som inte kunnat påvisas.

Provisionsbeloppen hade betalats ut från det svenska aktiebolaget. Praxis på
området presumerar då att det är huvudaktieägarna som ska beskattas för de
undandragna medlen som lön eller utdelning. Detta bygger på antagandet att de medel som undanhållits stått till huvudaktieägarnas förfogande. I de flesta fall är detta något som kan antagas och någon särskild bevisning om att så är fallet är därför inte nödvändig. Den klagande brodern lyckades inte heller bryta presumtionen i detta fall eftersom domstolen inte kunde fästa tilltro till hans utsaga att han inte förfogat över utbetalda belopp. Sammanfattningsvis fann länsrätten därmed att han som en av tre delägare kunde beskattas för en tredjedel av de överförda och sålunda obehörigen uteslutna beloppen.

Det bör påpekas att domstolen i domen utan vidare bevisning om ägarandelen i bolaget på Cayman Islands valt att beskatta vardera skattskyldig med en tredjedel av de överförda beloppen. Länsrätten fann det styrkt att den klagande brodern var en av tre delägare i bolaget. Därför menade man vidare att han åtminstone tillgodogjort sig en tredjedel av de obehörigen uteslutna beloppen. Detta betyder att brodern dels kunnat få ut mer och dels mindre av beloppen beroende av hur stor andel han ägt i bolaget. Genom domstolens ordval pekar allt på att man avgjort frågan genom att göra en skönsmässig bedömning. Antagandet har därmed varit att de tre delägarna äger lika stor del i bolaget och delar undandragna belopp lika.

I ett flertal skatteprocesser gällande transaktioner med skattejurisdiktioner har
rättskiparna konstaterat att den skattskyldige inte visat att det aktuella förhållandetär riktigt. Domstolarna har fäst stor vikt vid tilltron till de av de skatteskyldiga lämnade uppgifterna. Härigenom har domstolen tillämpat en ny form av bevisbörderegel som påminner något om den omvända bevisbördan.

Den allmänna bevisbörderegel som på sistone har tillämpats innebär alltså att den som lättast kan förebringa bevisning ska göra det. Av stor vikt är att skattemyndighetens påståenden ska vara godtagbara, vilket betyder att dessa ska räcka för att kunna upptaxera vederbörande innan processen kommer till domstol. Detta betyder dock inte att skattemyndigheten under processen kan ta allt med ro utan måste presentera en effektiv motbevisning för att försöka slå hål på de argument som den skattskyldige lägger fram. På detta sätt har bevisbördan på senare tid gått över på den skattskyldige om skattemyndighetens utredning om de bakomliggande omständigheterna är grundligt gjord.

Detta beror på att det i flertalet fall är komplicerat för myndigheterna att erhålla en fullgod bevisning samtidigt som det för den skattskyldige inte borde vara av någon större svårighet att besvara de av skattemyndigheterna ställda frågorna – information som myndigheterna av sekretesskäl inte kan komma åt. Slutsatsen att ett mer aktivt förfarande från attemyndigheternas sida är att önska för att på ett mer effektivt sätt kunna förhindra transaktioner med skatteparadis. Problemet är bara hur en sådan strategi ska läggas upp mer konkret.

Beviskraven är kommenterade i en artikel i Skattenytt (Leidhammar, Börje, Oriktig uppgift – upplysningsskyldighet och bevisbörda,
en replik, Skattenytt 2000, s. 279 ff.). Där uttrycks att det vid eftertaxering ställs strängare krav på bevisningen än vid den ordinarie taxeringen. Denna bevisning har vanligen i rättspraxis uttryckts så att
skattemyndigheten ska styrka att den skattskyldige lämnat en oriktig uppgift.(

Målet RÅ 2002 ref 31 handlade om presumtioner och vilken nivå av bevisning som krävdes för att påföra skattetillägg. Den skattskyldige S.G bedrev näringsverksamhet i firman G:s Byggmontage. Efter en revision beslutade skattmyndigheten i juni 1995 att påföra honom bilförmån och skattetillägg. S.G överklagade skattemyndighetens beslut och yrkade om att inte bli påförd bilförmån samt att skattetillägget skulle undanröjas alternativt efterges.

Regeringsrätten ansåg att presumtionen innebar en bevislättnad för skattemyndigheten. De påpekade dock att presumtioner inte kunde tillåtas få så stor effekt att det faktum att dispositionsrätt förelegat även får innebörden att en oriktig uppgift lämnats. För att det skulle kunna ha ansetts ha förekommit en oriktig uppgift menade Regeringsrätten att det bör krävas att skattemyndigheten hade visat, med de krav på bevisningens styrka som
gällde för påförande av skattetillägg, att dispositionsrätt förelegat och att privat körning hade förekommit i den utsträckning som krävdes för att förmånen skulle anses skattepliktig.

I domstolens slutliga bedömning angående frågan att påföra S.G skattetillägg blev konklusionen att det inte var visat att det hade förekommit privat körning eller att S.G hade lämnat en oriktig uppgift i sin deklaration. Därav kom Regeringsrätten fram till att förutsättningarna för att påföra skattetillägg saknades och avslog därför Riksskatteverkets överklagande om att påföra S.G skattetillägg.

Kortuttag i Sverige från konton som finns i skatteparadis granskades. Namnet Henrik Stigell, tidigare fondmäklare hos Erik Penser och en gång huvudägare i före detta Fermenta, dyker upp. Han bor i Monaco.

Formellt står anonyma bolag i Västindien och truster i Gibraltar eller kanalöarna och ett fasadbolag i London bakom hans bolag ditt pengarna kunde spåras.

Bolagen, Bryson Investments Ltd och Scandinavian Capital Investments Ltd, dyker upp och dessa företräds av Utlandsjuristen.

Misstankar:
- transaktion med bolag i skatteparadis;
- person som tidigare varit aktuell i utredningar kring skattebrott;
- utlandsjuristen förekommer som är specialiserade på skattupplägg.

Här kommer några synpunkter kring sekretessen som omgärdar de anglosaxiska
offshore-trusterna vilka har ett rykte om sig att vara närmast vattentät. På trustförvaltarnas reklamhemsidor ligger det mycket tyngd på orden confidential och private. Men är det verkligen så? Det finns (naturligt nog) en stark vilja hos trustförvaltarna att behålla sina klienter, och de vill givetvis kunna upprätthålla administrationen och sekretessen av sina truster oberoende av restriktiva förändringar i jurisdiktionens trustlagar. Vanligt för offshore-truster är därför att de innehåller s.k. ”flykt-klausuler”, vilket innebär att de vid behov kan ändra rättsordning. Detta innebär att de ena dagen kan styras av Jerseylagstiftning och nästa dag av bahamsk, något som skapar problem vid utredningar och ytterligare bidrar till misstänksamhet. Detta torde dock främst beröra de västindiska offshore-trusterna, då de har betydligt sämre rykte än Kanalöarnas.

Problemen som uppstår för t.ex. den svenska staten är att det oftast är omöjligt att faktiskt ta reda på vem som är ägaren till en trust eller en viss trustegendom, då äganderätten ofta förblir höljd i dunkel via olika komplicerade bolagsbildningar, som i sin tur är skyddade via hemliga bankkonton i t.ex. Schweiz. Trustbildningar erbjuder alltså upp till tre olika nivåer av sekretess för sina investerare.

Idag ser vi dock en ökad tendens till att även offshore-trusterna måste registreras för att kunna övervakas. Dessutom har de nu en skyldighet att lämna information rörande ränteinkomster, om en sådan förfrågan skulle uppstå från något av de andra medlemsländerna. Enligt engelsk rätt är det lagligt att hålla pengar offshore sedan 1979, men det är olagligt att undanhålla ränteinkomsterna därifrån. Risken med det hårda sekretesskyddet är att det missbrukas och används för skatteflykt. Kritiker menar att jurisdiktioner som håller hårt på sekretessen ”säljer ett skydd mot andra länders lagar”.

Nyligen vann det engelska Skatteverket (HM Revenue and Customs) en seger
mot fyra av Storbritanniens största banker genom ett utslag av the Finance
and Tax Tribunals Special Commissioners som innebär att de måste
lämna över information om uppemot 100 000 kunders bankkonton i syfte att
utöka skattebasen. Den brittiska staten beräknar att härigenom kunna driva
in 275 miljoner pund. Irland (som vissa hävdar själv är ett skatteparadis),
lyckades förra året återta nästan 1 miljard GBP i obetalda skatter från banker
på Kanalöarna.

Även i Sverige har vi motvillig inställning till offshore-sekretessens dimensioner.

Skatteverket kräver att svenska stiftare eller förmånstagare till truster
vid en prövning ska kunna bevisa trustens rättsliga status genom att infordra
relevanta handlingar såsom trusturkund och ev. instruktionsbrev (letters of
wishes).

Förfarandet med kapitalförsäkringar innebär att upparbetade värden i bolag inte ska beskattas när de tillgodoräknas eller tas ut av ägaren till bolaget i form av kapitalvinst eller utdelning. Detta beror på att vad som tillgodoräknas en kapitalförsäkring i form av utdelning och kapitalvinst inte beskattas i försäkringen och att uttag från en kapitalförsäkring inte beskattas. Ett antal mål har redan avgjorts i domstol. Några av dem har refererats i Skatteverkets rättsfallsprotokoll som finns på Skatteverkets hemsida under fliken rättsinformation, protokoll nr 18/2005, 24/2005, 30/2005, 14/2006 och 27/2006.

Allmän beskrivning av uppläggen
De utländska kapitalförsäkringar som används i de nu aktuella uppläggen är av s.k. unit-linkedtyp (fondförsäkring). Kännetecknande för dessa är att ägaren till försäkringen mer eller mindre fritt kan disponera över försäkringskapitalet genom placeringar i olika värdepapper.

Kapitalförsäkringar
De försäkringsbolag som tillhandahåller de nu aktuella kapitalförsäkringarna är nästan uteslutande belägna i ett skatteparadis där möjligheten till kontroll och insyn är begränsad. Genomgående för försäkringarna är att försäkringsrisken är minimal.

Vidare finns det ofta inga eller få begränsningar när det gäller olika placeringsmöjligheter eller att i övrigt disponera över försäkringskapitalet genom personliga lån eller uttag från försäkringen. Det finns således möjlighet att disponera över försäkringskapitalet genom att t.ex. lägga in ägarens aktiebolag eller optioner som ägaren utfärdat avseende det egna bolaget och liknande.


Beskrivning av ett typfall
1. En ägare till ett fåmansföretag köper en kapitalförsäkring. Försäkringspremien 100 000 kronor betalas genom en utfärdad revers eller genom en kontant insättning på depåkontot (försäkringskapitalet) som är kopplat till försäkringen.
2. Kontanterna eller reversen används för att depåkontot som är kopplat till kapitalförsäkringen ska "förvärva" ett nybildat aktiebolag för 100 000 kronor antingen av ägaren till försäkringen eller externt. Omgående därefter börjar ägaren till försäkringen bedriva verksamhet i aktiebolaget. Det förekommer även att "förvärvet" avser ett bolag där ägaren av försäkringen redan bedriver verksamhet eller att bolaget bildas i försäkringen. Innebörden av förfarandet blir således att försäkringskapitalet använts för att förvärva ett bolag som fullt ut kontrolleras och disponeras av ägaren till försäkringen. Formellt är det däremot försäkringsbolaget som står som ägare till aktiebolaget. Försäkringsbolatet äger depåkontot som är kopplat till försäkringen, även om bolaget bedrivs och disponeras på samma sätt som om det ägdes av ägaren till försäkringen.
3. Ägaren tar genom uttag från försäkringen ut upparbetade vinster i bolaget. Vinsterna tas ut genom utdelning från bolaget eller genom den kapitalvinst som uppkommer när bolaget säljs. I de fall bolaget säljs har verksamheten oftast flyttats över till ett annat bolag som är knutet till försäkringen eller ägaren till försäkringen. Det förekommer även att bolag inför en utförsäljning läggs in i en kapitalförsäkring för att ägaren ska undkomma kapitalvinstbeskattning.

Uppläggen görs ofta mer komplicerade genom att ett eller flera bolag, som ägs av försäkringsbolaget, läggs in som mellanled mellan det nu aktuella bolaget och kapitalförsäkringen.

Åtgärder från Skatteverket
Skatteverket har angripit ovanstående och liknande förfaranden enligt följande beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

· SKV påstår att den egentliga ägaren till bolaget är ägaren till kapitalförsäkringen och ska därför beskattas för utdelning och kapitalvinst som om han ägt bolaget direkt.
· SKV påstår att det som upparbetats i bolaget och som tillgodoräknats kapitalförsäkringen ska behandlats som lön till den som är verksam i bolaget och ägare till försäkringen. Detta synsätt bygger på principen att vad försäkringsbolaget som formell ägare till bolaget tillgodoräknar kapitalförsäkringen ska ske med beskattade medel. ·
Skatteverket tillämpar skatteflyktsklausulen.

När det gäller senare års upplägg gör ofta en prövning genom den CFC-lagstiftning som gäller fr.o.m. 2005 års taxering.

Förfarandet innebär att koncerner med olika koncerninterna transaktioner försöker uppnå en effekt som i sak är densamma som om koncernbidrag skulle ha lämnats med avdragsrätt från ett svenskt aktiebolag till ett utländskt bolag som inte beskattas för de överförda medlen i Sverige (i aktuella fall beskattas de mottagna medlen inte alls).

Beskrivning av ett typfall
En koncern med ett utländskt moderbolag, U, äger direkt eller indirekt ett svenskt rörelsedrivande bolag, S. Koncernen eftersträvar att minska beskattningen av resultatet i det rörelsedrivande svenska bolaget. Därför vill koncernen överföra en del av resultatet från S till ett annat koncernföretag, A, (som inte driver verksamhet i Sverige) hemmahörande i ett annat land som har lägre beskattning.

Koncernbidrag kan inte lämnas med avdragsrätt enligt 35 kap. inkomstskattelagen (IL), eftersom ett villkor för sådan avdragsrätt är att mottagaren av bidraget beskattas för det i Sverige. Resultatet kan inte heller reduceras genom att tillgångar överförs eller tjänster utförs för underpris mellan S och A, eftersom resultatet kan korrigeras med stöd av den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL.

Eftersom varken koncernbidrag eller felaktig prissättning kan användas för att reducera resultatet i S till förmån för A vidtas i stället följande transaktioner:
1. U bildar ett nytt svenskt AB, NYAB.
2. U överlåter S till NYAB för S:s marknadsvärde. Som ersättning erhåller U en revers från NYAB. Räntan på reversen och övriga villkor är marknadsmässiga.
3. U lämnar reversen som kapitaltillskott till A.
4. Räntebetalningen från NYAB till A finansieras med avdragsgilla koncernbidrag från S till NYAB.

Enligt skatteverket saknar denna typ av koncerninterna förfaranden affärsmässiga skäl vid sidan om skatteeffekterna, och därför kan underkännas med stöd av lagen mot skatte flykt så att avdrag för de överförda medlen i form av ränta inte medges.

Informativt!

Bra jobbat!

mvh

Fyra avtal i skattehänseende har skrivits mellan de nordiska länderna och Isle of Man. Det handlar om ett informationsutbytesavtal, samt tre dubbelbeskattningsavtal gällande: sjö- och luftfart, fysiska
personer och inkomstjusteringar i internprissättningsärenden.

Informationsutbytesavtalet
Enligt med OECD :s riktlinjer. Det innebär att t.ex. vid behov
från det svenska skatteverkets sida att avgöra den skatterättsliga hemvisten för en viss person kan de erhålla information om ägandestrukturer och transaktioner som har anknytning till Isle of Mans finansväsende. Med andra ord, sådant som banksekretessen förr dolde för svenskt vidkommande.

Skatteparadis i förhållande till Utlandsenheten
Skatteparadis försvårar vår möjlighet till att tillämpa svensk skattelag genom sina sekretesskydd. Skattepliktigt kapital skall beskattas.

Deras kompetens
Vi upplever ett gott gehör och stöd för vår verksamhet inom riksskatteverket och även bland politiker. Och vi har byggt upp den kompetens vi behöver för att möta den expanderande skatteflykten från Sverige. Några särskilda lösningar såsom Italien m.fl. skatteamnesti, eller andra åtgärder är inget vi överväger att rekommendera till politikerna, utan vi jobbar på som vanligt med
att undersöka misstänkta bolag och personer osv. Vi står oss bra i jämförelse med andra skatteverk inom OECD, och vi tror att skatteparadisen på lång sikt skall bli transparenta. Mycket beror dock på USA:s vilja och engagemang, som ju var positiv under Clintonadministrationen, men gick ner vid Bushs övertagande, för att sedan få ett uppsving efter terrorattentaten den elfte september.

Utlandsenhetens förhållningssätt till skatteparadisen
De på utlandsenheten berättar vidare att de inte har gjort några besök på skatteparadis. De menar att det skulle vara skoj, men frågar sig vad det skulle ge att ”komma ner som en nyfiken turist- vår inblick hade nog inte tillåtits öka ändå”.

Vidare sades att andra skatteverk inom OECD har ett närmare förhållande och nära samarbete med skatteplanerare och företag. Här har vi inte den praktiken. Antar att det närmare förhållandet är en kulturell- historisk skillnad. Dock så tror vi inte att särskild information riktad mot dem skulle göra
någon skillnad i deras verksamhet. Vi har funderat på det, men avböjt. De är så duktiga på det de gör; de har perfekt koll på oss – deras verksamhet grundar ju sig trots allt på vår verksamhet och overksamhet. Skv informerar via hemsidan vart fokus i verksamheten kommer att ligga över en viss
framtid. Detta görs i brottsförebyggande syfte - att de som eventuellt planerat oegentligheter vet att de kommer att ha ögonen på sig.

Misstänker vi fuffens i något företag undersöker vi det närmare. Vi har stora befogenheter till materialutkrävande osv. innan vi behöver lämna över till polis och åklagare. Vi gör oanmälda besök hos företag där vi har misstankar om brott. Vi upplever att det är meningslöst att köra informationsdriver till (illegala) skatterådgivare. Vi arbetar mer i det tysta. Vi har egentligen inget att informera om som de inte redan vet.

Indirekt sker viss information genom att vi på skatteverkets hemsida förmedlar vår syn på vissa skatteupplägg osv. Och vi har endel att lära av andra länders förhållande till företag och skatteplanerare. Vi är på väg mot ett mer kommunikativt förhållande och mer informativa arbetssätt, i syfte att motverka skattefusk, dvs. för att få den preventiva effekten genom att säga:
det här kan vi, vi vet att det här upplägget används osv.

De menar vidare att jakten på illegala skatteupplägg och dess skatteplanerare är ett katten och råttan spel. För tio år sedan slussades pengar direkt från svenska företag till skp. Det var således väldigt lätt att upptäcka. Så kan skatteplanerarna inte jobba längre, utan de pressas hela tiden till
smartare upplägg allteftersom vi kommer på och spårar deras aktuella sådana.

Till och med januari 2008 återfinns det 38 skatteparadis i världen, att jämföra med de 41 identifierade år 2000. Inga har tillkommit, däremot har tre försvunnit. Dessa tre är: Barbados, Maldiverna och Tonga. Detta skedde perioden 2001- 2002, vilket stöder uppfattningen att det var då – innan 2004 – som OECD:s projekt var som mest lyckat. I korthet var förklaringarna till att dessa jurisdiktioner inte längre betraktades som skatteparadis som följer:

Barbados uppfyller inte skatteparadis- kriterierna längre eftersom de har väl fungerande informationsutbytesavtal med andra länder, och de är villiga att ingå sådana avtal med OECDmedlemmar som de ännu inte har avtal med. Vidare är jurisdiktionen ganska transparent, och nyliga (2002) åtgärder gör deras skatte- och regulativa regler ännu mer transparenta.

Maldiverna uppfyller inte kriterierna för skatteparadis- benämningen eftersom de inte har en offshore- sektor för geografiskt mobila aktiviteter såsom den finansiella näringen. Vidare är de i hög grad transparenta, samt så har de inga administrativa praktiker som förhindrar ett effektivt utbyte
av information.

Tonga har nyligen (2001) gjort lagstiftade ändringar och tagit administrativa åtgärder för att identifiera de områden som ledde till skatteparadisklassificeringen. Vidare har de låtit meddela att
de kommer att vidta lagstadgade förändringar för att bli kvitt möjliga skadliga skattepraktiker.

Konsultarvode till Gibraltarbolag
Du äger ett bolag och kan då tecknat ett konsultavtal med bolaget och ett eget bildat bolag i Gibraltar. Du kan dels låna pengar till Gibraltarbolaget (räntefritt eller symbolisk ränta t.ex. referensränta + 5 %) och dels fakturera konsultarvoden från Gibraltarbolaget.

Komanditbolag tillsammans med Jerseybolag som delägare
Du äget ett bolag och bildar ett på Jersey. Tillsammans bildar ni ett KB i Sverige med 50/50 ägande. Nu kan vinster slussas till Jersey och detta innebär skattefrihet.

Försäljningsbolag på Jersy:
Du är anställd av ett svenskt bolag men ska bearbeta en utländsk marknad. DU kan då flytta till landet t.ex. England och där begära utbetalning av arvoden etc till ett offshorebolag t.ex. i Gibraltar.