Den svenska avundsjukan. Finns den?

Nej, det är en myt. Det existerar inga som helst studier som visar att svenskar skulle vara mer avundsjuka än andra. "Den svenska avundsjukan" är ett retoriskt påhitt av högerideologer, som försöker förvandla en preferens för jämlikhet och solidaritet till något negativt.

Tror inte heller på nån svensk avundsjuka. Däremot tycker jag det är helt ok att missunna folk som har en massa utan att gjort ett skit för att förtjäna det. Fast det är nog helt naturligt och nåt som driver folk att uträtta saker själva.

Enda gången man ser riktigt sjuk avundsjuka är nog nazister som pga vissa judars framgångar i media och bankväsendet helt enkelt hatar de alla.

Det är en myt.

Men skillnaden är att i engelsktalande länder, åtminstone USA, används avundsjuka som en drivkraft att bli ännu bättre, tjäna ännu mer än grannarna och öka sin sociala status; till skillnad från Sverige, där idealet tycks vara att gå och rösta på ett parti vars politik totalt grundas på att jävlas med folk som faktiskt jobbar och tjänar bra med pengar.
Sedan är avundsjukhet som fenomen inte lika markant i USA, trots allt. Enligt många undersökningar anser majoriteten av amerikanerna att miljonärer förtjänar sina pengar, de tror själva att de kommer få riktigt gott om pengar och samhällsattityden är mer hyllande mot sådana personer, än Sverige.

Med andra ord - svenska avundsjukan finns i högsta grad.

Jag håller helt med dig om detta. I USA uppmuntras du att lyckas i Sverige muttrar folk åt dig att ställa dig i ledet och inte sticka ut eller tro att "du är något", det är fult att tycka att man är bra i Sverige. Jantelagen råder i allra högsta grad.

Håller tyvärr med, men jag kan faktisk inte säga riktigt hur det är i andra länder med avundsjuka?
Är det nån som vet? Jag har varit utomlands en del men bara som turist . Eller nja iofs var jag utomlands ett par månader och bodde i en familj. Då märkte jag av avundsjuka men inte lika mycket som här. (och inte från familjen jag bodde hos, men från deras bekanta osv).

Synd att Jantelagen är så sträng, jag tror den håller många tillbaka.

Klart att det finns...

Hela sossesystemet är ju uppbyggt på avundsjuka...

Sen är ju Jante som har nämnts tidigare en bidragande orsak..

Avundsjuka i Sverige finns sannerligen och är väldigt vanligt. Exempelvis när alla kärringar gaddar ihop sig och snackar skit om vissa personer och deras familjer och skvallrar bara för att det är någonting de är avundsjuka på. Tro mig, det händer varje dag överallt, man vet inte om det bara vilket är en av deras avsikter.

Jag har till och med varit med om att mina gamla BÄSTA kompisar snackade skit om mig dagligen, när jag inte var med. Sker det så ofta på ett negativt sätt så är det ett tecken på någon form av avundsjuka, mer eller mindre.

Jag tycker detta är väldigt konstigt, för jag har aldrig känt denna form av avundsjuka som majoriteten av den resterande befolkningen tydligen gör.

Visst kan amerikanerna verka mer positiva på ytan, men det är ofta ganska falska leenden. De är lika avundsjuka som alla andra, men positivitetstänkandet är så starkt och välgrundat där att det sitter i ryggmärgen på dem att alltid le och säga nåt peppande vare sig de är avundsjuka eller inte.

Man vill för allt i världen inte uppfattas som en människa med en negativ attityd, det är riktigt riktigt fult för en amerikan och kan hindra dig från att få jobb osv. Min uppfattning iaf, när vi nu är igång och generaliserar...

Ja, det finns inget som tyder på att svensken är mätbart mer avundsjuk än något annat västerländskt folk.


Har varit i amerika och träffar amerikaner titt som tätt i mitt jobb(jobbar som taxiförare) och senast idag så körde jag ett par från USA. Ganska friskt och härligt med amerikaner i lagom doser må jag säga. Speciellt när man sitter och degar i en taxi. De livar upp en med sin positiva attityd och framåtanda(påklistrat eller ej). "I Love Umeå" sa en väldigt proper amerikansk kvinna i 40 års åldern till mig idag och forsatta att ösa lovord över amerika, sverige osv =)

Körde några stockholmare igår varav en kvinna överlägset sa "ja, de har väl någon affärsgata någonstans, haha." och i förra veckan sa en annan stockholmstjej att "det värsta med de här jävla småhålorna är att det bara finns pizza och hamburgare".

Inget fel i att uttrycka sina ärliga åsikter trots att man har en skev verklighetsuppfattning. Men samtidigt är det jäkligt uppfriskande med lite jänkare då och då som är framåt och positiva! =)

Inte vad jag märkt av.
Jag tänker dock inte i materiella termer så mycket, och kanske inte noterar om andra gör det.

Appropå invandrardiskussionen vill jag påstå att det finns något som heter: "det sydländska skrävelbehovet."


Det finns speciella villaförorter där bara rika invandrare bor. Finns bland annat i Malmö-området. Det är humor, fast ändå allvarligt eftersom det visar vilken segregation som existerar.

Att påstå att den inte existerar är för mig att se mellan fingrarna, jag bemöts av den konstant i min vardag. Tyvärr tror jag att den förstärks då många förmögna människor vet om det, ser ett slags nöje i det och provocerar emellanåt. Det jag inte förstår dock är varför det är okej att sparka uppåt, men inte neråt. Ack vad man skulle få sota om man talade illa om en låginkomsttagare, men att säga att en förmögen person är ett svin det är det ingen som reagerar på - Något jag tror t.ex. Bert Karlsson är trött på.

Jag ser det såhär; ingen blir framgångsrik utan att ge mer till samhället, visst man kan ärva pengar, men är det något fult? Nej. Vem som helst kan utbilda sig, starta ett företag, eller spela på triss. Hur kommer det sig att triss har blivit det ända hederliga sättet att bli rik på I Sverige?