Icke, således, dock m.m. använda sig av dessa?

Jag har tänkt på en sak ett tag nu. Det finns väldigt många ord som är på väg att försvinna. Till exempel dock, icke och således. Det jag undrar är om dessa ord är rätta att använda i skrift nu för tiden? När är de rätta/ej rätta att använda, till exempel i skoluppsatser? E-mail? Debattinlägg i tidningar? I böcker? Fler ord som är/inte är okej att använda längre? Stör ni er på vissa äldre ord som används av många som ni inte tycker borde vara tillåtna? Motivering med tack.

Jag använder "dock" och "således" spontant i kombination med mer moderna uttryck som "diggar" och "stenhårt". Jag tycker att det blir en skön kontrast mellan gammalt och nytt, högtravande och anspråkslöst.

Hur det rent lingvistiskt är korrekt eller inte vet jag inte, det får du nog fråga SAOL om. Gissningsvis så är det "ok" att använda dem ifall de finns listade där.

Litteratur->Språk

/mod

Jag håller med du.
Dock iaf är perfekt i skrift, men inte riktigt lika bra i tal.
Således lite samma sak, men inget jag använder så värst ofta.

Angående om det är korrekt eller inte känns snart som man kan skita i, för vad man än trodde var rätt så är det antingen ändrat eller iaf urvattnat idag...

Jag känner att jag använder 'dock' alldeles för ofta i skrift. Precis som jag använder 'though' alldeles för mycket när jag skriver på engelska. Mycket svårt att vänja sig av vid.

Det gör jag hyfsat ofta. Dock är det enbart dock som jag använder mig av när jag talar. Använde det idag på jobbet faktiskt.

Heh, att använda ovan nämnda ord kommer naturligt för min del. Å andra sidan så har jag fått höra att jag talar... "konstigt". Ja, bortsett från mitt mumlande och min kvasi-brytning, då.

Jag talar aldrig med sådana ord. Använder det enbart i skrift. Men när jag skrev en svenskainlämning så insåg jag en sak. Hade jag fått en novell att bedöma som innehöll en massa dock, icke, således, voro, huru, I, Si och liknande 1800-tals språk så hade jag reagerat negativt (om det inte var väldigt hög klass på helheten). Eftersom jag använder många av dessa ord när jag skriver så blev jag fundersam till om man verkligen ska det? För hur reagerar folk om de läser något som inte är av t.ex. Strindberg, låt säga en Linda Skugge med sådant språk? Skulle hennes böcker verkligen bli lika lästa eller skulle de förlora lite i läsvärde?

Nu anser jag att hennes böcker knappt har något läsvärde men ändå..

Understundom önskar skribenten servera en kontrastrik text. Tänk på texten
som en tavla eller ett foto. Det finns knappast fel färger, om betraktaren
upplever resultatet som intressant. Det finns knappast fel ord, om läsaren
finner resultatet intressant.

Povel Ramel var en språkekvilibrist. Han blandade glatt gamla och nya ord. Vid
behov myntade han egna uttryck. Se där ett föredöme! Digga Darwin stenhårt!

Situationer när gamla ord med all rätt har rensats ut är exempelvis konstiga
ord från dammiga kanslier. Ordet »bestrida« har diskuterats på en annan tråd.

En situation när det kan komma väl till pass med lite äldre ord är om man på
ett hyfsat sätt skall tala om för en skitstövel att han är en skitstövel. Det kan
gälla andra känsliga situationer.

Istället för att utsätta den dyrkade för plumpa förslag, kan man fritt citera en
strof av den nämnde Povel Ramel:

— Carina, skulle inte vi således kunna följa de ursprungligaste prejudikaten?

Jag vill slå ett slag för emellertid som är ett riktigt skönt ord. Det ersätter det vardagliga men och det betydligt fulare dock, fast ofta är emellertid svårt att använda utan att få backning och frågande miner.

Jag är en flitig användare av ordet 'dock'.

Jag är dock inte lika duktig på att använda ordet "således". Jag tror knappast på att något är rätt eller fel. Bägge är ju två fullt definierade ord.

Du har missförstått frågan. Ordens definition har i detta fall ingenting med deras bruk att göra.