Vilket samhälle får vi om juridiska aborter införs?

Och hur skulle de påverka barnen?

Personligen anser jag att det skulle vara ett nerköp för alla inblandade parter utom för dem som verkligen aldrig skulle vilja se sitt barn och kan göra nåt annat roligare för peningarna.

En juridisk abort innebär att mannen i en tidig graviditet skriver på ett kontrakt om att slippa betala för barnet och som motprestation ska hålla sig undan från barnet i 18 år. Han får alltså inte träffa barnet och inte vistas i dess närhet som skola och liknande.

Är en sådan lag något ni tycker skulle vara bra eller dålig?

Hur skulle det påverka samhället som helhet, alltså hur skulle barn växa upp?

Tja... Som det är nu så tar ju de flesta hand om sina barn för att de vill, och inte för att de måste. Ifall man inte vill ta hand om sitt barn brukar man fly efter sexciggen och sedan aldrig återvända. Ser inte hur det skulle bli så mycket annorlunda, bortsett från att man inte har ens någon chans till att ändra sig de kommande aderton åren.

Och det är ju lite problematiskt: Nyheten om en graviditet kan få även den mest stabila människan att lägga benen på ryggen, mammor likaså pappor. Tänk om folk i rena förskräckelsen skulle börja skriva sådana kontrakt och sedan ångra sig?

Jag tycker att det är en bra ide.

Om mannen betalar underhåll eller inte spelar väl ingen roll för barnet. Det är ju närheten till fadern som betyder något. Inte pengarna.

Ja precis min tanke. Det är rätt naturligt och bli alldeles omskakad om en oväntad graviditet uppstår.

Skillnaden mellan en klinisk abort och en juridisk är ju att vi den första så finns inget barn men i den andra finns det det.

Man kan naturligtvis ändra sig vid bägge. Men skillnaden är att vid den juridiska aborten är det svårt för mannen att riktigt veta vad det hela ska mynna ut och i början är nog kanske inte panikkänslorna långt borta. Alltså lätt att skriva på ett sånt kontrakt och sen är det oåterkalleligt.

Jag tror att många skulle kunna tänka sig att skriva under ett sånt kontrakt i tidig graviditet. Vilket skulle skapa en armé av mammor med enskild vårdnad.

Många mammor kanske skulle tycka att det är ganska skönt att ha barnen helt själv. Kanske det här skulle öka med deras godkännande.

Hur påverkar det barnen att växa upp i ett sånt här matriarkat?

Tror du inte att väldigt många män skulle ångra sig?

De får ju inte träffa barnet och hur vet man i förväg att man inte vill det? Innan barnet ens är fött?

Nu är jag inte så insatt i det här... Men vilka länder har den här lagen?

Så ett par obligatoriska vändor till psykolog innan pappret skrivs på?


Inte om den juridiska aborten ska skrivas på under samma period som den kliniska aborten fortfarande kan göras.


18 år känns inte så länge tycker jag, om man jämför med den livstidsdom man utsätter sig för som kvinna (och för mannen) vid en klinisk abort.


Fattar inte grejen. De flesta kvinnor gör väl också abort i ett tidigt skede?!?


Tror många barn skulle tycka att det var skönt också.
Har tre exempel (ingen av dem gäller mig, men två är nära vänner och en är bekant)
1. Pappa ringer dyngrak ca två tre gånger per år, han är på fest och har kommit på att han är pappa, vill att mamma ska väcka sonen så han får prata med honom. Mamma vägrar och säger till att han skall ringa dagen efter, dagen efter ringer ingen .. nästa samtal kommer likadant efter flera månader igen. Om mamman ringer upp dagen efter är sonen inte längre intressant.
2. Pappa sätter igång en vårdnadstvist varannat år då han kommer på att han vill vara med sin son. Tvingar sig på med födelsedagspresent till en pojke som inte känner honom och tycker att han är obehaglig. Pojken har en fadersgestalt som han sedan flera år kallar pappa och som han känner sig trygg med.
3. Barnet blev gjort i buskarna på en festival. Mamman vet inte vem pappan är, pappan vet inte att han är far. Pojken har idag en "pappa" och ser ut att må prima.


Vad är skillnaden på en pappa som inte bryr sig och en pappa som inte bryr sig? 1273:-?

Tror att många både mammor och barn hade mått bättre om saker och ting var annorlunda. Om pappa redan från början bestämt sig för att inte vilja ha med barnet att göra, så förstår jag inte tvånget, det är lättare för en tjej då, orättvist?
Om fler skrev på juridiska aborter skulle chansen att adoptera bli lättare om mamman faktiskt hittar en ny man som är villig att ta ansvar, barnet skulle få en tryggare vardag och framtid.

Varför är det så ok för en blivande moder att avsäga sig föräldraskapet? Men inte för en blivande fader?

Hur vet en kvinna dessa saker då?

Barnen anpassar sig alltid, annars hade människosläktet dött ut för länge sedan. Det känns bara lite dumt, de där omtumlande panikkänslorna tror jag är något som alla går igenom när de ska bli föräldrar. Något man kanske MÅSTE gå igenom för att komma ut starkare på andra sidan...

Men, å andra sidan - pappor (och mammor, för all del) lämnar ju sina barn redan i dag pga just sådana panikkänslor. Nån större skillnad är det väl inte bortsett från de uteblivna pengarna då.

Jag vet inte ifall många mammor faktiskt skulle tycka att det vore skönt med ensamvårdnad. När man är gravid är det väl rätt naturligt att inte vilja vara ensam - man är utsatt och faktiskt ganska så hjälplös mot slutet av de där nio månaderna. Och när bebisen väl är ute kan jag inte förstå hur någon skulle vilja vara ensam med barnet, utan att ens ha prövat på att dela på den glädjen med en partner. Fast, givetvis finns det säkert sådana mammor också men jag tror inte att de är "många".

Tycker att fri juridisk abort borde vara lika självklart som fri klinisk.
I ett samhälle där kärnfamiljens vara eller icke vara ständigt debatteras, där ensamma föreldrar, singelfamiljer, plast-mammor och -pappor syns överallt bör inte folk som inte vill ha barn/inte kommer engagera sig i sina barn, vara vårdnadshavare.

Den stora frågan borde väl egentligen vara om det är så att ett barn far illa av att växa upp med en förelder, eller om barnet far illa av samhällets förväntningar på kärnfamiljen?

Däremot tycker jag att det finns flera aspekter som måste addresseras innan man instiftar en lag av den här typen, exempelvis:
Bör man tillåta kontraktskrivning före barnets födelse?
En man har ju inte samma biologiska möjlighet som kvinnan att knyta an till ett barn före födelsen.

Hur ska man se till att modern inte pressar fadern att skriva på för att hon vill slippa hans inblandning, dvs vilken rättsättssäkerhet finns, för båda parter?

Hur ska reglerna se ut om man ångrar sig, kan man/bör man kunna ta sig tillbaka in i sitt barns liv igen om man tar lika mycket ansvar som den andra föreldern?

Kommer lagen till lika stor del som familjelagen idag, präglas av tankesättet "mamman är viktigare för barnet", kort och gott, kommer lagen vara könsneutral? Exempelvis: En mamma som föder barnet men gör en juridiska abort och lämnar barnet till pappan, kommer hon kunna göra detta på lika villkor?

I ett jämställt samhälle bör inte en person vara betalningskyldig för ett barn bara för att man är den biologiska föreldern, jämför med det absura i att en mamma som adopterat bort sitt barn måste betala pengar till adoptivföreldern.

Antar att jag kommer få ta en del skit, men jag anser att det i dagens samhälle, där kvinnor både kan och får förvärvsarbeta på (någorlunda) lika villkor som män, måste vara så att folk som skaffar barn, detta gäller både män och kvinnor, kan försörja sina barn på egen hand om man en dag står utan partner.

Jag skulle exempelvis inte välja att skaffa barn i dagsläget, då JAG saknar de ekonomiska möjligheterna att försörja ett barn, även om jag och min partner gemensamt kanske har den möjligheten. Detta beror inte alls på att jag förväntar mig att det inte kommer hålla oss emellan, men shit happens, och jag vill veta att jag och mitt barn klarar oss utan pappan om det skulle komma till det läget.

Tror att en lag av de här typen skulle få folk att tänka till en gång extra innan de skaffar barn, mammor skulle inte kunna luta sig mot vårdnadsbidrag och pappor skulle inte kunna köpa loss sig från ansvar med pengar,men gulla med barnen när det passar dem.

Tanken att denna lag skulle slå hårt mot kvinnor visar ju bara på att samhället i stort fortfarande underordnar kvinnan, där hon ses som den själsliga försörjaren och han som den ekonomiska.

Ett jämställt samhälle måste utmana normer och könsroller, annars är jämställdheten bara en bluff.

Sällsynt korkat, om man får ett barn, vare sig man vill ha det eller inte är det faktiskt så att man får ta konsekvenserna av det.
Barnet har aldrig bett om att få komma till och om inte de som ligger bakom deras existens har nån lust att ta hand om det så kan de gott betala.
Knullar man tar man konskvenserna och man tar hand om ev. barn som är något som kan ske efter utförd aktivitet.
"Juridisk abort" tror och hoppas jag aldrig kommer införas i demokratiska länder.

Är du för eller emot klinisk abort?
Hur skulle du se på ett fall där mannen drogats, haft sex (blivit utnyttjad), och kvinnan blivit gravid och valt att föda barnet, bör han betala vårdnadsbidrag om han inte vill vara en del av barnets liv?