Man & kvinna, dåtid och nutid

Varför förändrades egentligen männens och kvinnornas roller från samlar och jägarsamhället till ett jordbrukssamhälle? Finns det kopplingar till vår tid nu? samband osv...?
Tacksam för svar!
mvh\durden

Vill du veta varför det gick från det paleolitiska systemet till det neolitiska eller varför könens roller förändrades?

Förstår inte heller frågan, men menar du att könsrollerna förändrades på något sätt?

Herr Jernkrok: Samlar och jägarsamhällte brukar vi väl ändå kalla för det mesolitiska?

Nja, jag vill veta varför könens roller förändrades samt varför??
Pga att mannen vill vara säker på att ungen som föds har hans, helt säker på att frugan inte varit otrogen? Alltså arvet var väl otroligt viktigt på den tiden så att ungen var mannen unge var viktigt.

Ja, alltså jag vill ha tankar kring hur kvinnan började bli förtryckt.
Samt om det finns tydliga kopplingar mellan då och nu.

När människan började odla marken så ökade barnafödandet (mer mat) och kvinnorna stannade hemma.
Kvinnan blev beroende av mannen för födan.
Innan jordbruket så stod kvinnorna för merparten av födoanskaffningen.
Kvinnor sökte efter rötter, bär, frukter etc medan männen jagade.

Det mesolitiska skedet var den tiden som var mellan den paleolitiska, d.v.s. ett delvis jordbruk delvis jägar- och samlarsamhälle.

Meso betyder just mellan (jmf. Mesoamerika)

Lite tillägg och förtydligande till ett i stort korrekt inlägg: kvinnorna ha förlorat på plogens och boskapens införande, det är tungt att plöja (fysisk styrka) och boskapen är långt borta, så det är svårt att kombinera boskapsskötsel med andra kvinnosysslor. Förutom detta har ju självklart krigets ökade betydelsel spelat in. När man börjar äga saker fanns det något att ta med våld genom att plundra.

Alltså arv ökar väl i betydelse då människor börjar äga mer, men kom ihåg att detta är fem till tiotusen år sedan vid övergången. Jag förstår inte heller din förklaring, mannen vill vara säker på att ungen är hans, varför skulle då kvinnan förlora sin makt? Vad för slags makt? Är det så att du syftar på en av de mest betydelsefulla funktionerna med äktenskapet, att reglera hur gårdar etc. ärvs? Grunden till olikheter gällande välstånd och inflytande läggs ju vid den här tiden.

Fundera också på klasskillnadernas sammansättning mellan tiderna, är det så att män även nu lägger beslag på de mest viktiga arbetsuppgifterna i samhället, om så av samma orsaker som förr eller andra?

Arvsbiten har mycket lite med skiftande i makt att göra.
Det var inte därför det kom till.
Det vi vet är att arvet var viktigt, en man kunde t.ex. inte göra sin son arvslös utan anledning.
Men det var ändå vanligt att folk adopterade varandra, så att arvet stannade inom den omedelbara familjen var inte lika viktigt.
Nämnas angående arv är att det finns väldigt många olika källor som visar på att män ofta skänkte en stor del av arvet till sin hustrur.
Detta tyder på att familjelivet ofta var baserat på kärlek och inte auktoritär makt. Även om männen i praktiken hade en sådan makt.
De kunde t.ex. sälja sina barn och sin hustru som slavar.

Haha, sista frågan märks det att du är lärare på..

Kan inte hålla med angående boskapsskötseln. I många boskapsskötande kulturer deltar kvinnorna minst lika mycket som män. Exempelvis har vi nomadiserad boskapsskötsel såsom den i Mongoliet, eller renskötseln i Sibirien och på Nordkalotten här i Skandinavien. I dessa kulturer är kvinnorna högst delaktiga, och i synnerhet mjölkning har varit en ren kvinnosyssla i många kulturer. Vi kan också ta vårt fäbodväsen som exempel, där kvinnorna i ännu högre grad än männen stod för arbetsbördan med vallning och mjölkning.

och att vara säker på att barnet är sitt eget, så har väl det aldrig kunnat garanteras. En rolig grej var när vi renoverade en gammal prästgård på 70-talet och bröt upp golvbrädorna i vindsgarderoberna. Där låg alla möjliga grejer, men det roligaste var ett tiotal dagböcker skrivna av en präst bördig från norra Vi. Alla var skrivna i slutet av 1800-talet och handlade om allt som hänt honom, bland annat att han hade 16 barn och alla med olika bondmoror. När gubbarna var i skogen och jobbade så passade han på att göra "hembesök".
Hans kvinnosyn var också ett kapitel för sej, det kunde exempelvis stå "idag vigde jag en dräng och en annan".
Så könsroller och veta vem som ärvt vad, det får man nog ta med en nypa salt.

Jag är också skeptisk till arvets betydelse i början av jordbruksrevolutionen, vi vet väldigt lite om hur arv fördelades vid den tiden utan det klarnar mer längre fram.


Jo, det är klart att det finns undantag till detta, vi pratar om olika jordbrukskulturer över en lång tidsrymd. Övergången till ett mer avancerat jordbruk och vinstmöjligheterna genom plundringståg är möjligen starkare faktorer.